11.2 Icke handlande sektorn
11.2.2 Jordbruk
Utsläpp från jordbruk
Utsläpp från jordbruk 2017 7,2 Mton
Andel av Sveriges totala utsläpp 14 procent
Fördelning jordbruksmark/ djurs matsmältning/ lagring gödsel 50/42/8 procent
Utsläppsutveckling från 1990-2017 -6 procent
Scenario med bef. styrmedel för utsläppen till 2030 jmf 2017 -13 procent Åtgärdsområden och befintliga styrmedel av betydelse Gödselhantering - lagring och
spridning
Ökad resurseffektivitet och produktivitet
Ändrad konsumtion Gödselgasstöd
Landsbygdsprogrammet
Rådgivning (bl.a. Greppa näringen) Jordbruksverkets föreskrifter
Rådgivning (bl.a. Greppa näringen)
Information
Strategiskt viktiga områden Incitament för gödselhantering
Ändrad konsumtion och minskat matsvinn
Kompletterande åtgärder behövs för att kompensera för utsläpp i jordbrukssektorn
Sveriges jordbruk bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från gödselhantering och lustgas från
kväveomvandling i jordbruksmark. Dessutom sker utsläpp från jordbrukets
arbetsmaskiner och stationära förbränning som redovisas i avsnitt 11.2.3 respektive 11.2.5 samt utsläpp och upptag av koldioxid från mark genom
kolförrådsförändringar som redovisas i avsnitt 12.3.
Sammantaget bedöms det, utöver den ökande produktiviteten och
resurseffektivisering som redan pågår, finnas åtgärder365 inom produktionen med potential att minska utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn med cirka 20- 25 procent366. Det innebär att utsläpp kommer finnas kvar om en
livsmedelsproduktion ska kunna fortsätta367. Eftersom de utsläpp som finns kvar kommer behöva kompenseras med kompletterande åtgärder är det angeläget att arbeta för att de är så små som möjligt.
Utsläppen från jordbruket kan minska dels genom att vidta åtgärder som minskar utsläppen från produktionen t ex genom att åtgärder i gödselhanteringen och minskad kväveanvändning i växtodlingen, och dels genom åtgärder som leder till
365 Ändrade konsumtionsmönster är ej inräknade.
366 Naturvårdsverket och Jordbruksverket (2019), Kommande rapport om åtgärdspotentialer i
jordbrukssektorn
367 Jordbruksverket. 2012. Ett klimatvänligt jordbruk 2050. Jordbruksverket (2018), Hur kan den svenska
något dämpad efterfrågan på animaliska livsmedel. Nedan beskrivs de viktigaste åtgärdsområdena.
Metan från fodersmältning
En ökad resurseffektivitet och ökad produktivitet minskar utsläppen av metan per producerad enhet. Genom bland annat bättre avel, djurhälsa och mer effektivt foderutnyttjande har den svenska produktiviteten ökat genom åren och
internationellt sett är Sverige ett av de bättre länderna. Potentialen för ytterligare ökad produktivitet i Sverige är därför något mindre framöver.
Sammansättning av foder till djuren kan påverka metanavgången. Även
fodertillsatser är möjligt att använda för att minska utsläppen. Det är dock mycket svårt att skatta effekterna då det är stora osäkerheter och potentialen anses som relativt låg.
Metan och lustgas från lagring av stallgödsel
Åtgärder som kan minska utsläppen från lagring av stallgödsel är t ex övergång till flytgödsel, surgörning av flytgödsel genom tillsats av syra, täckning av
flytgödselbrunnar och fastgödselstackar och rötning av stallgödsel, där rötning bedöms ha störst potential.
Rötning av stallgödsel minskar utsläppen från lagring eftersom den metan som produceras tas om hand istället för att avgå och lagringen av rötrester ger mindre utsläpp än orötad stallgödsel. Även utsläppen av lustgas från jordbruksmark minskar då kvävetillgängligheten ökar i rötad gödsel jämfört med orötad och ger minskat behov av mineralgödsel. Dessutom minskar utsläppen av växthusgaser i andra sektorer om biogasen(metan) ersätter fossilt bränsle.
Lustgas från jordbruksmark
Utsläppen av lustgas från jordbruksmark kan minskas om gödselgivorna anpassas till grödornas förväntade näringsbehov och skördenivå samt markens förväntade kväveleverans. Därför är åtgärder för en ökad kväveeffektivitet genom att optimera gödslingen både i mängd och i tidpunkt för spridning viktiga. Med till exempel precisionsgödsling kan kvävet fördelas efter hur kvävebehovet varierar istället för att ge en medelgiva.
Ytterligare åtgärder som har potential att minska utsläppen är användning av nitrifikationshämmare och myllning vid spridning. Rötning av stallgödsel ökar andelen växttillgängligt kväve och ger lägre lustgasutsläpp. Återvätning av torvjordar som främst är en åtgärdsmöjlighet att minska koldioxidutsläppen kan även ge minskning av lustgasutsläppen.
Förändrade konsumtionsmönster
Förutom åtgärder i produktionen som ger utsläppsminskningar vid bibehållen produktion kan en förändrad konsumtion av livsmedel minska utsläppen av
växthusgaser, t ex genom att ersätta kött med vegetabilier, att ersätta en del av nötköttet med fläsk- och kycklingkött och säsongsbaserad kost. Minskat matsvinn är också en viktig åtgärd för att minska utsläppen.
Andra miljömål behöver beaktas
När åtgärder inom jordbrukssektorn genomförs är det viktigt att, förutom
klimatmålet, beakta andra miljömål, såsom mål om biologisk mångfald och öppet landskap, och målsättningar inom Livsmedelsstrategin samt se till att åtgärderna inte innebär att utsläppen flyttas till andra länder. Det finns möjlighet att utveckla ett hållbart jordbruk där Sverige kan behålla produktionen och ändå bidra till målen.
