• No results found

Involverande av andra aktörer

Enligt regleringsbrevet skulle arbetet ske i en öppen process med till exempel markägare, representanter från jord- och skogsbruket samt andra organisationer och intressenter. En av utgångspunkterna i regleringsbrevet var också involvering av olika berörda sektorer, liksom av kommuner och regionala organ. Vår tolkning, när vi påbörjade utvärderingen, var att det fanns en distinktion mellan dessa delar i uppdraget. Under intervjuerna framgår dock att länen inte gjort någon större skill- nad mellan dessa båda delar i uppdraget. De använder istället ”underifrånperspek-

tiv” och involverande för att peka ut att det skett ett samarbete med externa aktörer,

oavsett vilken nivå i samhället de representerar. Därav presenteras resultaten från detta tema i intervjun samlat under ovanstående rubrik.

Generellt kan sägas att intervjuerna ger bilden av att involvering av andra centrala verk och myndigheter inte skett i någon större utsträckning. Bättre har det gått med kommuner. I några län har involverande och framför allt underifrånperspektivet varit dominerande i arbetet och verkligen handlat om en tvåvägskommunikation. I ett län har detta varit så centralt att det fått en delvis negativ effekt då länsstyrelsen förväntas svara på ”alla sorters frågeställningar”. På andra länsstyrelser har in- volverandet skett mer i relation till ett visst problem, till exempel med koppling till en specifik sektor.

Vilka aktörer involveras

De aktörer som länen vänt sig till i arbetet tycks i regel komma från organisationer som är kopplade till samma sektor som äger projektet, det vill säga natur- eller miljövård. Detta förhållande gäller oavsett central, regional eller lokal nivå. De flesta projekt har koppling till antingen markägare, skogsägare, lantbrukare eller organisationer som angränsar till dessa verksamheter. Det finns dock projekt som väljer att tänja gränserna något och söker samarbete med näringslivet, lokaltrafi- ken, Vägverket, entreprenörer inom friluftsliv etc. I något fall finns också försök med koppling till forskare som specialiserat sig på ortsnamn.

De aktörer som kan betraktas som helt nya och där samarbete tidigare aldrig varit aktuellt för den enhet som äger projektet utgörs av en eller ett fåtal individer. De har heller inte en framträdande roll i projekten och de har deltagit under begränsad tid. En orsak till det är att de är personligt intresserade men har inte stöd eller kun- nat förankra i den egna moderorganisationen. Det senare problemet exemplifieras så här: ”Sen måste hon ju få med sin chef, så att det inte bara är hon som är enga-

gerad för då kommer man ju ingen vart”.

Involverande på central, regional och lokal nivå

Kontakten med de centrala verken har i regel avgränsats till de möten som Natur- vårdsverket kallat till. Även om Naturvårdsverket varit de som varit mest aktiva så anses detta inte som tillräckligt: Jag tycker de centrala verken, de har suttit på sina

bort att se vad håller de andra på med. Att länen förväntat sig att de centrala ver-

ken ska ta initiativ till kontakt framgår mer eller mindre tydligt. Ingen av länen visar dock att de själva försökt etablera dessa kontakter under projekttiden. Involverandet på regionalnivå har heller inte varit så omfattande. Några av länen visar på samarbeten med regionorgan. LRF är en aktör som engagerats i arbetet i flera län, deras organisation återfinns såväl på regional som på lokal nivå.

Kommunerna finns representerade i de flesta projekten. I något fall har kommuner- na ett stort ansvar, vilket också innebär att länsstyrelsen själv inte har kontroll över hur mycket eller i vilken utsträckning kommuner och andra faktiskt har arbetat med de olika projekten. I andra fall har kommunerna representerats av någon enstaka tjänsteman, till exempel en kommunekolog. Det har också varit skillnad i om kommunerna haft en aktiv roll, exempelvis har de kommit med förslag på land- skapsavsnitt eller möjliga projekt. I andra fall har kommunens roll bestått i att ta del av information från länsstyrelsen.

