Kapitalismen och klassamhället på global nivå

I dokument Socialistskolan. För cirkeldeltagare/självstudier. Vänsterpartiet 2020 (sidor 38-42)

2. Kapitalismen – och vad som är problemet med den

2.3. Kapitalismen och klassamhället på global nivå

har arbetarklassen på global nivå vuxit, bland annat i takt med att många industrijobb har flyttat till länder i Syd och Öst. Men som framgår av siffrorna nedan, tagna från ett samarbetsprojekt mellan fackliga rörelser och akademiker i Nord och Syd, och publicerade i boken Labour and the Challenges of

Globalization (Lindberg m.fl., 2008, proportionerna ser ungefär likadana ut idag) så har utvecklingen där i övrigt både skillnader och likheter med den i rika länder som Sverige. I hela världen har andelen människor med otrygga

arbetsförhållanden och/eller informella arbeten ökat (betecknade som

”precarious”, till skillnad från ”stabilized” nedan. Men medan det handlar om

39 en växande minoritet i länder som Sverige handlar det om en majoritet som arbetar under sådana förhållanden i fattiga länder.

Inte heller avlönas arbetskraften lika i rika och fattiga länder. Som visats tidigare så avgörs fördelningen mellan arbete och kapital av maktförhållanden, inte av någon naturlag. Och av flera skäl som vi återkommer till i stycket om den internationella världsordningen så är maktförhållandena både för

arbetarklassen och för det inhemska kapitalet – gentemot kapitalet i de rika länderna – mer ofördelaktiga i de fattigare länderna. I grafen nedan visas hur lönerna i industrin varierar mellan länder. Det är naturligt att det finns en viss variation beroende på produktivitet, arbetarklassens styrka, valutans styrka, och andra faktorer. Men som framgår tydligt nedan så är skillnaderna

oproportionerligt stora mellan rika och fattiga länder. Det framgår inte direkt av denna graf men det gäller alltså även mellan samma sorts arbete – och samma produktivitet, alltså även om arbetarna i de respektive länderna producerar lika mycket per timme, och till samma kvalitet. Ändå avlönas sådant arbete normalt mycket lägre i fattigare delar av världen än i rikare. Det är ju hela anledningen till att många företag i rika länder lägger stora delar av sin produktion i fattigare länder.

40

2

Notera att även inom Europa finns dessa delvis ”omotiverade” skillnader, mellan Europas rika och fattiga länder, men också hur lönerna halkar ännu mycket mera efter när vi rör oss även till Asiens stora industriländer som Kina och Indien.

2

https://www.conference-board.org/images/exchange/hc/uploads/v1/cmp_2013_chart_1.jpeg

41 Skälen till att kapitalismen fungerar så på global nivå återkommer vi till senare, under avsnittet ”Den underliggande imperialistiska och klimatförstörande världsordningen”. Men sammanfattningsvis kan alltså sägas att arbetarklassen växt snarare än krympt på global nivå, och att detsamma kan sägas om

exploateringen av densamma, i alla delar av världen, men särskilt i Syd och Öst.

En logisk följd av att kapitalet alltid söker efter sätt att kapa kostnader och att öka sin makt gentemot organiserade arbetare. Detta har till stor del kunnat uppnås genom globaliseringen av industriproduktionen de senaste decennierna, även om denna utveckling inte skapats ensamt av kapitalet i Väst, utan också av statliga policys och ekonomiska aktörers ageranden i Syd och Öst. Och även där har många gånger lönerna pressats uppåt genom fackligt agerande och andra strategier från arbetare och progressiva krafter.

De här globala löneskillnaderna kan alltså kapitalet i rika länder använda för att även försvaga de samlade arbetande klasserna i länder som Sverige, samtidigt som de exploaterar de arbetande klasserna i fattiga länder ännu hårdare. Detta får även stora konsekvenser för klassamhället i rika länder som Sverige.

Förutom att arbetarklassens löner och villkor pressas ned av möjligheterna att lägga ut produktion på arbetskraft med lägre löner och svagare rättigheter i andra länder, så gör den här internationella ordningen att både arbetarklass och mellanskikt i fattigare delar av världen tenderar att drabbas hårdare av både

42 arbetslöshet, otrygghet och fattigdom. Många av dessa söker sig därför till arbete – legalt eller illegalt – i rikare länder som Sverige. I Sverige kan detta ses tydligt i till exempel färjetrafik och bygg- och transportsektorn, där utländsk arbetskraft från länder med lägre löner och svagare villkor används i mycket stor skala. Detta pressar löner och villkor i dessa branscher – och i

förlängningen på hela arbetsmarknaden – och försvårar facklig organisering.

(källa här), samtidigt som både EU- och svensk lagstiftning begränsar möjligheterna att upprätthålla löner och villkor på arbetsmarknaden ändå.

Även om lönerna fortfarande är högre vid samma produktivitet i Västeuropa, USA och Japan, så har de på flera håll stått stilla eller halkat rejält efter kapitalinkomsterna även där de senaste decennierna, i takt med att

globaliseringen tilltagit. I grunden är det helt enkelt både de nationella och de internationella maktrelationerna som avgör utfallet i dragkampen mellan arbete och kapital – och den internationella nivån påverkar den nationella.

Och sist men inte minst så underbygger de här hierarkierna och

arbetsdelningarna både globalt och inom länder rasistiska föreställningar om vilka människor som passar till vilka arbeten, hur olika människor värderas och vilka människor i världen som anses ”utvecklade” och inte.

Att klassamhälle ser ut och fungerar så här olika på global nivå har att göra med att kapitalismen på internationell nivå är imperialistiskt organiserad – det vill säga att den bygger på inte bara ekonomiska utan även utomekonomiska, bland annat politiska och militära, maktordningar. Dessa strukturerar även

kapitalismens ekonomiska strukturer till de rika ländernas fördel. Detta i sin tur påverkar hur produktionen organiseras på global nivå – hur det globala

klassamhället och den globala ekonomin ser ut – och hur mervärde fördelas i den globala produktionen – med andra ord. Vi återkommer till detta, varför det ser ut så och hur och varför det ibland förändras, i stycket om imperialism och den ohållbara världsordningen.

2.4. Klass, kön och rasism – olika men samverkande

I dokument Socialistskolan. För cirkeldeltagare/självstudier. Vänsterpartiet 2020 (sidor 38-42)