Intervju med Utvecklare C hos svensk kommun

Även denna utvecklare arbetar för en kommun inom Södermanland. Kommunen är dock en av Sveriges mindre kommuner.

4.3.1 E-tjänster och tillgänglighet

Utvecklaren upplever att e-tjänsterna inte är nåbara för hela kommunens målgrupp men han tror att det är svårt att göra de tillgängliga för målgruppen också. Han förklarar att e-tjänsterna ofta är riktade mot en målgrupp och att det sällan inom kommunen är så att alla invånare vill ta del av varenda e-tjänst som finns på webbplatsen. Fortsättningsvis förklarar utvecklaren att man arbetar med att införa olika språk och andra element som kan hjälpa hörsel- och synskadade att använda e-tjänsterna men han talar också om att krav som har med just tillgänglighet att göra beror mycket på om leverantören till just den e-tjänsten tror att de kan utveckla en bra e-tjänst och uppnå tillgänglighetskraven. Han menar att det här kan uppstå en konflikt då det handlar om att kommunen bör ha med tillgänglighetskraven redan från början samtidigt som leverantörerna skulle kunna ta mer ansvar och erbjuda tillgänglighet. Han tror dock att mycket av den tillgänglighet kommuner och leverantörer arbetar med idag kommer vävas in i e-tjänstarbetet framöver och att framförallt fler språk kommer finns tillgängliga för användare som är i behov av detta.

4.3.2 Kommunen och tillgänglighet

Kommunen följer W3Cs riktlinjer för webb men generellt inte några direkta riktlinjer kring tillgänglighet även om webbplatsen innehåller funktioner som val av språk, få text uppläst för användaren och diverse anpassningar av webbplatsen som bland annat kan hjälpa personer med synnedsättning att få en bättre upplevelse. Dock anser utvecklaren att funktionen för att lyssna på webbplatsen inte är så bra som kommunen önskar att den kunde vara. Han berättar att en applikation¹⁵ just nu tas fram för kommunen inom vilken man bland annat kommer ha en tillgänglighetsguide som

15 Samma företag som utvecklar kommunens applikation har tidigare gjort en liknande för Skellefteå kommun som finns att hämta gratis på Google play store. Mitt Skellefteå heter applikationen.

34

gör att man kan söka upp byggnader och områden hos kommunen som har blivit

tillgänglighetscertifierade vilket är ett steg i rätt riktning mot att ge kommunen en högre tillgänglighet.

När det handlar om krav på tillgänglighet talar utvecklaren om att dessa krav inte alltid ställs vid beställandet av e-tjänster:

”Vi ställer inte krav som handlar om att det måste finnas en funktion för att lyssna på text eller att e-tjänsten måste finnas på fler språk än bara svenska. Det är någonting jag i alla fall ofta har i bakhuvudet när jag jobbar med e-tjänster. Språkfrågan är dock viktig även om vi inte ställer krav på den vilket innebär att vi någonstans också måste se till att dessa människor kan få den hjälp de behöver även om det kanske inte blir just genom tjänsterna än så länge. Inom området för e-tjänster så har tillgänglighetsfrågorna inte riktigt slagit igenom men vi arbetar dock aktivt med tillgänglighetsfrågor vilket hör ihop med att vi har ett socialt bokslut i kommunen i det stora hela.

Men där finns det ingen handlingsplan som beskriver att just e-tjänster kommer kravställas mot tillgänglighet. När det däremot handlar om områden som till exempel att förvaltningar gör sina budgetar och så vidare så måste hänsyn mot tillgänglighetsfrågor tas”.

4.3.3 Tillgänglighet för utvecklaren

Utvecklaren förklarar att en tillgänglig e-tjänst enligt honom, dels ska vara nåbar för alla dygnet runt men också att den ska vara tillgänglig för personer med diverse funktionshinder som till exempel nedsatt syn eller hörsel. Han förklarar dock att e-tjänsterna inte är användbara för alla och därför inte tillgängliga heller vilket beror mycket på e-tjänsten i sig.

4.3.4 Relationen mellan användbarhet och tillgänglighet

En e-tjänst på svenska kan vara användbar för någon som, enligt utvecklaren, talar och förstår svenska.

Däremot blir e-tjänsten helt värdelös för någon som inte har svenska som modersmål och som inte förstår språket. Utvecklaren menar att en e-tjänst kan vara tillgänglig och användbar för vissa inom målgruppen samtidigt som den inte är användbar eller tillgänglig alls för andra och att en sådan e-tjänst varken kan kallas för det ena eller det andra. Fortsättningsvis förklarar utvecklaren även att begreppen står varandra nära samt att det är viktigt att inte glömma bort att en bra e-tjänst har både hög

tillgänglighet och hög användbarhet. Han anser att en e-tjänst som bara är tillgänglig för en liten del av målgruppen är en e-tjänst med låg tillgänglighet.

