Abrahamsson, Å. 1978. Ortolansparven i Skaraborgs län. Grus 5: 4–7. Abrahamsson, Å. 1989. Ortolansparvens status på Falbygden. Svarthaken 11. Alexandersson, H. 2006. Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd mellan 1991−2005 och 1961−1990. Faktablad nr 29 oktober 2006. SMHI Norrköping.
Bairlein, F., Fiedler, W., Salewski, V. & Walther, B.A. 2009. Migration and non-breeding distribution of European Ortolan buntings Emberiza hortulana – an overview. I: P. Bernardy (red.). Ökologie und Schutz des Ortolans (Emberiza hortulana) in Europa – IV Internationales Symposium. Naturschutz Landschaftspflege Niedersachsen 45: 88–97.
Berg, Å. 2002. Breeding birds in short-rotation coppices on farmland in central Sweden − the importance of Salix height and adjacent habitats. Agriculture, Ecosystems and Environment 90: 265–276.
Berg, Å. 2006. Ortolansparven i Uppland – utbredning, habitatval och populationsförändringar. Fåglar i Uppland 33(1−2): 42−45.
Berg, Å. 2008. Habitat selection and reproductive success of Ortolan Buntings Emberiza hortulana on farmland in central Sweden – the importance of habitat heterogeneity. Ibis 150: 565−573.
Berg, Å. & Pärt, T. 1994. Abundance of breeding farmland birds on arable and set- aside fields at forest edges. Ecography 17: 147−152.
Bernardy, P. 2009. (red.) Ökologie und schutz des Ortolans (Emberiza hortulana) in Europa – IV Internationales Symposium. Naturschutz Landschaftspflege Niedersachsen 45: 1−173.
BirdLife International 2004. Species factsheet: Emberiza hortulana. Hämtad 2011-11-29, http://www.birdlife.org.
BirdLife International 2015. Species factsheet: Emberiza hortulana. Hämtad 2015-06-21, http://www.birdlife.org/datazone/userfiles/file/Species/erlob/ summarypdfs/22720916_emberiza_hortulana.pdf.
Blank, H. 2010. Manual för uppföljning i skyddad natur – Skyddsvärda fåglar. Naturvårdsverket, Stockholm.
Boitier, E. 2001. Densité du Bruant ortolan Emberiza hortulana sur un plateau céréalier Auvergnat. Alauda 69: 325−327.
Brotons, L., Herrando, S. & Pons, P. 2008. Wildfires and the expansion of threatened farmland birds: the ortolan bunting Emberiza hortulana in Mediterranean landscapes. Journal of Applied Ecology 45: 1059–1066.
Bruderer, B. & Salewski, V. 2009. Lower annual fecundity in long-distance migrants than in less migratory birds of temperate Europe. Journal für Ornithologie 150: 281–286.
Busche, G. 2005. Zum Zugvorkommen des Ortolans Emberiza hortulana an der Deutschen Bucht (Helgoland und schleswig-holsteinische Küste) 1964-2000. Die Vogelwarte 43: 179−184.
von Bülow, B. 1990. Verbreitung und Habitate des Ortolans (Emberiza hortulana, L. 1758) am Rande der Hohen Mark bei Haltern/Westfalen. Charadrius 26: 151−189.
Byers, C., Olsson, U. & Curson, T. 1995. Buntings and Sparrows. Pica Press, Sussex.
Claessens, O. 1992. The Situation of the Ortolan Bunting in France: Present Status, Trends and Possible Causes of Decrease. I: H.M. Steiner (red.) I. Ortolan-Symposium Ergebnisse. Universität Bodenkultur Wien. Sid. 123−128.
Clements, J.F., Schulenberg, T.S., Iliff, M.J., Sullivan, B.L., Wood, C.L. & Roberson, D. 2011. The Clements checklist of birds of the world. Version 6.6. Conrads, K. 1968. Zur Ökologie des Ortolans (Emberiza hortulana) am Rande der Westfälichen Bucht. Vogelwelt 2 (Suppl.): 7–21.
Cramp, S. & Perrins, C.M. 1994 (red). The Birds of the Western Palearctic. Vol. 9. Oxford University Press, Oxford. Sid 209−223.
Curutchet, C. 1996. Contribution a l’etude de la migration et du metabolisme des graisses chez le Bruant ortolan (Emberiza hortulana). These Université Bordeaux II, U.F.R. des Sciences Pharmaceutiques. 155 sid.