Hinder
Utsläppen från jordbrukssektorn kan minska men inte tas bort helt. Vissa utsläpp kan inte minskas på grund av begränsningar i att kunna påverka de biologiska processerna. Många åtgärder genomförs redan, men fler åtgärder genomförs inte av olika skäl, där höga kostnader oftast är anledningen.
Strategiskt viktiga områden
Incitament för gödselhantering
Det finns idag styrmedel, gödselgasstöd och landsbygdsprogrammet, som ger incitament för rötning och biogasproduktion, men det behövs även incitament för de andra åtgärdsmöjligheterna för minskade utsläpp från gödselhantering, både från lagring och spridning. Ett utvecklingsarbete för mer kunskap och bättre
beslutsunderlag om styrmedel behöver genomföras i ett brett samarbete med flera berörda aktörer.
Ändrad konsumtion och minskat matsvinn
Utsläppen från jordbruket påverkas också av vad vi äter. Utsläppen kan minska om vi äter mindre kött och mer vegetabilier. Det är också viktigt att minska matsvinn. Här är det av vikt att bygga upp kunskap för att ta fram styrmedel och
kommunicera tydlig information. Se även avsnitt 13.3.3.
Kompletterande åtgärder behövs för att kompensera för utsläpp i jordbrukssektorn Utsläppen från jordbrukssektorn kan minska men det är många aspekter att beakta och utsläppen kan inte minska till noll vid en fortsatt livsmedelsproduktion. Därför kommer kompletterande åtgärder behövas för att kompensera för de utsläpp som återstår, se kapitel 12.
11.2.3 Arbetsmaskiner
Utsläpp från arbetsmaskiner
Utsläpp från arbetsmaskiner 2017 3 Mton
Andel av Sveriges totala utsläpp 7 procent
Utsläppsutveckling från 1990-2017 6 procent
Scenario med bef. styrmedel för utsläppen till 2030 jmf 2017 -8 procent Befintliga styrmedel av betydelse
Skattebefrielse för biodrivmedel Reduktionsplikten
Energi- och koldioxidskatten Upphandlingskrav
Strategiskt viktiga områden Utökad registerplikt
Utvecklade upphandlingskrav Utfasade skattenedsättningar
Miljözonsbestämmelser EU-reglering av CO2-utsläpp
Ökade resurser till forskning och utveckling
För att arbetsmaskinernas utsläpp ska utvecklas i linje med målen för hela den icke handlande sektorn, räcker inte successiv effektivisering av befintlig teknik. Det kommer att krävas grundläggande teknikskiften, vilket också ger synergieffekter i form av minskade utsläpp av hälsoskadliga luftföroreningar.
Möjligheter för minskade utsläpp
Teknisk utveckling av arbetsmaskiner har stor potential att bidra till ökad
energieffektivitet och minskade utsläpp, inte minst genom hybriddrift och eldrift. Även om det initialt krävs mycket stora forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka utbudet av maskiner med sådan drift, visar de senaste årens
marknadsutveckling inom fordonsområdet att omställningen till ny och energisnålare fordonsteknik är ekonomiskt lönsam i ett längre perspektiv.
Olika sektorer skiljer sig åt vad gäller drivkrafter och möjligheter för introduktion och spridning av nya tekniker. Inom jordbruket är det många mycket små företag som äger maskiner, med begränsad förmåga att bära risker och låg omsättningstakt av maskinparken. Samtidigt finns t.ex. inom gruvindustrin och skogsbruket att antal mycket stora företag. Entreprenadsektorn och industrin har förhållandevis goda förutsättningar för introduktion av maskiner med andra drivmedel. Industrin gynnas av ett högt användande och avgränsade arbetsplatser. Entreprenadsektorn har dessutom ofta offentliga beställare, vilket underlättar offentligt kravställande.
Hinder
• Bristfällig information om arbetsmaskinernas klimatpåverkan minskar transparensen på marknaden och försvårar effektiv styrning mot minskade utsläpp. Generellt saknas data om arbetsmaskiners energieffektivitet och CO2-utsläpp. Likaså saknas registeruppgifter för en stor del av
• Skattenedsättningar på det dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom vissa sektorer (gruvindustri, skogs-, jord- och vattenbruk) minskar drivkrafterna för omställning till effektivare teknik och användning.
Strategiskt viktiga områden368
• En utökad registreringsplikt och obligatorisk inrapportering av data genom inrättande av nytt arbetsmaskinsregister för större maskiner (över 1,5 ton). • Utvecklade miljökrav på arbetsmaskiner och bränslen vid kommuners och
myndigheters upphandling av entreprenadtjänster, vilket skulle underlättas av ett arbetsmaskinsregister.
• Införande av miljözonsbestämmelser för arbetsmaskiner, vilket förutsätter ett arbetsmaskinsregister
• EU-reglering av arbetsmaskiners CO2-utsläpp, vilket skulle förutsätta insatser för att utveckla metoder för att mäta energieffektivitet/CO2- utsläpp.
• Ökade statliga resurser till forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för ny teknik som bidrar till minskade utsläpp från arbetsmaskiner, exempelvis genom det befintliga samarbetet med
fordonsindustrin Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI). • Utfasad nedsättning av koldioxidskatten på diesel för arbetsmaskiner i
gruvindustri, skogs-, jord- och vattenbruksverksamhet, med beaktande av eventuella negativa effekter, dels på de totala utsläppen av växthusgaser, dels för berörda näringars konkurrenskraft.
368 Förslag inom dessa områden utvecklas närmare i Naturvårdsverket (2018) Arbetsmaskiners klimat-
11.2.4 Industrins utsläpp i icke handlande sektor