Könsperspektiv - Hedersrelaterat våld och förtryck

2. Bakgrund

3.2 Könsperspektiv

Könsperspektiv anses en relevant utgångspunkt när man studerar ämnen som behandlar jämställdhetsfrågor mellan olika grupper i samhället. Mattsson som är genusvetare och De Los Reyes hänvisar till könsperspektiv och betonar att den är en central aspekt inom hederskontext. Författarna menar att hedersrelaterat våld borde analyseras utifrån genusperspektivet och anses som ett globalt problem och inte som ett kulturellt problem som kopplas till vissa grupper. Att ta avstånd ifrån andra tolkningar såsom kulturella tolkningar kan förtydliga bilden på fenomenet som är egentligen ett globalt problem.

I det här sammanhanget poängterar Gemzöe (2014) att könsroller,

könsmaktsordning och genusordning begrepp som framställs av samhället men de byggdes på den biologiska skillnaden mellan kvinnan och man. Lena Gemzöe (2014) betonar att tidigt från födseln när flickan född får hon rosa täcke medan pojken fåren blåa. Med detta menas att socialiseringsprocess börjar från födseln och den växer upp med oss som individer. Pojken får en bild av sig själv att han inte får gråta eller visa sina känslor, flickanblilärd att inte höja sin röst och att hjälpa sin mamma i hemmet. Gemzöe (2014) utgår ifrån Freuds teorier i

psykologin där hon menar att när båda kön börjar upptäcka sina kroppar så definierar flickan sig med det hon inte har alltså mäns könsorgan och pojken definierar sig med det han har “som pappa” vilket ger honom en känsla av makt (Gemzöe L, 2014).

Gemzöe (2014) antar att man kan se makthierarkin mellan könen även i pornografi, reklam och tidningar där kvinnan behandlas som ett material. Med detta menas att könsmaktsordning framställs av samhället genom att definiera det som är manligt och det som är kvinnlig. Att kvinnor får lägre löner än män, arbetar mest inom vård och omsorg eller liknande, dettaökarklyftorna mellan män och kvinnor, det vill säga att de sociala uppsättningarna ställer män uppe i hierarkin och kvinnan blir underordnad i många sammanhang. Gemzöe (2014) menar att kvinnorna är underordnade för att de är kvinnor oavsett vilken kultur eller etnicitet de tillhör. Gemzöe undviker i sin argumentation att fokusera på kulturella skillnader och normer eftersom de verkar belysa endast ett slags skillnader (Gemzöe, 2014).

Författaren hänvisar i texten till det omtalade hedersmord som fick mycket uppmärksamhet vilket är mordet påFadimah, men argumenterar vidare att orsaken bakom mordet var att offret var en kvinna och inte för att hon tillhör en viss kultur.

Författaren menar att det som har begått brottet är patriarkatet men det skedde i en särskild kultur. Gemzöe (2014) menar att det finns några mord mot kvinnor som tillhör olika etnicitet Utöver det menar författaren att det finns även många svenska kvinnor som misshandlades och mördades av sina män. Detta innebär att det är en felaktig tolkning att koppla hedersrelaterat våld till religion, kultur eller etnicitet.

3.3 Kulturellt perspektiv

Samantha Walker (2020) skriver om The culturalisation of ‘honour’-based violence and its impact on service provision in rural communities, Walker (2020) betonar att i varje försök i att definiera hedern på ett allomfattande sätt blir full av problem, det vill säga att det är nästan omöjligt att hantera det som uppkommer när man vill analysera vad hedersrelaterat våld egentligt är och vilka faktorer som fenomenet baserar sig på. Walker (2020) betonar att fenomenet även om man skulle kunna definiera det rent språkligt men det går ej att ringa in alla aspekter och tolkningar som kan vara möjliga. Trots dessa svårigheter finns det några gemensamma hederskodexar som dikterar inte bara lämpliga (hedervärda) och olämpliga (ohederliga/skamliga) beteenden inom en given gemenskap eller

"hedersgrupp", men också fungerar som en uppsättning ideal som en hedervärd individ bör sträva efter. Dessutom har de hederskodex påverkan av at avgöra vem som ingår och vem som inte ingår i de “hederliga uppsättningar”. faktum är att medan det är intimt kopplad till en individs självkänsla, äran av heder är ett inneboende socialt fenomen. Heder fungerar som ett "brokoncept" mellan

individen karaktär och kollektivt betraktande och omförhandlas ständigt inom en komplex process för erkännande av peer-group Av detta följer att vanära (eller skam) inte bara handlar om att förlora sin integritet eller "ansikte", men också en

förlust av gemenskap och tillhörighet. Dessutom skam vanligtvis uppstår ur en individs misslyckande med att mäta sig med kollektivet betrakta, det här begreppet skall egentligen inte ses som distinkta, utan snarare som intimt kopplade och består av två delar av en komplex heders-skam-koppling.