Dale, S. 1997. Hortulan − en direkte truet fugleart. Vår Fuglefauna 20: 33−38. Dale, S. 2000. The importance of farmland for Ortolan Buntings nesting on raised peat bogs. Ornis Fennica 77: 17−25.
Dale, S. 2004. Effects of a golf course on population dynamics of the endangered ortolan bunting. Journal of Wildlife Management 68: 719−724. Dale, S. 2009. Hortulanen er kritisk truet! Vår Fuglefauna 32(3): 108−115. Dale, S. 2010. Sibling resemblance in natal dispersal distance and direction in the Ortolan Bunting Emberiza hortulana. Ibis 152: 292−298.
Dale, S., Lunde, A. & Steifetten, Ø. 2005. Longer breeding dispersal than natal dispersal in the Ortolan bunting. Behavioral Ecology 16: 20–24. Dale, S. & Manceau, N. 2003. Habitat selection of two locally sympatric species of Emberiza buntings (E. citrinella and E. hortulana). Journal für Ornithologie 144: 58−68.
Dale, S., Steifetten, Ø., Osiejuk, T., Losak, K. & Cygan, J. P. 2006. How do birds search for breeding areas at the landscape level? Interpatch movements of the ortolan bunting. Ecography 29: 886−898.
Dernjatin, P. 2005. Chokpak – Central Asian songbirds. Alula 11(2): 50−58. Deutsch, M. 2007. Der Ortolan Emberiza hortulana im Wendland
(Niedersachsen) – Bestandszunahme durch Grünlandumbruch und Melioration? Die Vogelwelt 128: 105−115.
Direktoratet for Naturforvaltning 2009. Handlingsplan for hortulan Emberiza hortulana. Rapport 2009-5.
Eifler, G. 1980. Zum Brutvorkommen der Gartenammer, Emberiza hortulana L. in der Südlausitz. Actitis 18: 24−28.
European Topic Centre on Biological Diversity. Species assessments at Member State level. Hämtad 2015-04-21, http://bd.eionet.europa.eu/ article12/report.
Fonderflick, J. & Thévenot, M. 2002. Effectifs et variations de densité du Bruant ortolan Emberiza hortulana sur le Causse Méjean (Lozère, France). Alauda 70: 399−412.
Fransson, T. & Hall-Karlsson, S. 2008. Svensk ringmärkningsatlas. Vol. 3. Stockholm.
Fransson, T., Kolehmainen, T., Kroon, C., Jansson, L. & Wenninger, T. 2010. EURING list of longevity records for European birds. Hämtad 2015-06-21. http://www.euring.org/data_and_codes/longevity.htm.
Geiger, F., Bengtsson, J., Berendse, F., Weisser, W. W., Emmerson, M.,
Morales, M. B., Ceryngier, P., Liira, J., Tscharntke, T., Winqvist, C., Eggers, S., Bommarco, R., Pärt, T., Bretagnolle, V., Plantegenest, M., Clement, L. W., Dennis, C., Palmer, C., Oñate, J. J., Guerrero, I., Hawro, V., Aavik, T., Thies, C., Flohre, A., Hänke, S., Fischer, C., Goedhart, P. W. & Inchausti P. 2010. Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland. Basic and Applied Ecology 11: 97−105. Girardot, P., Chaumont, L. & Mourguiart, P. 2009. Fall migration of the ortolan bunting (Emberiza hortulana) along the Atlantic coast, south-western France. I: P. Bernardy (red.). Ökologie und Schutz des Ortolans (Emberiza hortulana) in Europa – IV Internationales Symposium. Naturschutz Landschaftspflege Niedersachsen 45: 81–86.
Glutz von Blotzheim, U.N. & Bauer, K.M. 1997. Emberiza hortulana Linnaeus 1758 – Ortolan (Gartenammer). I: U.N. Glutz von Blotzheim. (red). Handbuch der Vögel Mitteleuropas. AULA-Verlag, Wiesbaden. Sid. 1565−1625.
Green, M. & Lindström, Å. 2015. Övervakning av fåglarnas populations- utveckling. Årsrapport för 2014. Institutionen för biologi, Lunds Universitet. Grützmann, J., Moritz, V., Südbeck, P. & Wendt, D. 2002. Ortolan
(Emberiza hortulana) und Grauammer (Miliaria calandra) in Niedersachsen: Brutvorkommen, Lebensräume, Rückgang und Schutz. Vogelkundliche Berichte aus Niedersachsen 34: 69−90.
