på samtliga kommunala bolag. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas diskussioner, resonemang, perspektiv och arbete kring tillgänglighet på webben, där webbdirektivet också följer med.
Nedanför följer svaren på det frågeställningar den här studien ställer:
6.1 P1 Hur arbetar och diskuterar kommunala bolag kring webbtillgänglighet?
Genom att genomföra intervjuer med personer som har ansvaret för webben på de kommunala bolagen var det möjligt att se att samtliga personer delar uppfattning inom diskussionen om vad tillgänglighet är. Tillgänglighet är enligt resultatet av detta arbete är att oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte ska kunna ta del utav information och ha samma förutsättningar i samhället och på webben. Begreppet tillgänglighet på webben är ett relativt nytt begrepp för samtliga utav respondenterna, men samtidigt är det något de har blivit mer medvetna om den senaste tiden och respondenterna förstår sig på begreppet webbtillgänglighet. Utifrån resultatet kan man tyda att webbtillgänglighet är något som tre utav fem bolag jobbat med och diskuterat tidigare innan webbdirektivet blev aktuellt, men att det är framförallt nu de senare åren och framförallt i år som samtliga kommunala bolag har börjat diskutera och arbeta mer med tillgänglighet på webben. Alla deltagare är eniga i diskussionen om att webbtillgänglighet är något viktigt och något som gynnar de kommunala bolagen men också dess kunder och användare.Ett konstaterande utifrån insamlad empiri är att fyra utav fem av de kommunala bolagen menar att tillgänglighet på webben idag inte prioriteras. Två av dessa bolag har inte en specifik roll som arbetar som webbansvarig inom bolaget, då resurserna inte räcker till. Samtidigt kan man se att samtliga utav de kommunala bolagen har planer på och kommer att prioritera webbtillgänglighet framöver på grund utav webbdirektivet.
Arbetet som respondenterna utför på webbplatserna handlar om publicering utav text som ska vara lätt att förstå och kunna översättas till andra språk, att den information som finns på webbplatsen ska vara enkel, tydlig och användarvänlig och att en utav respondenterna nämner att man nu jobbar mer med aktuella grejer som closed captions. Respondenterna arbetar också med webbtillgänglighet på det sättet att de samarbetar och arbetar eller har planer på att arbeta med externa parter, detta nämns mer i P2.
Samtliga utav deltagarna i den här studien jobbar inom ett redigeringsverktyg också kallat CMS (Content Management System) för att kunna arbeta med webbplatsen rent redaktionellt genom att redigera, publicera, eller ta bort innehåll på deras webbplatser.
Verktyget spelar en stor roll för de kommunala bolagen i arbetet med webbtillgänglighet. Ett bra verktyg, eventuellt ett automatiserat publiceringsverktyg skulle eventuellt underlätta arbetet för de som är ansvariga för webben att publicera tillgängligt innehåll på webben.
6.2 P2 Hur jobbar och diskuterar kommunala bolag kring de nya kraven som
ställs i webbdirektivet?
med webbtillgänglighet sedan tidigare men utifrån resultaten från intervjuerna kan man tydligt se att det nu läggs större vikt och resurser på tillgänglighet på webben på grund utav det rådande webbdirektivet. De olika kommunala bolagen är i olika stadier inom arbetet med att uppfylla kraven som ställs i webbdirektivet. Två utav bolagen är i skrivande stund i planeringsfasen för att uppfylla kraven medan de övriga tre bolag har kommit något längre. De två bolag som är i planeringsfasen har börjat eller planerar att arbeta med externa parter för att se över deras webbplatser. Tre utav bolagen som har kommit något längre i arbetet med webbdirektivet agerar som kravställare och beställare i det här arbetet där respektive bolag är tydliga med i beställningen till det externa företaget vad som behöver göras med webbplatsen i form utav tillgänglighet för att uppfylla kraven i det rådande webbdirektivet. Inom detta samarbeta förekommer de också möten, och workshops där de diskuterar vad som behöver göras med webbplatsen i form utav utseende, layout och funktionalitet. Fyra av fem respondenter nämner att kunskapen kring vilka krav som ställs i webbdirektivet är låg, men menar samtidigt att de ska läsa på mer om webbdirektivet när det blir aktuellt och det externa företagen de beställer webbplatsen ifrån hjälper de kommunala bolagen och tillhandhåller expertis inom webbtillgänglighet och webbdirektivet.