Föreningsliv och allmänhetens involverande har också varit väldigt olika i de sju länen. I ett län involverades personer utifrån ”olika sakfrågeintressen och inte som

representanter för sig själva” eller för sin verksamhet. I ett annat projekt bjöds

samtliga 240 invånare i en församling in för att delta under ett stormöte om land- skapet.

Länsstyrelsernas syn på underifrånperspektiv och delaktighet

På en länsstyrelse säger projektledaren att underifrånperspektivet var något som kom till efter att projektplaner formulerats och arbetet påbörjats. Detta menar de är olyckligt eftersom målet och projektplanen borde formuleras tillsammans med dem som representerar ett underifrånperspektiv. Det blir svårt att få gehör för ett mål som länsstyrelsen tagit fram. På ett liknande sätt berättar en annan projektledare:

”Det hade inte varit fel att ha haft en tydligare förankring på högsta kommunled- ningsnivå i ett tidigare skede”.

I andra projekt ses länsstyrelsen som den som bör ta fram viktiga frågeställningar för länet. Det är ändå där som kompetensen och överblicken för länet finns. ”Man

kan ju inte bara kalla in föreningar för att kalla in dem, man måste ju ha en fråge- ställning också”

Flera av länsstyrelserna betonar ändå vikten av att ”hitta sätt att möta folk och

kunna prata samma språk”. Några projektledare pekar också ut att det mellan-

mänskliga mötet också innebär intressemotsättningar. Detta beror på det ovanliga i att länsstyrelsen bjuder in andra aktörer i arbetet. Detta beskrivs som en slags ”kul-

turkrock”. I ett projekt: ” var de ju lite misstänksamma mot att de skulle släppas in, mot myndigheten. Att de skulle vara en del i någonting de tidigare inte varit delaktiga i”.

Det är ändå lösningarna på som är den stora behållningen menar flera: ”Den pro-

cessen blir väldigt berikande för länsstyrelsen, för vi måste lämna våra revir och prata med varandra”. Att denna process kräver sin specifika kompetens är man

medveten om – inte minst att det krävs resurser i form av tid för att genomföra dialoger och möten: ”där behövs ju också att det finns personal som orkar driva

dialogen”.

Större län (invånarantal) har ett annat sätt att förhålla sig till involverandet. Här inbegrips så många fler olika aktörer. Ett sätt att komma förbi det är att ” inte gå

ner till den egna kommuninvånaren utan vi har sett kommunen som en väldigt viktig länk. Vi har valt att jobba mot kommunerna och mot intresseorganisatio- ner”.

Men inte bara storlek på län har betydelse för hur man nyttjar projekttiden i relation till de förväntningar som man upplever finns i uppdraget. I ett län förklarar de var- för de valt att lägga mindre fokus på involverandet av andra aktörer: det fanns inte

på agendan att man skulle klara av något sånt också. Tidsramen i projektet är för

knapp för det.

Involverande av näringslivet

I pilotlänen har det genomgående varit svårt att engagera näringslivet i strategiar- betet. I de projekt där det funnits en turismdimension i det valda landskapsavsnittet har dock turistentreprenörer deltagit. Det har rört sig om kanot- och cykeluthyrare samt företag som anordnar olika aktiviteter.

Jordbrukare och markägarna har varit involverade i flera av projekten men betrak- tas inte av länsstyrelserna som representanter för näringslivet. Dock menar vi att dessa kan ses som små och medelstora företag inom jord- och skogsbruksnäringen.