Gustafsson, S. 2014. Gynnar stora hyggen ortolansparven? Resultat från en inventering i Västerbotten 2013. Examensarbete i biologi, jägmästar- programmet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Hallmann, C.A., Foppen, R.P.B., van Turnhout, C.A.M., de Kroon, H. & Jongejans, E. 2014. Declines in insectivorous birds are associated with high neonicotinoid concentrations Nature 511: 341−343.
Hegedüs, T. 2010. Ortolansparv i Västmanland 2010. Fåglar i Västmanland 41(4): 132−136.
Henriksen S. & Hilmo O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.
Hiron, M., Pärt, T. & Berg, Å. 2012. Do skylarks prefer autumn-sown cereals? Effects of agricultural land-use, region and time in the breeding season on density. Agriculture, Ecosystems and Environment 150: 82−90. Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. 2013. Are farmsteads over-looked biodiversity hot spots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159: 332−342.
IUCN/SSC. 2013. Guidelines for reintroductions and other conservation translocations. Version 1.0. Gland, Switzerland: IUCN Species Survival Commission, viiii + 57 sid.
Jordbruksverket 2004. Mer småbiotoper i slättbygden – förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald i slättbygden. Jordbruksverket rapport 2004:23. Keusch, P. & Mosimann, P. 1984. Vergleichende ökologische Untersuchungen an Ortolan (Emberiza hortulana) und Zippammer (E. cia) in der Walliser Felsensteppe. Diplomarbeit, Universität Bern, Schweiz.
Keusch, P. 1991. Vergleichende Studie zur Brutbiologie, Jungenentwicklung, Bruterfolg und Populationsökologie von Ortolan Emberiza hortulana und Zippammer E. cia im Alpenraum mit besonderer Berücksichtigung des unter- schiedlichen Zugverhaltens. Dissertation, University of Bern, Switzerland. Klvanova, A., Skorpilova, J., Vorisek, P., Gregory, R.D. & Burfield, I. 2014. Trends of common birds in Europe, 2014 update. PECBMS, Prague, Czech Republic. Hämtad 2015-04-06, http://www.ebcc.info/index.php?ID=557.
Lang, M., Bandorf, H., Dornberger, W., Klein, H. & Mattern, U. 1990. Verbreitung, Bestandsentwicklung und Ökologie des Ortolans (Emberiza hortulana) in Franken. Ökologie der Vögel 12: 97−126.
Lanz, U., Kobbeloer, D. und Pürckhauer C. 2010. Der Ortolan in Bayern: Artenvielfalt in der Mainfränkischen Kulturlandschaft. Abschlussbericht 2010. Unveröffentlichtes Gutachten im Auftrag des Bayerischen Landesamtes für Umwelt (LfU). Augsburg. 42 sid.
Larsson, K. 2011. Länsstyrelsen i Halland. Biologiskt kulturarv gynnas av bränning och markstörning. Hämtad 2011-11-03, http://www.lansstyrelsen. se/halland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och- djur/atgardsprogram-for-hotade-arter/Artikel_bränning.pdf.
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2014. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2013. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 79 sid.
Lucas, C. 2014. Burnt forest clear-cuts, a breeding habitat for Ortolan bunting Emberiza hortulana in northern Sweden? Examensarbete i ämnet biologi, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Menz, M.H.M. & Arlettaz, R. 2012. The precipitous decline of the ortolan bunting: time to build on scientific evidence to inform conservation manage- ment. Oryx 46: 122−129.
Menz, M.H.M., Mosimann-Kampe, P. & Arlettaz, R. 2009. Foraging habitat selection in the last Ortolan Bunting Emberiza hortulana population in Switzerland: final lessons before extinction. Ardea 97: 323−333.
Moreau, R.E. 1972. The Palaearctic-African bird migration systems. Academic Press, London.
Nævra, A. 2002. Hortulanens skjebnetime. Vår Fuglefauna 25: 62−81. Olsson, C. & Wiklund, J. 1999. Västerbottens fåglar. Eget förlag.
Otterlind, G. & Lennerstedt, I. 1964. Den svenska fågelfaunan och biocid- skadorna. Vår Fågelvärld 23: 363−415.