Vad samtliga kommunala bolagen har gemensamt är att de jobbar med eller planerar att arbeta med externa parter så som kommuner, webbyråer och andra aktörer för att få ny och utökad kunskap kring webbtillgänglighet och webbdirektivet. De kommunala bolagen arbetar eller planerar att arbeta med en webbyrå eller ett It-företag som tillhandahåller en produkt i form utav en ny webbplats med tillhörande verktyg som ett CMS eller ramverk där dom ansvariga för webben på de kommunala bolagen själva kan sköta redaktörsarbetet. Utmaningen med att följa webbdirektivet för de samtliga bolagen ligger i att arbeta med tillgänglighet på webben kontinuerligt. Att arbeta med det redaktionellt, att jobba med det i vardagen, att ha tillgång till ett bra verktyg för att hantera webbplatsen, att besitta den kunskap som krävs för att följa webbdirektivet, samt oroligheter i arbetet med att resurser inte kommer att räcka till. Utifrån den insamlande empirin hör man också tankar om utmaningar med att webbdirektivet förändras och uppdateras och att bolagen behöver ständigt vara medvetna om dessa förändringar.
6.3 Självkritik
Under empiriarbetet utfördes intervjuer med ansvariga för webben på fem olika kommunala bolag för att få kunskap och insikt om hur de jobbar och diskuterar kring tillgänglighet på webben och webbdirektivet. En pilotintervju borde ha utförts för att öka validiteten och att göra studien mer reliabel. Om en pilotintervju hade utförts hade introduktionen och intervjufrågorna kunnat säkerställas att de är förståeliga och att det förväntande material bättre kan besvara de frågeställningar som ställs i studien. Resultatet däremot utav den första intervjun blev framgångsrik då relevanta och väsentliga data lyckades samlas in.
7 Omnämnande
Jag vill tacka Nobox som har gjort den här studien möjlig och ett extra tack till Christian Paulson på Nobox som tog fram idén och syftet med den här studien.
Tack till mina handledare Peter Bellström och Katarina Jansson som har hjälpt och stöttat mig under hela kursen.
Källförteckning
Albertsson, M. (2015). Tillgänglighet på svenska kommuners webbplatser: En kartläggning
av kommuners arbete med att göra deras webbplats tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Second Level. KTH.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:824339/FULLTEXT01.pdf [2020-02-12] Alvesson, M. & Kärreman, D. (2012) Kreativ metod – skapa och lösa mysterier Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok Stockholm: Liber.
DIGG (u.å., a). Vad menas med tillgänglighet?
https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/terminologi/ [2020-03-08] DIGG (u.å., b). Webbdirektivet – översikt
https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/ [2020-03-15] DIGG (u.å., c). Vårt uppdrag
https://www.digg.se/om-oss [2020-03-16]
Englund, H. & Sundin, M. (2008). Tillgängliga webbplatser i praktiken. 2. uppl. Stockholm: Jure förlag AB
Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ [2020-05-25]
Funka (u.å., a). Målgrupper.
https://www.funka.com/design-for-alla/malgrupper/ [2020-12-16] Funka (2020, c). Inbyggd tillgänglighet ger stöd till redaktörer. https://www.funka.com/vara-uppdrag/forskning-
och-innovation/arkiv-forskningsuppdrag/inbyggd-tillg%C3%A4nglighet-ger-st%C3%B6d-till-redakt%C3%B6rer/ [2020-05-26]
Funka (2020, d). Guidelines for stakeholders.
https://www.funka.com/en/projekt/we4authors/we4authors-main-activities-and-results/accessibility-guidelines-for-the-cms-community-suppliers-and-public-governments/ [2020-05-27]
Globalis (2020). HDI – index för mänsklig utveckling.
https://www.globalis.se/Statistik/hdi-maensklig-utveckling [2020-12-03] Halmstads Kommun (2019). Kommunikatörer.
https://www.halmstad.se/naringslivarbete/attjobbaikommunen/yrkeninomkommunen/yrken/k ommunikatorer.6739.html [2020-09-15]
Inal, Y. & Ismailova, R. (2019). Effect of human development level of countries on the web
accessibility and quality in use of their municipality websites. J Ambient Intell Human Comput 11, 1657–1667. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1007/s12652-019-01284-4
Internetstiftelsen (2019). Svenskarna och internet 2019.
https://internetstiftelsen.se/kunskap/rapporter- och-guider/svenskarna- och-internet-2019/ Johansson, S., Gulliksen, J. & Gustavsson, C. (2020). Disability digital divide: the use of the
internet, smartphones, computers and tablets among people with disabilities in Sweden.
