02:
liNa WediN haNSSoN
/ 36 /
stora möjligheter att skapa en marknad för hållbara innovationer och lösningar genom bland annat sina upphandlingar. om detta resonerar forskaren lina Wedin hansson i sin artikel. hon är verksam både vid Skanska och lunds universitet, och driver forskning kring hållbar offentlig byggupphandling.
Offentliga inköp uppgår till ungefär 625 miljarder år-ligen i Sverige, enligt färska uppgifter från nya upphandlings-myndigheten. Detta skapar en enorm köpkraft med skattemedel.
En köpkraft som man kan använda på olika sätt.
Nyligen pekade FN ut hållbar offentlig upphandling som ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling utifrån de globala målen som antogs i september 2015. Mål nummer tolv handlar om hållbar konsumtion och produktion (se det inledande av-snittet ”På jakt efter en hållbar jord”). Sveriges regering har också tydligt lyft fram att offentlig upphandling är ett strategiskt verk-tyg för hållbar utveckling och för att få fram innovationer.
Exempel på hur offentlig upphandling har förändrat mark-nader och produkter finns sedan tidigt 1900-tal i Sverige. Förr handlade offentlig upphandling om att tillgodose ett behov av en vara, tjänst eller byggentreprenad till bästa pris. Sedan slutet av 1900-talet har diskussionen om offentlig upphandling och vilken roll de offentliga inköpen ska ha i samhällsutvecklingen lyfts. Synen på offentlig upphandling har förändrats.
tekniksprång krävs
Numera lyfts offentlig upphandling fram i en statlig utredning (SOU 2013:12) som ett användbart sätt att få fram innovatio-ner och ny miljöteknik. Inte minst lyfts transformativa eller förändringsinriktade lösningar fram som en avgörande utveck-ling för att skapa teknik språng.
Exempel på detta är att köpa tjänster istället för produkter i större utsträckning. Detta kan vara att köpa en kommunika-tionstjänst istället för mobiltelefoner eller transporter istället för fordon. Båda dessa tjänster förväntas kunna minska produk-tionskostnader och bidra till ett större fokus på att produkterna ska hålla längre. Anledningen till det är att om den leverantör
/ 38 /
som tillhandahåller tjänsten ansvarar för produkten, tjänar den-ne sannolikt på att produkten håller så länge som möjligt.
Det kan också handla om att köpa byggnader som produce-rar mer energi än de förbrukar, så kallade plusenergihus. Både kommuner och landsting och företag arbetar idag i stor ut-sträckning för att framtidssäkra byggandet. Det handlar om att ställa krav på sådana byggnader, men även om att ta fram inno-vativa lösningar i form av isolering, kylning och uppvärmning av fastigheter som säkerställs genom bergvärme och lagrings-system där värme och kyla återanvänds.
Detta är starkt kopplat till ett område som växer allt starkare och det är cirkulär ekonomi. Det handlar kort sagt om ett krets-loppstänkande där inga eller få nya råvaror tillförs. Systemen sluts i likhet med väl fungerande ekosystem och skapar cirku-lära materialflöden – ett återbruk av produkter för att skapa nya.
Ett exempel på detta är Västra Götalandsregionen som star-tade ett arbete tillsammans med möbelleverantörerna för att kunna köpa in renoverade möbler, väl anpassade till moder-na funktionsbehov. De efterfrågade också en forsknings rapport i samarbete med forskaren Tomas Nyström på Chalmers Tekniska Högskola om synen på återbruk av möbler.
Enligt rapporten hade man i organisationen upptäckt att stora mängder dugliga möbler slängdes för att man ville ha tidsenliga arbetsplatser. Det var ett sätt att skapa en mark-nad eller en möjlighet för gamla möbler att få nytt liv. Dessut-om arbetade man med att utveckla inköpskrav på exempelvis systematisk återanvändning, reparation, uppgradering med mera. Ett exempel på formulering är ett krav på att tjugo pro-cent av alla möbler i avtalet ska vara återbrukade.