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.
Ottvall, R., Green, M., Lindström, A., Svensson, S., Esseen, P.A. & Marklund, L. 2008. Distribution and habitat choice of the Ortolan Bunting Emberiza hortulana in Sweden. Ornis Svecica 18: 3–16.
Percival, J.A. 2014. Habitat selection of ortolan buntings (Emberiza hortulana) on forest clear-cuts in northern Sweden. Master Thesis. Norwegian University of Life Sciences.
Percival, J.-A. and Dale, S. Manuscript submitted to Ornis Svecica. Habitat selection of Ortolan buntings Emberiza hortulana on forest clear-cuts in northern Sweden.
Piha, M., Pakkala, T. & Tiainen, J. 2003. Habitat preference of the Skylark Alauda arvensis in southern Finland. Ornis Fennica 80: 97–110.
Pons, P. & Clavero, M. 2010. Bird responses to fire severity and time since fire in managed mountain rangelands. Animal Conservation 13: 294–305. Revaz, E., Posse, B., Gerber, A., Sierro, A. & Arlettaz, R. 2005. Quel avenir pour le Bruant ortolan Emberiza hortulana en Suisse? Nos Oiseaux 52: 67−82. Revaz, R. & Spaar, R. 2009. Oat fields for the benefit of the Ortolan bunting Emberiza hortulana? An experiment in the Upper Rhône Valley (Valais, Swizerland). I: P. Bernardy (red.). Ökologie und Schutz des Ortolans (Emberiza hortulana) in Europa – IV Internationales Symposium. Naturschutz
Landschaftspflege Niedersachsen 45: 42−47.
SCB 2011. Jordbuksstatistisk årsbok 2011 med data om livsmedel. Sveriges officiella statistik, Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån.
Schmidt, P. 2010. Kan ortolansparven klara sig kvar i Uppland? – en läges- rapport. Fåglar i Uppland 37(3): 25−32.
Selstam, G., Sondell, J., & Olsson, P. Wintering area and migration routes for Ortolan Buntings Emberiza hortulana determined with light-geologgers. Ornis Svecica 25: 3−14.
Sjödin, N.E. 2007. Pollinating Insect Responses to Grazing Intensity, Grassland Characteristics and Landscape Complexity. Doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2005: 55. Skogsstyrelsen. Stöd för att bevara och utveckla skogens mångfald. Hämtad 2011-11-06, http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Stod- och-bidrag/Bevara-skogens-mangfald/.
SOF 2014. Fågelåret 2013. Halmstad.
Sondell, J., Brookes, C. & Persson, M. 2011. Ortolan Bunting Emberiza hortulana at Kvismaren, central Sweden – breeding studies and suggested management. Ornis Svecica 21: 167−178.
Sondell, J. & Runesson, B. 2010. Ortolansparven i Kvismaren 2009. Fåglar i Kvismaren 25(1): 20−24.
Sondell, J. 2015a. Parbildning och reviretablering hos ortolansparv. Utkast PM 2015-04-19.
Sondell, J., Hansson, P., Jerling, N.-O., Lindström, J. & Selstam, G. 2014. Inventering av ortolansparv på hygge i Norrland. PM 2014-04-16.
Steifetten, Ø. & Dale, S. 2006. Viability of an endangered population of ortolan buntings: The effect of a skewed operational sex ratio. Biological Conservation 132: 88−97.
Stolt, B.-O. 1974. Gulsparvens Emberiza citrinella och ortolansparvens Emberiza hortulana förekomst vid Uppsala under 1960-talet. Vår Fågelvärld 33: 210−217.
Stolt, B.-O. 1987. I vilken riktning flyttar ortolansparvar Emberiza hortulana från Norden genom Europa? Vår Fågelvärld 46: 48−53.
Stolt, B.-O. 1988. Ortolansparv Emberiza hortulana. I: Andersson, S. (red). Fåglar i jordbrukslandskapet. Sveriges Ornitologiska Förening.
Stolt, B.-O. 1993. Notes on reproduction in a declining population of the Ortolan Bunting Emberiza hortulana. Journal für Ornithologie 134: 59−68. Stolt, B.-O. 1997. The Ortolan bunting Emberiza hortulana L. in Sweden – migration and abundance. I: B. von Bülow (red.). II. Ortolan-Symposium, 17–18 Mai 1996 Ergebnisse. Verlag Th. Mann, Gelsenkirschen. Sid. 101−112. Stolt, B-O. 1996b. Ortolansparven jagas i Frankrike. Fauna och Flora 91(1): 30−33.