Rädsla för dom, skam och den efterföljande förlusten av gruppförening “normativ uteslutning” är ofta ett tillräckligt sätt att genomdriva social överensstämmelse.

Hedersvåld och förtryck kan dock fungera som ett alternativt sätt att säkerställa sådan överensstämmelse. Även om heder inte är i sig ett våldsamt begrepp men våld är fortfarande ett vanligt svar på en förolämpning mot individuell och/eller kollektiv ära. Från de historiska metoderna för duell eller lynchning, till de mer samtida exemplen på klasskulturellt maskulint våld eller gängvåld, det finns många exempel på hedersvåld som används för att skydda mot skam och/eller för att reparera/återställa förlorad eller skadad heder. Men oavsett den allestädes närvarande karaktären av ära i samtida västerländsk kultur. både själva

hedersbegreppet och våldet begått i sitt namn förblir "exotiskt och främmande" i populär fantasi. Hedersrelaterat våld fortsätter att ses av många som en

kulturaliserad form av våld "som kräver "annorlunda" analys och lösningar

baserade på “kvinnors rasidentiteter” och “religiösa identiteter". Detta betyder inte att det inte finns kontextuella skillnader mellan hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor. Tvärtom, gärningsmannens förhållande till "offret", våldets överlagda och planerade karaktärutplacering av heder som ett rättfärdigande av våld. Trots försök att återupprätta hedersrelaterat våld inom bredare analys men den språkliga betydelsen och praktiska konsekvenser av heder kan variera mellan tid, plats och kultur, i vilket sammanhang det används, ära är fortfarande en utvärderande term och deltagande av det bredare samhället i att besluta och mäta ut straffet.

Walker (2020) försöker problematisera kulturiserade berättelser som upprätthåller uppfattningen att hedersutsatta kvinnor är passiva offer som behöver räddas från sin problematiska kultur. Även om det har varit en allt större akademisk

uppmärksamhet som ägnad sig åt frågan om hedersrelaterat våld under de två senaste decennierna. Alltmer har kultur identifierats som den bakomliggande orsaken till våld. Därför har lösningarna i allt högre grad fokuserat antingen på att civilisera uppdrag som är utformade för att förändra kulturella värderingar i syftet att lära "dem" att vara mer som "oss" eller om att avlägsnande och separationen av offer/överlevande från deras "problematiska” kulturer. Walker betonar att

tolkningarna av hedersrelaterat våld fokuserar snarare på de kollektiva

grundorsakerna till hedersvåld och att arbeta med offer / överlevande på ett sätt som kategoriserar dem som aktiva agenter. (Walker S, 2020).

Enligt Mikael Kurkiala (2005) är begreppet heder könat och kopplas på ett sätt där kvinnor får bära skam medans män får bära heder. Kvinnor anses inte bära på en självständig heder utan måste alltid ingå i en mans heder såsom pappan, brodern eller när det gifter sig är det maken. Männens heder representeras av kvinnor och deras handlingar. Kvinnors heder förknippas med hennes dygd, ärbarhet,

sexualitet och kyskhet. Det finns ett tankesätt som återfinns i många delar av världen och betyder att kvinnans kyskhet kopplas direkt till familjens och släktens heder. Vilket gör ett kulturellt fenomen där den räknas med att legitimeras av hela normsystemet. Kurkiala (2005) skriver att kvinnor betraktas av sina familjer som

ägodelar och deras “renhet” utgör en avgörande faktor för mäns och deras “sociala status” vilket i sin tur leder till att kvinnors kontroll blir en kollektiv ensak.

Hedersrelaterat våld och förtryck är en kulturell företeelse eller fenomen (Kurkiala 2005).