4.3.5 Tillgänglighet varierar

Utvecklingen av e-tjänster är oftast ganska inriktad på själva tjänsten i sig enligt respondenten. Han förklarar att det handlar om att utveckla en så bra tjänst som möjligt och att fokus ligger på vad som ska göras och att frågor om om tillgänglighet hamnar i andra hand. Vad det beror på har han svårt att svara på men utvecklaren tror delvis att det handlar om leverantörer som inte har kunskapen och som kanske inte tänker på tillgängligheten i första hand. Kommunen måste tänka för och på sina medborgare. Sen handlar mycket om krav och hur strikt man följer de riktlinjer kring tillgänglighet vilket man i dagsläget inte gör speciellt bra. Leverantörer måste leverera en tjänst elektroniskt men kanske tänker på

medborgarna från början vilket man måste göra hos kommunen då det är medborgarna som är ens kunder och användare:

”Det är nog ingen som räcker upp handen hos leverantören och säger: Vänta nu ska vi inte göra det här tillgängligt på flera språk. Hade det varit lite mer upp till kommunen så hade man haft med det i beräkningen från början men det är svårt att vara på leverantörerna hela tiden under

utvecklingen”.

35

4.3.6 Slutanvändarna

Slutanvändarna är inte med i de användartesterna som görs på e-tjänsterna. Utvecklaren påpekar dock att han gärna hade sett att kommunen hade med medborgarna under ett tidigt stadie i utvecklingen.

Detta skulle enligt honom också hjälpa kommunen att ta reda på vad det finns för efterfrågan hos e-tjänster inom kommunens målgrupp. Han förklarar att kommunen just nu tittar på vad som skulle kunna underlätta både innåt, för administrationen, och utåt, för kommunens medborgare. Medborgarna är dock alltid i fokus och att det är de som kommer använda de färdiga e-tjänsterna men att han samtidigt önskar att man kunde involvera de mer i arbetet med utvecklingen av e-tjänster.

4.3.7 Konkurrenter och tillgänglighet

Vad det än gäller handlar det enligt utvecklaren ofta om mer eller mindre tid och pengar men när det rör sig om graden av tillgänglighet hos konkurrenter så tror han att det har att göra med vilka frågor

kommunen tycker är viktiga internt inom organisationen. Han förklarar att det är så det ser ut hos den egna kommun och att det handlar om att ha någon innifrån som hela tiden driver frågor som bland annat tillgänglighet eller användbarhet:

”Är det ingen som driver tillgänglighetsfrågor på ett sätt som gör att förvaltningarna upplever att det är en viktig fråga så hamnar de ofta långt ner på agendan. Man ser kanske inte alltid att man ska väva in frågor om tillgänglighet, jämnställdhet och de mer strukturella frågorna i sitt dagliga arbete. Det är samma sak med e-tjänster. Jag tror att det handlar om hur förankrade dessa frågor är inom organisationen”.

4.3.8 Tillgänglighet i framtiden

Utvecklaren tror att det kommer finnas ett stort behov av enkla tjänster eller att tjänsterna i alla fall upplevs som enkla av användarna även om de tekniskt kan vara väldigt avancerade. Han förklarar att kommunen även i framtiden måste vara tillgängliga för alla så långt det går och att e-tjänsterna måste vara enkla då användarna om tio år förväntar sig att saker och ting blir enklare och enklare:

”Jag hoppas att vi går mot en förenkling och att webben kommer bli lättare att förstå för

användaren. Folk växer upp med mycket teknologi runt omkring sig men det kommer nog finnas människor i framtiden som växer upp utan någon teknologi alls på grund av olika

omständigheter”.

4.3.9 Ansvaret för tillgängliga e-tjänster

I dialogen med leverantörerna bestäms graden av tillgänglighet. Den som är ansvarig är den som införskaffar e-tjänsten. Det behöver inte vara en person utan det kan röra sig om en aktören eller en enhet hos kommunen. Därför är det viktigt att beställaren har frågan i bakhuvudet hela tiden både när man ger sig in och när man ska göra en upphandling för en e-tjänst:

”Allting handlar om dialogen mellan kund och leverantör. Frågorna lyfts ofta hos oss men prioriteras inte alltid hos oss och leverantören när man diskuterar kraven. Men i slutändan är det kommunen som tar emot en tjänst som är mer eller mindre tillgänglig och som faktiskt också godkänner tjänsten. Det är beställaren som måste veta vad de faktiskt tackar ja till innan leverantören påbörjar sitt arbete”.

36