En skattning av hur länen arbetat med involverande

Utifrån intervjuerna har vi gjort en grov skattning av de som projektledarna under intervjuerna angett som externa aktörer som deltagit i respektive läns projekt. Syf- tet har varit att ge en mycket översiktlig bild av hur länen beskrivit denna del i projektet. I diagrammet nedan anges detta som grad av involverande. Vidare har vi tolkat det sätt man beskriver i hur stor utsträckning de externa aktörerna faktiskt har medverkat och påverkat exempelvis syfte, mål eller arbetsprocessen som mått på underifrånperspektiv. En länsstyrelse som i stor utsträckning själv bestämt agendan för betraktats därför som ett mått på en lägre grad av underifrånperspektiv. Utvärderarnas skattning är väldigt grova mått men vi har ändå valt att presentera dem i diagram 2 här nedan.

Diagram 2 Utvärderarnas skattning av länen när det gäller grad av underifrånperspektiv och involverande

Vår bild är att till exempel Västerbotten, Skåne och Kalmar har högre grad av både underifrånperspektiv och involverande av andra aktörer än de övriga länen. För att nyansera vår egen tolkning bad vi länen själva ge sin bild av hur samtliga län för- håller sig på skalorna involverande och underifrånperspektiv. Länens skattning återfinns i diagram 3.

Diagram 3 Länens sammanlagda skattning av respektive län i relation till underifrånpers- pektiv och grad av involverande

Som framgår av utvärderarens skattning (diagram 2) och länens skattning (diagram 3) skiljer sig bilderna åt något. Viss överensstämmelse finns till exempel för Stockholm och Västerbottens placeringar i de båda diagrammen. Här ska också hållas i minnet att projektledarna något motvilligt förmåddes rangordna de olika länsstyrelserna från en första till sjunde plats. Flera menade att vissa länsstyrelser borde hamna på samma nivå.

Om vi jämför de båda diagrammen framgår ändå ett gemensamt mönster mellan utvärderarnas och länens bild. I resterande resonemang förs ett resonemang utifrån utvärderarnas skattning.

I diagram 2 framgår att projekten i Västra Götaland och Dalarna har många paral- leller när det gäller involverandet av andra aktörer. Här liknar vår bild länsstyrel- sernas bilder. Båda dessa länsstyrelser har genom sina delprojekt involverat ett större antal olika aktörer. Vi menar att Västra Götaland marginellt har gått ut bre- dare och till flera olika aktörer, därmed ger vi dem också högre grad av involve- rande, vilket exemplifieras med följande citat: ”Länsstyrelsen brukar normalt inte

vara så här engagerade. I det ena projektet är arbetsgruppen bestående av turist- chefer, kommunala näringslivsutvecklare, Västtrafik samt olika myndigheter som vägverket och institutioner”. Västra Götaland har också lyckats få näringslivet

engagerat och även flera turistföretag. Dalarna har också arbetat både på bredd och djup, samtidigt säger projektledaren att:”i två delprojekt var man utan större invol-

vering av andra aktörer”.

När det gäller Skåne och Kalmar är underifrånperspektivet utmärkande för dessa båda länsstyrelsers arbete. I Kalmar hade de ”styrt upp några frågor” innan de gick ut till aktörerna ”väldigt brett” – man riktade sig i princip till alla invånare. Att Skåne hamnar högre i vår skattning beror på att de så tydligt delegerat projek- ten till kommunens aktörer och dess medborgare – här finns bland annat exempel på hur en hel församling involverats i arbetet. Länen själva har skattat dessa båda projekt lägre på skalan för involverande än vad vi har gjort. När det gäller Skåne ska samtidigt sägas att arbetet i kommunerna skett relativt autonomt. Vid intervju- tillfället väntade projektledaren på slutrapporterna från kommunerna, varför det är svårt att säga om den information vi grundat vår skattning på var fullständig. Västerbottens länsstyrelse är de som vi bedömer har högst grad av involverande, där närmare 40 olika organisationer m.m. varit representerade och där man träffats ofta: ”Ja, sammanlagt har jag nog haft över 30 möten under den här perioden,

stora som små!”. Detta kan jämföras med flera projekt som haft ett par stormöten

och någon eller några workshops. Underifrånperspektivet har i Västerbotten skett utifrån en idé om att de som deltar själva ska kunna vara goda representanter för en större mängd aktörer inom sakfrågan. Något som vi menar är ett bra exempel på hur man kan arbeta med underifrånperspektiv i landskapet. Vår bild stämmer också överens med länsstyrelsernas skattning.

