JÄMFÖRELSE MELLAN TEAMEN – SPINDEL

Generellt gäller att styrgruppens uppfattning av hur samverkan fungerat successivt har förbättrats och det har skett en tydlig ökning mellan varje mättillfälle. Styrgruppens syn har dock varierat avseende olika pa- rametrar (se Styrgruppernas utveckling, sist i kapitlet). För den sista mätningen kan noteras att det för flera av aspekterna har skett en förbättring, i synnerhet vad gäller ”tillgång till resurser”. Höga värden får också parametrarna för kunskap och regelverk.

Teamen – Spindeln 4

11

Anm. De redovisade värdena är summan av teamens medelvärde för respektive

parameter. Maxvärdet är 36.

Jämförelse mellan teamen – Spindel 4

En jämförelse mellan resultaten i teamen i den sista mätningen visar på relativt stora skillnader mellan kommunerna. Vi väljer att här endast redovisa teamens bild av samverkan av skäl som ovan redogjordes för. Av figuren nedan framgår att teamen har olika förutsättningar för sitt arbete. Här framgår tydligt att tillgången till resurser och ledningens stöd och engagemang är betydligt lägre i Malmö än i övriga team. Generellt sett är resultatet i mätning fyra mindre positivt i Malmö än i kommuner. Ett annat utmärkande resultat är att stödet från ledningen upplevs som mycket gott i Västerås.

Figur 6. Skattning av samverkan, samtliga samverkansteam, Spindel 4.

Anm. Maxvärdet är 4.

II. Analys av det självskattade utfallet för målgruppen

Samtliga mätningar innehåller skattningar av hur styrgrupp respektive team upplever att deras arbete har gynnat målgruppen barn och föräldrar. I det följande redovisar vi hur teamen skattat detta utfall. Det bör framhållas att det rör sig om teamens egna bedömningar av utfallet och inte några andra indikatorer från exempelvis de

självskattningar som föräldrar gjort i och med DOORS-instrumentet (nedan beskrivet). Vid tiden för den första mätningen var underlaget för teamen mycket begränsat. De hade precis kommit igång med arbetet och hade därför svårt att redan bedöma

0 1 2 3 4 Tillgång till resurser

(t.ex. tid)

Ledningens stöd och engagemang

Andra samverkande parters engagemang

Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Parternas regelverk harmonierar Informationsflödet mellan samverkansparterna

Barn och föräldrars perspektiv

Teamen - Spindel 4

Malmö Nacka Västerås Norrköping Helsingborg

Figur 6. Skattning av samverkan, samtliga samverkansteam, Spindel 4. Anm. Maxvärdet är 4.

2. Analys av det självskattade utfallet för målgruppen

Samtliga mätningar innehåller skattningar av hur styrgrupp respektive team upplever att deras arbete har gynnat målgruppen barn och föräldrar. I det följande redovisar vi hur teamen skattat detta utfall. Det bör framhållas att det rör sig om teamens egna bedöm- ningar av utfallet och inte några andra indikatorer från exempelvis de självskattningar som föräldrar gjort i och med DOORS-instrumentet (nedan beskrivet). Vid tiden för den första mätningen var underlaget för teamen mycket begränsat. De hade precis kommit igång med arbetet och hade därför svårt att redan be- döma effekterna för barn och föräldrar. Till en början rådde även i vissa team en osäkerhet om hur denna dimension av samverkan skulle definieras.

En successiv ökning av skattningarna av utfallet ses i Helsingborg och Norrköping. Man bör dock hålla i minnet att antalet barn som ingår i Helsingborgs arbete endast är fyra stycken. I sin kommentarer till denna parameter skriver man också:

”Svårt att uttala sig när vi haft så få familjer. De som varit med har fått stöd och verkar nöjda.”

Ett annat team uttrycker att: ”Det blir mer och mer positivt”. Överlag menar samtliga verksamheter att familjerna varit nöjda med teamens insatser. För tre av teamen har skattningen av utfallet ökat kraftigt. Alla team, förutom det i Helsingborg, har också ett be- tydligt bättre underlag för bedömningen i den senaste mätningen.

MalmöH elsingborg Nacka Norrköping Västerås

2 2,5 2,82 ,8 2 2,2 3 3,2 2,72 ,7 3 3,4 0,4 3 2,8 3,5 2 3,3 3,2 3,8 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

Figur 7. Teamens bedömning av utfallet för målgruppen, mätning 1-4. Anm. Maxvärdet är 4.