Stolt, B.-O. & Fransson, T. 1995. Body mass, wing length and spring arrival of the Ortolan bunting (Emberiza hortulana). Ornis Fennica 72: 14−18. Swanberg, P.O. 1976. Ortolansparven Emberiza hortulana i Valle, Västergötland, 1940, 1961 och 1975. Vår fågelvärld 35: 235–236.
Söderström, B. 1998. Törnskatornas biologi − en rapport från andra inter- nationella konferensen om törnskator i Eilat. Vår Fågelvärld 55(5): 24−25. Söderström, B. & Karlsson, H. 2011. Increased reproductive performance of Red-backed Shrikes Lanius collurio in forest clear-cuts. Journal of Ornithology 152: 313−318.
Thoma, M. & Menz, M.H.M. 2014. The Ortolan Bunting Emberiza hortulana wintering in West Africa, and its status as a passage migrant in Mauritania. Malimbus 36: 13−31.
Valkama, J., Vepsäläinen, V. & Lehikoinen, A. 2011. The Third Finnish Breeding Bird Atlas. Finnish Museum of Natural History and Ministry of Environment. Hämtad 2011-11-07, http://atlas3.lintuatlas.fi/english. Vepsäläinen, V., Pakkala, T., Piha, M. & Tiainen, J. 2005. Population crash of the ortolan bunting Emberiza hortulana in agricultural landscapes of southern Finland. Annales Zoologici Fennici 42: 91−107.
Vepsäläinen, V., Pakkala, T., Piha, M. & Tiainen, J. 2007. The importance of breeding groups for territory occupancy in a declining population of a farmland passerine bird. Annales Zoologici Fennici 44: 8−19.
Vieuxtemps, D. & Jacob, J.-P. 2002. Des Bruants Ortolans (Emberiza hortulana) en période de nidification au Luxembourg belge en 2002. Aves 39: 123−138.
Väisänen, R. A., Lammi, E. & Koskimies, P. 1998. Distribution, numbers and population trends of Finnish breeding birds. Otava, Keuruu, Finland. [På finska med engelsk sammanfattning].
Wallgren, H. 1952. On the dependence of standard metabolism upon environmental temperature in the Yellow Bunting (Emberiza citrinella L.), and the Ortolan Bunting (E. hortulana L.). Ornis Fennica 29: 44−48.
Wallgren, H. 1954. Energy metabolism of two species of the genus Emberiza as correlated with distribution and migration. Acta Zoologica Fennica 84: 1−110.
Wilson, J. D., Whittingham, M. J. & Bradbury, R. B. 2005. The management of crop structure: a general approach to reversing the impacts of agricultural intensification on birds? Ibis 147: 453−463.
Wetterin, M. 2008. Vägledning för utsättning av vilda växt- och djurarter i naturen. Naturvårdsverket, promemoria Dnr 401-3708-08 NI.
Wissman, J. 2006. Grazing Regimes and Plant Reproduction in semi- Natural Grasslands. Doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet. Acta
Universitatis agriculturae Sueciae 2006: 40.
Wretenberg, J., Lindström, Å., Svensson, S. & Pärt, Å. 2007. Linking agri- cultural policies to population trends of Swedish farmland birds in different agricultural regions. Journal of Applied Ecology 44: 933–941.
Zink, G. 1981. Der Zug europäischer Singvögel. Ein Atlas der Wiederfunde beringter Vögel. AULA-Verlag, Wiesbaden.
Zwarts L., Bijlsma R.G., van der Kamp J. & Wymenga, E. 2009. Living on the edge: Wetlands and birds in a changing Sahel. KNNV Publishing, Zeist, The Netherlands.
Åström, G. & Stolt, B-O. 1993. Regional song dialects of the Ortolan Bunting Emberiza hortulana L. in Sweden. Ornis Svecica 3: 1−10.
Økologisk Landsforening 2011. Naturstriber, insektsvolde og andre tiltag. Broschyr. 1. Udgave. 28 sid.