I Holland har arbetet med att skapa förutsättningar för cir-kulär upphandling, eller att köpa circir-kulärt, kommit längre. Ett kooperativ för cirkulär ekonomi arbetar i nära samarbete med
Holländska staten och utmärker sig som en ”hotspot” för cirku-lär ekonomi. Ett grönt avtal har slutits mellan kooperativet och flertalet medlemmar för att lyfta cirkulär upphandling. Under 2016 ska två cirkulära upphandlingsprocesser finnas framtagna
som goda exempel (www.circle-economy.com).
Detta har också gjorts i Sverige i Ronneby, där Listerby förskola upphandlades cirkulärt i enlighet med Cradle to Cradle®-modellen 2013. Modellen bygger på kretslopps-tänkande och på att skapa positiva avtryck på jorden istället för att fokusera på att minska negativa avtryck. Detta är ett nytt och innovativt sätt att arbeta med hållbarhet och cirkulära sys-tem och Ronneby utvecklar nu arbetet i ytterligare byggnation.
förutsättningarna finns
Nya sätt att arbeta med upphandling för att få fram organisa-toriska eller produktrelaterade innovationer kallas i upphand-lingssammanhang för innovationsvänlig upphandling eller innovationsupphandling. Detta är i praktiken upphandlingar som utformas så att företag på marknaden tar fram lösningen på det som staten, kommunen eller landstinget har behov av.
Alternativet, som tidigare har varit det vanliga, är att berätta mer eller mindre detaljerat vad det är man vill ha.
Innovationsupphandling innebär att staten, kommunen el-ler landstinget upphandlar något som man kan beskriva, men som inte finns att få tag i ännu. Då kan man ge ett företag an-svar för att ta fram en lösning genom offentlig upphandling.
Det är ett sätt att driva på gröna innovationer.
De rättsliga förutsättningarna för att framtidssäkra den offentliga upphandlingen finns och har funnits en längre tid.
Lagen om offentlig upphandling gör det möjligt för innova-tionsvänlig upphandling. Därmed kan offentlig upphandling användas strategiskt för att uppnå andra samhälleliga mål,
så-/ 40 så-/
som minskad klimatpåverkan, ökad biologisk mångfald eller ökad sysselsättning för långtidsarbetslösa.
En ny lagstiftning håller på att arbetas fram i Sverige som baseras på de senaste direktiven inom Europeiska Unionen kring offentlig upphandling från 2014. Den nya lagstiftningen är färdig 2016 och kommer att innehålla ännu tydligare lagtext när det gäller att offentlig upphandling ska användas för att dri-va på innodri-vationer och ny teknik, men även hållbar utveckling.
Ett nytt sätt att upphandla eller köpa in byggnation kom-mer att införas i lagtexten och kallas innovationspartnering.
Tanken är att detta ytterligare ska skynda på utvecklingen så att stat, kommuner och landsting använder offentlig upphandling för att få fram innovationer och ny teknik på olika sätt.
Förutsättningarna för att ”köpa sig till framtiden” genom strategisk upphandling finns redan nu, men används i liten ut-sträckning idag. Men det är ett område på mycket stark fram-marsch och med den nya upphandlingslagstiftningen förutspås att 2016 blir genombrottsåret för cirkulär ekonomi. k
lina Wedin Hansson är disputerad forska-re i rättssociologi och driver forskningspro-jekt om hållbar offentlig byggupphandling, samt är en av elva forskare i forskningsmil-jön ProcSIBE. Hon är anställd på Skanska som postdoktor och finansieras av Riksbankens Ju-bileumsfond. Hon är även verksam som forska-re vid Rättssociologiska Institutionen vid Lunds universitet.
Cradle to Cradle®
Konceptet är framtaget för hållbarhet med focus på helhet, inno-vationer och kvalitet. Det är framtaget av en tysk kemiprofessor, Michael Braungart, och en amerikansk arkitekt, William McDo-nough. Konceptet bygger på tre principer och utgår från att design-fasen är avgörande.
1. Förvalta näringsämnen, avfall=föda, 2. Använd solenergi, och
3. Främja mångfald (biologisk, konceptuell och kulturell mångfald).