4. Metod

Metodkapitlet handlar om metodvalet som genomfördes i denna studie där vi argumentera och förklarar varje steg. Inledningsvis beskrivs litteraturöversikten med hjälp av modellen scoping review. Vi utgår från Arksey och O’Malley (2005) beskrivning av modellen i genomförandet av vår scopingreview. Fortsättningsvis beskriver vi tillvägagångssätt avseende urval, bearbetning, analys och ett etisk övervägande. I tabell 1 presenteras vår litteratur och forskning som utgör studiens empiri för att ge läsaren en ytterligare kännedom kring sökprocessen.

4.1 Förförståelse

Ejvegård (2009) berättar i sin bok Vetenskaplig metod att det finns en skyldighet för alla vetenskapsmän att sträva efter objektivitet. Detta genom exempelvis att återberätta synpunkter kors och tvärs. Dock är det komplicerat att sträva efter det rent psykologiskt för att det går ut på att vetenskapsmän upptäcker deras egna fördomar. Det finns något som vi inte kan bortse ifrån och det är vår uppfattning kring hedersrelaterat våld och förtryck att den är en del av vår kultur. Alltså den rör oss på något sätt men vi har försökt att ha detta i åtanke för att vi inte ska styras av vår förförståelse (Ejvegård R, 2009).

4.2 Tillvägagångssätt

Dennascoping review är en översiktsstudie där grundläggande syftet är att ge läsaren en överblick kring forskningsläget om hedersrelaterat våld och förtryck, vilka förklaringsmodeller bakom det och vilka grupper som lyftas upp i samband med dessa förklaringar. Scoping review som metod innebär möjligheten att använda större urval av litteratur och gråzonslitteratur. Dessutom innebär det ett större flexibilitet kring datainsamlingen eftersom det är möjligt att utveckla det genom arbetsprocessen. Våra forskningsfrågor har tidigare behandlats i en ganska stor utsträckning och på grund av det ansåg vi att det är gynnsamt att ta del av allt mer omfattande data.Arksey och O’Malley (2005) beskriver arbetsprocessen i följande steg:

Scoping metodens sju steg

Stegen kommer beskrivas detaljerat för att hålla en god validitet som i sin tur förmedlar grundmetoden;

● Steg 1: Att identifiera och precisera forskningsfrågan som vi vill utforska.

I denna studie är våra forskningsfrågor att redogöra för hur olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras ilitteraturenoch hur litteraturenbeskriver de grupper som är utsatta samt orsakerna bakom deras utsatthet. Vi valde denna metod för att få en bättre bild av den forskning som finns kring ämnet.

● Steg 2: Att identifiera relevanta studier genom databassökning. De databaser som används i denna studie valdes i samråd med bibliotekarie vid Malmö Universitet och med hänsyn till våra forskningsfrågor. I tabell 1 introducerar vi lättöverskådligt urvalet. Vidscoping review kan urvalet vara betydligt mer bredare och kvalitetsgranskningen är inte nödvändig.

Här finns det inga krav till exempel på att endast använda sig av peer reviewed och referentgranskad litteratur. Våra samtliga artiklar är dock referentgranskade eftersom våra sökord som presenteras i nästa steg generade relativt stor mängd av litteratur. Men efter en genomläsning av litteraturen upptäcktes få artiklar som är relevanta för våra

forskningsfrågor.

● Steg 3: Study selection här har vi använt “OR” alltså boolesk som sökterm. Sökord som vi har använt är “Heder OR Hedersvåld OR Hedersförtryck”, “Honour based violence OR cultures OR gender”,

“Heder OR manlighet OR Hederskultur OR Kvinnor OR unga flickor OR hedersutsatta” “Heder OR perspektiv på heder” och “Heder OR hbtq OR Hedersutsatta”

● Steg 4: För att precisera vårt sökande har vi valt internationell forskning och litteratur, svensk litteratur, gråzonlitteratur som är relevanta för vårt syfte och forskningsfrågor. I syftet att effektivisera vår sökningsprocess började vi med att läsa abstrakten i varje källa. I tabell 1 framgår litteraturen som utgör vår empirin och som kommer analyseras i denna studie. Vi har försökt under hela arbetsprocessen att ha ett kritiskt

förhållningssätt gällande urvalet, alltså att inte vara för selektiva i urvalet med anledning av att bekräfta våra hypoteser.

● Steg 5: Kartläggning av data översikt. I datainsamlingen redogörs för alla sökord vi har använt oss av i genomförandet av denna studie i de olika databaserna. Den litteraturen som vi utgår ifrån i denna studie baseras på en strukturerad databassökning nämligen SwePub, divaportal, ProQuest.

