Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (2008) Tolkning och reflektion:
vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Becker, Howard S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber
Broady, Donald. (1991). Sociologi och epistemologi: Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS Förlag
Brülde, Bengt & Åsa Nilsson. (2010). ”Arbete, klass och livstillfredsställelse”. I: Oskarson, Maria, Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red.)En fråga om klass: levnadsförhållanden, livsstil, politik. Malmö: Liber
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Göran Ahrne. (2011). ”Intervjuer”. I: Ahrne, Göran, & Peter Svensson. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Giddens, Anthony. (2014) (red). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Gilje, Nils & Grimen, Harald. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg:
Daidalos
Halleröd, Björn. (2003). Varför får folk socialbidrag? Analys av socialbidragstagandets bestämningsfaktorer. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, s 238-266
Hasenfeld, Yeheskel. (2000) Organizational Forms as Moral Practices: The Case of Welfare Departments. Social Service Review, Vol. 74, No. 3, s 329-351
Härnqvist, Kjell. (1994). ”Social selektion till gymnasium och högskola”. I: Eriksson, Robert
& Jan. O. Jonsson. (red.) Sorteringen i skolan: studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser. Stockholm: Carlsson
Johansson, Roine (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv
Karlsson, Lena. (2005). Klasstillhörighetens subjektiva dimension: Klassidentitet, sociala attityder och fritidsvanor. Akademisk avhandling. Umeå universitet: Print & Media
Lalander, Philip. (2011). ”Observationer och etnografi”. I: Ahrne, Göran, & Peter Svensson.
(red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Lareau, Annette. (1987). Social Class Differences in Family-School Relationships: The Importance of Cultural Capital. Sociology of Education. Vol. 60, No. 2 (Apr., 1987), pp. 73-85
Larsson, Sam. (2005). ”Kvalitativ metod: en introduktion”. I: Larsson, Sam, John Lilja &
Katarina Mannheimer. (red.) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Simon. (2007).Sociologi 2.0: samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerup
Lipsky, Michael. (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation
Mattsson, Tina. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö:
Gleerup
Qvarsell, Roger. (2008). ”De fattigas vård i 1910-talets Sverige”. I: Swärd, Hans & Egerö, Marie-Anne. (red.) Villkorandets politik: fattigdomens premisser och samhällets åtgärder - då och nu. Malmö: Égalité
Ridgeway, Cecilia, L. (2014) Why status matters for inequality. American sociological review, Vol. 79(1) 1-16, 2014
Skeggs, Beverley. (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg:
Daidalos
Strier, Roni., Guy Feldman & Corey Shdaimah. (2012). The Construction of Social Class in Social Work Education: A Study of Introductory Textbooks. Journal of Teaching in Social Work, 32:406–420, 2012
Trondman, Mats. (1994). Bilden av en klassresa: sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan. Lund: Universitet
Trost, Jan. (2014). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2014). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab
Bilaga 1 - Intervjuguide
1. Ålder?
2. Vad har du för utbildning?
3. Vad har du för arbetsområde?
4. Hur länge har du jobbat på Barn- och familjeenheten/ekonomiskt bistånd/öppenvårdsbehandlingen?
5. Hur definierar du begreppet klass?
6. Hur tar sig klass uttryck hos individen?
7. Varför blir människor aktuella hos Barn- och familjeenheten/ekonomiskt bistånd/öppenvårdsbehandlingen generellt?
8. Kan du berätta om den typiska klienten?
9. Kan du berätta om den otypiske klienten?
10. Vem blir aktuell hos Barn- och familjeenheten/ekonomiskt bistånd/öppenvårdsbehandlingen generellt?
11. Vem blir inte aktuell hos Barn- och familjeenheten/ekonomiskt bistånd/öppenvårdsbehandlingen generellt?
12. Har klasstillhörigheten relevans för vem som blir klient?
13. Upplever du att insatserna generellt blir kortvariga eller långvariga?
14. Diskuteras klass på din arbetsplats?
15. Vad har du för klasstillhörighet?
16. Hur upplever du att klientens klasstillhörighet påverkar kontakten med socialtjänsten?
17. Hur påverkar klientens klasstillhörighet vilka krav denne ställer på socialtjänsten?
18. Hur påverkar klientens klasstillhörighet dig som socialsekreterare?
19. Hur upplever du klientens möjlighet att göra en klassresa?
20. Utifrån allt vi har pratat om, skulle du säga att alla är lika inför lagen?
Bilaga 2 - Informationsbrev
Vi vill börja med att tacka dig för ditt deltagande i vår uppsats och även understryka att du har möjlighet att vara anonym.
Vi är två socionomstudenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar och vi har påbörjat vår sjätte termin och skrivandet av vår C-uppsats där vi ämnar undersöka klasstillhörighetens relevans inom den svenska socialtjänsten. Klasstillhörighetens betydelse är i dagens samhälle
omstridd, där det råder delade meningar om hur och för vad individers klasstillhörighet har relevans. Tidigare forskning visar att klasstillhörighet har betydelse för bland annat vem som väljer vidareutbildning, för upplevd livstillfredsställelse och församhällets förväntningar på barns förmåga att tillgodose sig en högre utbildning.
Vi ämnar undersöka hur socialsekreterare inom uppfattar klasstillhörighetens relevans för individen i den svenska socialtjänsten. Uppsatsen kommer att belysa vad klasstillhörighet har för relevans för mötet klient och socialsekreterare emellan samt för vem som blir klient. Vi önskar även att undersöka hur klass identifieras inom den svenska socialtjänsten.
Vi önskar därmed att intervjua dig för att få insyn i din professionella uppfattning om klasstillhörighetens relevans i den svenska socialtjänsten idag.
Din medverkan är helt frivillig och du kan avbryta ditt deltagande när som helst utan att behöva ange specifika skäl. Vår uppsats förväntas vara färdigställd vårterminen 2015 och du som intervjuperson har möjlighet att ta del av resultatet när examinerande lärare har godkänt den. Vi önskar återigen att poängtera att ditt deltagande kan ske anonymt och att du därmed kommer att avidentifieras i uppsatsen. För att garantera största tillförlitlighet och för att kunna återge exakt vad som sagts under intervjun önskar vi att spela in intervjun. De uppgifter du delger kommer att hanteras med största varsamhet och när uppsatsen är färdigexaminerad kommer intervjuutskrifter och ljudfiler att förstöras.
Tveka inte att höra av dig med eventuella frågor!
Tack igen för ditt deltagande!
Med Vänliga Hälsningar
Lisa Johansson tel: 0704121292
lj222gx@student.lnu.se
Alexandra Durne tel: 0722333083
ad222gd@student.lnu.se
Handledare: Peter Hultgren peter.hultgren@lnu.se Institutionen för socialt arbete,
Linnéuniversitetet Kalmar