• No results found

Tryckta källor

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola

2011 [Elektronisk resurs]. (2019). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/31404 (Hämtad 2020-04-03).

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Intervjupersoner

Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020. Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020. Lärare nummer tre. Milad, intervju 5 maj 2020. Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020. Lärare nummer fem. Elisabeth, intervju 24 april 2020. Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.

Lärare nummer sju. Lena, intervju 9 maj 2020.

Litteratur

Alli Klapp Vad mäter betygen i Lundahl I Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.) (2016). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,

individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer.

Gustavsson, Anders, Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygssättning: en

Helena Korp. Nationella prov och likvärdig betygsättning i gymnasiet. I Gustavsson, Anders, Måhl, Per & Sundblad, Bo (2012). Betygssättning: en

handbok. 1. uppl. Stockholm.

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2019). Skolpolitik: från riksdagshus till

klassrum. Tredje upplagan Stockholm: Liber.

Johannesson, Conny & Karlsson, Mathias (1997). Etiska ansvarsforum: en

kulturantropologisk studie. Växjö: [Högskolan i Växjö].

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa

forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt. Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande,

skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur.

Lundquist, Lennart (1998). Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt

offentliga etos. Lund: Studentlitteratur. (1938–2014). Internetbaserade källor

Carl-Henrik Adolfsson (2018). Upgraded curriculum? An analysis of

knowledge boundaries in teaching under the Swedish subjectbased curriculum.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09585176.2018.1442231

(Hämtad 2020-04-22).

Hirsh, Åsa & Lindberg, Viveca (2015). Formativ bedömning på 2000-talet –

en översikt av svensk och internationell forskning [Elektronisk resurs].

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-12053 (Hämtad 2020-04-15).

Karlsson, G. (2013). Skolinspektionen: Så blir bedömningen mer likvärdig. Skolvärlden.

https://skolvarlden.se/artiklar/skolinspektionen-sa-blir-bedomningen-mer-likvardig (Hämtad 2020-04-03).

Pia Thornberg och Anders Jönsson (2015). Kritiska perspektiv på bedömning

https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/E ducare%202015.2.pdf. (Hämtad 2020-04- 30).

Sambedömning i skolan: exempel och forskning. (2013). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3172 (Hämtat 2020-04-22).

Skolverket (2019). Så använder du läroplanen, examensmålen och

ämnesplanerna.https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laro plan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna (Hämtad 2020-04-6).

Skolverket. 2009. Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan.

https://www.skolverket.se/getFile?file=2286. (Hämtad 2020-04-03). Skolverket. 2019. Analyser av likvärdig betygssättning

mellan elevgrupper och skolor. https://www.skolverket.se/getFile?file=4035

(Hämtad 2020-04-03).

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kurs- och ämnesplanerna i

samhällskunskap (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm.

Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/undervisning/kommentarer/kommentarmaterial

(Hämtad 2020-04-3).

Skolverket. Allmänna råd om betyg och betygssättning [Elektronisk resurs]. (2018). Stockholm. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=4000 (Hämtad 2020-05-12).

Skolverket (2019). Så använder du läroplanen, examensmålen och

ämnesplanerna.https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laro plan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/sa-anvander-du-laroplanen-examensmalen-och-amnesplanerna (Hämtad 2020-04-6).

Skolverket. Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan.

https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/nationella-prov. (hämtad 2020-04-26).

Kommentarmaterial till kurs- och ämnesplanerna i samhällskunskap (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/undervisning/kommentarer/kommentarmaterial

(Hämtad 2020-04-3).

Vetenskapsrådet. vetenskapsrådets etiska principer (2018).

11 Bilagor

10.1 Bilaga 1

Intervju information

Deltagande i undersökning om likvärdig bedömning i ämnet samhällskunskap

I det här informationsbladet önskar jag tillfråga dig om deltagande i en undersökning vilken kommer resultera i ett examensarbete som avslutning på min lärarutbildning. För nuvarande läser jag ämneslärarprogrammet med inriktning samhällskunskap och som avslutning i utbildning ingår det att vi ska genomföra ett examensarbete. Dina svar på frågorna kommer publiceras i undersökningen.