Högskolan Dalarna, Uppsala University.
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1416937/FULLTEXT01.pdf
Kalbag, L. (2017). Accessibility for Everyone. A Book Apart: New York, New York. Internetstiftelsen (2018). Superuppkopplade och sällananvändare – klyftor på nätet 2018. https://svenskarna ochinternet.se/rapporter/svenskarna- och-internet-2018/sammanfattning/ [2020-05-29]
Karlstads kommun (2018). I koncernen Karlstads kommun ingår kommunens bolag. https://karlstad.se/Kommun- och-politik/Kommunens-organisation/Bolag- och-stiftelser/ [2020-04-02]
Keith, S., Floratos, N. & Whitney, G. (2012). Certification or conformance: making a successful commitment to WCAG 2. Proceedings of the International Cross-Disciplinary
Conference on Web Accessibility (W4A’12). Article 21, pages 1-4.
https://doi.org/10.1145/2207016.2207029 Kunskapsguiden (2019). Tillgänglighet.
https://kunskapsguiden.se/omraden- och-teman/funktionsnedsättning/rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/tillganglighet/ [2020-05-28]
Myndigheten för delaktighet (2020). Frågor om delaktighet och tillgänglighet. https://www.mfd.se/organisation/vanliga-fragor- svar/fragor-om-delaktighet- och-tillganglighet/ [2020-05-29]
Ng, C. (2017). A Practical Guide to Improving Web Accessibility. Weave: Journal of Library User Experience, 1(7), http://dx.doi.org/10.3998/weave.12535642.0001.701
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
PowerMapper (2020). Sortsite – Accessibility Checker and Validator.
https://www.powermapper.com/products/sortsite/checks/accessibility-checks/ [2020-06-04] Regeringen (2015). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och
fakultativt protokoll.
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/06/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning/ [2020-03-14]
Sveriges allmännytta (u.å.). Webbdirektivet – digital tillgänglighet.
https://www.sverigesallmannytta.se/kommunikation/webbtillganglighetsdirektivet/ [2020-03-16]
Socialstyrelsen (2019). Stöd inom funktionsområdet.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/ [2020-03-05] Sveriges riksdag (2017). Diskrimineringslag (2008:567)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 [2020-05-29] Sveriges kommuner och regioner (2019). Kommunala företag (bolag).
https://skr.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/kommunalaforetagbolag.393.html [2019-03-03]
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Erlanders Gotab. ISBN: 91-7307-008-4
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-05-26] W3C (2019). Introduction to Web Accessibility.
https://www.w3.org/WAI/fundamentals/accessibility-intro/ [2020-03-02] W3C (2020, b). Facts About W3C.
https://www.w3.org/Consortium/facts#international [2020-03-03]
W3C (2020, c). Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) Overview. https://www.w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag/ [2020-03-04]
W3C (2020, d). Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2 https://www.w3.org/TR/WCAG22/ [2020-03-04]
W3C (2020, e). Introduction to Understanding WCAG 2.1
https://www.w3.org/WAI/WCAG21/Understanding/intro#understanding-the-four-principles-of-accessibility [2020-03-11]
W3C (2020). About W3C WAI
https://www.w3.org/WAI/about/ [2020-03-03]
Weilander, E. (2019). Webbtillgänglighetsdirektivet: fallstudie för framtagning av verktyg för
att uppfylla kraven i direktivet. Kandidatuppsats. Mälardalens Högskola. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326622/FULLTEXT01.pdf [2020-02-12]
Yesilada, Y. (2019). Web Accessibility A Foundation for Research: Redmond, WA, USA Second Edition Springer.