Sökningarna via dessa databaser genererade tjugo artiklar.

● Steg 6: Att sortera materialet, sammanfatta och sammanställa den samt rapportera det resultatet man får. Detta innebär mycket läsning och ordentlig granskning av den valda litteraturen. Här har vi genomläst det relevanta litteratursmaterialet och började sammanfatta de delarna som direkt berör vårt syfte. I resultatet presenteras en sammanfattning av litteraturen på ett sammanhängande sätt. Därefter fick man en djupgående uppfattning om de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck samt de hedersutsatta grupperna. Största delen av litteraturen som vi använder oss av är på engelska.

● Steg 7: Konsultation, vilket är ett frivilligt steg och handlar om att forskare bedömer den utförda studien. Detta steg kan ge studien mer trovärdighet men är kostsam och kräver mycket tid således har vi valt att inte utföra det steget (Arksey & O’Malley, 2005).

Tabell 1: Presentation av litteraturen som utgör vår empiri. I tabellen presenteras databaserna och vilka sökord, antal träffar och antal valda artiklar, datum och urval av artiklar som valdes utifrån relevans för uppsatsen.

Databas Sökord Antal

81/5 2021-04-25 Baianstovu, Rúna Í. 2017 Eldén, Å. 2001

Hague, Gill & Begikhani. 2013 Akpinar,A.2003

4.3 Metodanalys

Friberg (2017) förklarar att analysarbetet i den kvalitativa forskningen tenderar att utgå från helheten till delar för att sedan framställa den nya helheten. I koppling till vårt syfte så helheten vi utgick från är området olika perspektiv på

hedersrelaterat våld och förtryck och hedersutsatta grupper vilket är ett brett ämne.

Vi har formulerat specifika frågeställningar för att kunna skapa en ny helhet. För att genomföra det steget började vi dela upp det litteraturresultat i ringare

omfattning för att kunna särskilja nyckelegenskaper och framställa ett nytt helhetsperspektiv. Vi har delat upp vårt resultat i två teman som besvarar frågeställningarna i ordningsföljd (Friberg, 2017).

En grundläggande kodning av litteratur har använts som metod för vår analys och därefter skapades vissa kategorier. Detta tillvägagångssätt är lämpligt enligt Friberg (2017) vid en scoping review. Med hjälp av olika kategorier identifierades olika nyckelegenskaper till en rad teman som i slutet gav oss en olika förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck och tre olika hedersutsatta grupper. En innehållsanalys har använts som analysmetod för att det är lämpligt vid scoping review. Forsberg och Wengström (2016) förklarar att

innehållsanalysens huvudsakliga arbetssätt är att steg för steg strukturera data för att därefter hitta mönster och samtidigt beskriva det som framkommer i data.

Innehållsanalysen genomförs i fem olika steg enligt Forsberg och Wengström (2016) och presenteras nedan:

1. Att läsa det materialet som skall analyseras flera gånger för att få en kännedom kring materialet.

2. I detta steg blir fokus att identifiera nyckelegenskaper och framställa koder.

3. Genom dessa koder skall kategorier skapas med syfte att få en begriplig översikt.

4. De sistnämnda kategorierna sammanfattas därefter och bildar olika teman utifrån skillnader och likheter.

5. Sista steget innebär att dessa teman diskuteras och analyseras i resultatet.

Vi har använt oss av en innehållsanalys för att presentera och analysera resultatet.

Det började med en läsning av materialet multipla gånger för att få bättre

kännedom och inblick kring litteraturen och vad den handlar om. Därefter har en gemensam kodning av litteraturen genomförts för att identifiera nyckelegenskaper.

Två olika teman har identifierats. Det första diskuterar de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck, det andra temat diskuterar hur litteraturen beskriver de hedersutsatta grupperna.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Etik i forskningsarbete behandlar frågor om ämnets innehåll och forskarens

relation till ämnet som studeras. Med detta menas att oavsett forskarens intresse av studien så ska hen sträva efter att vara objektiv, opartisk och neutral i sin

forskning. Etiska övervägande handlar även om forskarens förmåga att hitta balans mellan olika intressen. Deltagarens integritet och skydd är en av de principer som forskaren bör ta hänsyn till. Eftersom vårt arbete baseras på en litteraturöversikt behövde vi inte lägga mycket fokus på skydd och integritet då intervjuer inte var en aktuell metod i vårt arbete (God Forskningssed, 2017). I denna studie utgår vi från Vetenskapsrådets riktlinjer avseende god forskning och hur den ska bedrivas. Etiska övervägande innebär i denna studie att referera och dokumentera litteraturen på ett noggrant och transparent sätt. Denna studie är litteraturbaserad och det fanns inga mänskliga studieobjekt (Robson, 2002).