I skollagen är det tydligt framskrivet att skolan ska verka för en likvärdig undervisning och bedömning. För att uppnå en likvärdig bedömning för grundskolans senare del- och gymnasiet har den enskilde läraren tillgång till styrdokument. Styrdokumenten består av delar vilka är öppna för tolkning av den enskilda läraren. Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasielärares och högstadielärares uppfattningar om kunskapskraven utifrån ett etiskt perspektiv och hur deras undervisning verkar för att uppnå en likvärdig

bedömning i skolan.

Examensarbetets urval av intervjupersoner kommer vara totalt sju lärare vilka är

verksamma i antagligen högstadiet eller gymnasiet. Samtliga lärare vilka utgör urvalet för undersökningen är behöriga och har flera års yrkeserfarenhet. Er kompetens som

yrkesverksamma lärare och erfarenhet är mycket intresseväckande vilket gör ert resonemang om likvärdig bedömning i samhällskunskap särskilt intressant.

Ert deltagande i undersökningen innebär att ni deltar i ett samtal vilket fungerar som en kvalitativ semistrukturerad intervju, det vill säga ett fast antal frågor utan fasta

svarsalternativ. Under samtalet kommer jag ställa frågor till er utifrån tre olika teman. Tidsomfånget för samtalet förväntas vara ungefärligen 30 minuter. Vidare kommer intervjun spelas in av mig och samtliga inspelningar kommer att raderas när examensarbetet är inlämnat och examinerat. Ni kommer vara helt anonyma i

undersökningen och respektive intervjuperson kommer benämnas med ett nummer, t.ex. Intervjuperson 1, Intervjuperson 2 etc..

- Ni deltar helt frivilligt att i studien och ni kan när som helst avbryta ert deltagande. - Intervjuns tidsomfång väntas vara ungefärligen 30 minuter.

- Intervjun sker antagligen digitalt via Googel Meet eller på en säker plats efter ert önskemål.

10.2 Bilaga 2

Inledningsfrågor

1. Varför valde du att arbeta som lärare?

2. Hur många år har du varit verksam som lärare? 3. Har du arbetat med olika betygsystem?

4. I hur många år har du satt betyg i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare del eller i samhällskunskap 1b?

Tematiska frågeställningar

Tema nummer ett. Hur upplever lärare i högstadiet och gymnasiet kunskapskraven för

samhällskunskap respektive samhällskunskap 1b

- Vilka är dina tankar om kunskapskraven för betyget E i samhällskunskap för högstadiet/samhällskunskap 1b?

- Hur upplever du relationen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven?

Tema nummer två. Vilka metoder använder lärare i skolan för att uppnå likvärdig

bedömning i ämnet samhällskunskap

- I rollen som lärare har du tolkningsföreträde, vilket innebär att du ska tolka

kunskapskraven och i relation till kunskapskraven bedriva väsentlig undervisning. Vad anser du i rollen som lärare om tolkningsutrymmet i styrdokumentens kunskapskrav? Finns det ett sådant tolkningsutrymme enligt dig? Om det finns, är det ett problem enligt dig?

- Finns det några utmärkande formuleringar, vilka försvårar tolkningen av kunskapskraven?

- Den svenska skolan ska verka för och vara likvärdig, hur arbetar du i rollen som lärare för en likvärdig bedömning?

- På vilket sätt tycker du att lärares tolkningsföreträde och tolkningsutrymme av kunskapskraven påverkar likvärdigheten i avseendet att bedöma elever?

Tema nummer tre. Vilken problematik finner lärare mellan tolkningsutrymmet av

11.3 Bilaga 3 Kunskapskrav Samhällskunskap

Kunskapskrav Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och

samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och

samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss

del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet

och relevans.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl

utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Related documents