Som framgår av figur 8 skattas utfallet för målgruppen olika av teamen där Malmös bedömning ligger lägst av de fem verksamheterna. Malmö har, som påtalats ovan, haft en lägre skattad resurstillgång, t.ex. tid i arbetet samtidigt som man upplevt ett svagare ledningsstöd än vad övriga team rapporterar. Man kommenterar utfallet i den sista mätningen:

”Vi i teamet kan komma fram till kreativa idéer men utan förankring går de ej att genomföra. […] Någon diskussion kring vad vi kan göra för att nå ett bättre resultat har inte hållits utifrån att detta var sista tillfället teamet träffades för terminen och fortsättning är ännu oklar.”

Enligt figur 8 ses en marginell skillnad mellan Norrkö- ping och Västerås avseende skattat utfall för målgrup- pen. Nacka uppvisar det högsta värdet. Skillnaden mel- lan Malmö och Nacka är påtagligt stor och motsvarar 36 procent avseende denna parameter i samverkan.

Det skattade utfallet ställs i nedanstående tabell mot värdena för övriga parametrar i Spindeln.

Som framgått av de fyra mätningarna av upplevd samverkan ses den största skillnaden mellan verksam- heterna för förutsättningarna ”Tillgång till resurser (t.ex. tid)” och ”Ledningens stöd och engagemang”. I förhållande till övriga fyra verksamheter upplever teamet i Malmö ett mycket lågt ledningsstöd medan Västerås rapporterar ett starkt ledningsstöd och en god resurstillgång. Skillnader mellan de övriga tre verksamheterna avseende dessa två viktiga förutsätt- ningar för samverkan är mindre. Det bristande stödet i Malmö framkommer också i teamets kommentarer i anslutning till flera av mätningarna. Vad gäller ”Kun- skap” är skillnaderna mellan kommunerna liten. För

övriga parametrar varierar skillnaderna, exempelvis är skillnaden mellan ”Samsyn” stor mellan Helsingborg (2,5) och Nacka (3,8). Att Helsingborg visar lågt värde avseende ”Målgruppens perspektiv” kan tillskrivas det faktum att teamet endast arbetat med ett begränsat antal familjer (se vidare nedan).

I nästkommande avsnitt diskuteras hur verksamhe- ternas olika förutsättningar i termer av målgruppens sammansättning hänger samman med skattat utfall för målgruppen och övriga interna förutsättningar för samverkan, d.v.s. de parametrar som skattats i Spindeln. (Utfall) Malmö _(2,8) Helsingborg _(3,2) Norrköping _(3,4) Västerås _(3,5) Nacka _(3,8)

Resurser 1,3 3,0 2,9 4,0 2,8 Ledningsstöd 1,3 2,7 2,7 3,5 2,3 Andra parters engagemang 3,5 3,0 3,6 3,3 2,5 Samsyn 3,3 2,5 3,6 3,5 3,8 Kunskap 3,3 3,0 3,3 3,3 3,5 Regelverk 2,5 3,5 2,9 2,8 3,5 Information 2,8 2,9 3,7 3,5 3,3 Målgruppens perspektiv 3,0 2,0 3,4 3,5 3,0

Figur 8. Teamens bedömning av utfallet för målgruppen, Spindel 4. Anm. Maxvärdet är 4.

Tabell 1. Skattat utfall för målgruppen i relation till övriga parametrar.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2,8 3,2 3,4 3,5 3,8

3. Samverkans utveckling i förhållande till målgruppen

I denna del ligger fokus på de förutsättningar som för- söksverksamheterna har vad gäller målgruppen barn och föräldrar. Tre typer av förutsättningar beaktas. 1. Vilka karakteristika har målgruppen barn

(kön, ålder mm.)

2. Grad av problematik hos målgruppen barn. 3. Riskområden hos målgruppen föräldrar. Bakom valet av dessa tre förutsättningar ligger ett intresse att se om det föreligger skillnader i hur sam- verkan utvecklats med avseende på hur målgruppen barn och föräldrar ser ut i de olika verksamheterna. Således relateras dessa förutsättningar till den uppmät- ta utvecklingen av samverkan i de olika försöksverk- samheterna.

Efter en beskrivning av instrumentet DOORS pre- senteras målgruppen inom de olika teamen utifrån ett urval av parametrar1 _{som beskriver förutsättningarna.} Slutligen görs en analys av hur samverkan utvecklats utifrån förutsättningar inom/hos/för den målgrupp som samverkansteamen arbetat med. Denna del innehåller också en analys av hur verksamheternas upplevda utfall för målgruppen förhåller sig till dessa förutsättningar.