Forsberg & Wengström (2016) menar att vid scoping reviews krävs ingen referentgranskning.

4.5 Arbetsfördelning

Denna studie är en litteraturöversikt som är baserad på litteratur och forskning som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Vi är två kandidater som skriver denna studie. Från första början hade vi båda intresse om ämnet. Vi var lika aktiva och motiverade av att skriva studien. I syftet att kunna genomföra vår studie på ett bra sätt försökte vi vara självkritiska, noggranna och objektiva. Under arbetets gång har båda jobbat ihop i alla delar.

5. Resultat

Här presenteras befintlig litteratur avseende hedersrelaterat våld och förtryck dels för att läsaren ska få kännedom om ämnet och även för att öka kunskapen kring temat samt dels för relevansen för vårt syfte och frågeställningar. Vi kommer besvara varje frågeställning för sig genom att presentera litteraturen som hittades genom sökningsprocessen. Den litteratur som används i resultatdelen är bland annat internationell forskning, svensk forskning och litteratur (böcker) samt gråzon litteratur.

5.1 Tema 1: Vilka olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras ilitteraturen?

“Honour, Violence and Heteronormativity” skriven av Nicole Asquith Det finns en allmän uppfattning om att hedersvåld och hedersmord beror på ociviliserade moraliska koder och regler, som återfinns i Koranen(Nicole Asquith, 2015). Det här är en klischéartad bild, menar Asquith, eftersom den framställer den muslimska kvinnans sexualitet väldigt begränsad och undergiven dessa regler och undergiven sina släktingar. Asquith (2015) beskriver att

hedersrelaterat våld handlar snarare om social bestraffning, vilket är ett fenomen som inte bara förekommer inom islam. Bilden av att Islam vilar ofta på föråldrade och avvikande hederskoder (honor codes) är islamofobiskt. Det vill säga att fokuset borde i ställer riktas mot andra aspekter för att kunna förstå hedersvåld och hedersmord- till exempel genom att förstå heteronormativitet (ibid). Attskapa en allmän uppfattning om att hedersrelaterat våld är snarare en fråga om

avvikande och föråldrad muslimsk tro system. Asquith (2015) betonar att muslimska kvinnors erfarenheter har varit så grundligt politiserad och demoniserad, och kopplad till förintelse versioner av islam (ibid).

Asquith lyfter fram de destruktiva och våldsamma mansideal, och även heteronormativitet som ett koncept vi kan utgå ifrån. I syftet att kunna förstå andra sociala normer och begränsande strukturer. Det vill säga hur vi socialt bestraffar människor som viker ut från ett normativt beteende till exempel våld mot transpersoner (ibid). Heder kan vi förstå genom att se det som ett socialt kapital.

En form av välstånd som kan ge säkerhet åt en hel familj, detta innebär att när en individ bryter mot hederskoder genom sina individuella handlingar riskerar att förstöra inte bara för sig själv utan för hela familjen. Det finns många forskare som menar att det inte finns någon “heder” i hedersrelaterat våld. Detta innebär att Heder som ett begrepp används på olika sätt av två parter som är emot varandra.

Den ena parten är förövaren som motiverar och legitimerar sin kriminella handling i att försvara “familj/kollektivet hedern” och motparten som är offret som utsätts i hedersnamn och definieras som ohederlig(Nicole Asquith, 2015).

Att kontrollera kroppar och sexualitet återfinns i olika delar av världen (Asquith N, 2015).

I artikeln jämför Asquith den typen av social bestraffning, våld och kontroll som existerar inom heteronormativitet. Enligt Asquith Det finns aspekter som skiljer hedersrelaterat våld åt från våld mot kvinnor som finns i västvärlden, men det finns också mycket som liknar. Det som liknar är mäns sociala och

In document Hedersrelaterat våld och förtryck (Page 14-0)