N A T U R VÅ R D SV E R K E T R A P P O R T 6 7 8 1 Åt gä rd sp ro gr am fö r o rto la n sp ar v, 2 0 1 7 − 2 0 2 1 50 Informationsmaterial om praktiska
åtgärder för ortolansparv Alla
1 Lst T NV-ÅGP 20 000 1 2017
Rådgivning till markägare/brukare AB, C, D, H,
T, U, W, X, Y, Z, AC, BD
alla brukare som har ortolan- sparv på eller i närhet av sin mark
Lst/SKS i samarbete med konsulter och ornitologer
NV-ÅGP, LBP, SKS I uppdrag 1 löpande
Utbildning
Regionala fältvandringar AB, C, D, H,
T, U, W, X, Y, Z, AC, BD Lst i samarbete med konsulter, ornitologer, markägare NV-ÅGP, LBP, SKS 150 000 1 2017 Ny kunskap
Studier av ortolansparvens ekologi och livsmiljöer
Lst T/universitet Universitet – 2 2019
Utredning av ortolansparvens
habitatkrav i norra Norrland BD och AC Utvalda Lst BD och AC NV-ÅGP 100 000 1 2017
Inventering
Framtagande av underlag för
åtgärdsbehoven Alla Utvalda Lst/ornitologiska föreningar NV-ÅGP 200 000 1 2017
Sammanställning av befintliga förekomstuppgifter
Alla Lokala
rapportkommittéer
SOF – 1 2017
Skötsel, restaurering och nyskapande av livsmiljöer
Sammanställning av åtgärds behov
och urval av lokaler Alla Lst NV-ÅGP I uppdrag 1 2017
Skapa födosöksområden Alla Enligt urval Lst, markägare, brukare NV-ÅGP, LBP, LONA 700 000 1 löpande
Restaurering och nyskapande av boplatser och sångplatser
Alla Enligt urval Lst, markägare, brukare NV-ÅGP, LBP, LONA 300 000 2 löpande
Anpassad hyggesutläggning W, X, Y, Z,
AC, BD Lämpliga områden Större skogsbolag Större skogsbolag, NV-ÅGP 80 000 1 löpande
Internationellt samarbete
Seminariet om bevarande av
ortolansparv Berörda länder, t.ex. Sverige, Norge, Tyskland osv. Lst T/ADb/NV NV-ÅGP 50 000 2 2017
Övervakning
Övervakning i utvalda områden Alla Utvalda Lst/ornitologiska
föreningar 3 löpande
Uppföljning
Uppföljning av åtgärdseffekter Alla Alla där åtgärder utförts Lst/ornitologiska
föreningar
NV-ÅGP/NV-Skötsel 200 000 1 löpande
för ortolansparv,
2017–2021
(Emberiza hortulana)
ISSN 0282-7298
Ortolansparven (Emberiza hortulana) trivs i ett mosaik artat jordbrukslandskap med tillgång på bar jord. De senaste decennierna har dock en allt större andel av de svenska ortolansparvarna återfunnits på markberedda hyggen i Norrland. Ortolansparven behöver sångplatser i form av till exempel träd eller stenblock. I odlings landskapet häckar den bland annat i kanten av åkerholmar, ute i öppna fält och i salixodlingar. Under häckningen matas ungarna med insekter som föräldrarna företrädesvis söker på öppen jord.
Enligt uppgifter från 1800-talet och stora delar av 1900- talet häckade ortolansparven i alla landskap, dock endast tillfälligt på Öland och Gotland. I dag är den försvunnen från sydligaste Sverige och populationen i Mälardalen har minskat kraftigt de senaste decennierna. I Uppland var minskningen i storleksordningen 90–95 % under perioden 1980–2010. De tätaste populationerna finns för närvarande längs Norrlands- kusten. En beräkning av landets totala bestånd anger drygt 3 700 par år 2012, med de flesta i Västerbotten (ca 1 800 par) och Norrbotten (ca 1 000 par).
Tillbakagången kan kopplas till förändringar inom jordbruket såsom färre småbiotoper, igenväxning och mer höstsådda grödor.
Den högst prioriterade åtgärden i programmet är att skapa födosöksområden med bar jord. I Norrland är det viktigt med kartläggning av var fåglarna finns samt att en dialog kommer igång med skogsbrukets aktörer.
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm – Valhallavägen 195, Östersund – Forskarens väg 5 hus Ub. Tel: +46 10-698 10 00,