Utvärderingen skattar Östergötland lägre, när det gäller graden av involverande, än vad länen själva anser. Vår bild är att Östergötland valt att involvera få intressenter som fördjupar befintlig kunskap snarare än att de tillför ny kunskap, det vill säga:

”de större kommunerna som har aktiva kommunekologer som också rör sig i ek- landskapet”. Underifrån perspektivet utgörs också av ett smalare område intressen-

nämnas att man i slutet av projekttiden informerade kostchefer i länet om möjlighe- ten att nyttja närproducerat kött.

Detta initiativ är ett exempel på hur man kan bredda involverandet till andra sekto- rer.

Att Stockholm hamnar lågt på båda axlarna förklaras med att de mer eller mindre avstod från att fokusera på underifrånperspektivet i sitt arbete. I huvudsak består underifrånperspektivet av ett antal intervjuer med lantbrukare, även om möten med hela grupper också genomförts. Kommunerna har varit med men då mer i egenskap av att ta del av information om olika resultat. Även i denna bild överensstämmer länsstyrelsernas skattning med den utvärderingen gjort. Här ska tilläggas att Stock- holm också lyfter en relevant fråga: ”Hur åstadkommer man ett underifrånperspek-

tiv i ett storstadslän?”

Att låta länsstyrelserna skatta sig själva var ett sätt att försöka verifiera eller falsifi- era den bild vi fått av länen via intervjuerna. Att vår bild och länsstyrelsernas bild visar på flera gemensamma drag har vi valt att tolka som ett stöd för den bedöm- ning vi gjort.

Framgångsfaktorer och hinder i involverandet av andra aktörer

Involverande och underifrånperspektiv ses dels som ett nytt sätt att arbeta på, dels som det berikande i att möta ”verkligheten”, det vill säga att som handläggare komma utanför länsstyrelsens väggar och arbeta direkt mot länets medborgare. Detta är den gemensamma bilden från projekten. Flera menar också att det finns en kunskap på lokal nivå, ”en tyst kunskap” som kanske inte alltid kommer fram an- nars men som är en viktig kunskap i arbetet med landskapsstrategier.

Hinder som flera länsstyrelser belyser är att delaktighet är tidsödande, att det tar tid att komma överens och det tar tid att komma framåt i arbetet. Risken är också att det blir allt för mycket av delaktighet: Ska man fånga hela landskapet och göra det

med ett underifrån perspektiv så är det svårgreppbart. Man landar i så många och så stora frågeställningar så det är svårt att konkretisera och göra det till något användbart.

Ytterligare två problem lyfts i anslutning till resonemang om delaktighet. För det första: vem bestämmer i slutänden? Är det så att den som äger projektet (det här fallet länsstyrelsen) ändå måste ha något slags veto i vissa frågor? Det är en diskus- sion som förs. För det andra: är alla och/eller rätt grupper representerade? ”Det

som är mest slående, när vi bjuder in på det sättet som vi gör. Ja vi möter i och för sig intresserade människor, men med en medelålder som ligger närmare pensions- åldern”.

Tabell 12 Projektledarnas syn på framgångsfaktorer och hinder i involverande av andra aktörer

Framgångsfaktorer Hinder

Underifrånperspektivet Delaktighet tar tid

Mötet med dem som verkar i landskapet Svårt dra gränsen för delaktighet Vardagskunskap på lokal nivå Veto vid eventuella intressemotsättningar

Är rätt grupper/personer delaktiga

Related documents