Kassa, bank m.m

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 92-97)

Noter till balansräkningen

Not 40 Kassa, bank m.m

Miljoner kronor 2009 2008

Kronofogdemyndigheten 657 591

Riksgäldskontoret 437 901

Regeringskansliet 184 127

Exportkreditnämnden 165 73

Länsstyrelsen i Norrbottens län 161 150

Lunds universitet 149 67

Kustbevakningen 132 2

Länsstyrelsen i Västerbottens län 114 137

Karolinska institutet 106 96

Internationella programkontoret för utbildningsområdet 95 145 Affärsverk

Statens järnvägar 203 69

Luftfartsverket 152 189

Sjöfartsverket 79 54

Svenska kraftnät 76 77

Övriga myndigheter 844 843

Summa 3 554 3 521

Kronofogdemyndighetens Kassa, bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel).

Riksgäldskontoret redovisar medel på valutakonton i Nordea, Euroclear och Clearstream.

Flera länsstyrelser redovisar bygdemedel och deponerade medel som är placerade i bank.

Not 41

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor 2009 2008

Uppskrivningskapital 107 109

Donationskapital 442 420

Resultatandelar i dotterföretag 233 364 217 484 Balanserad kapitalförändring -644 312 -719 772 Årets över-/underskott enligt

resultaträkningen 29 117 91 845

Summa -381 282 -409 914

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i

resultaträkningen. Under 2009 ökade nettoförmögenheten med 31,2 miljarder kronor som ett följd av årets överskott. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 22 miljoner kronor under året. Ökningen beror på till största delen på att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel.

Resultatandelar i dotterbolag

Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 15,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar ( 34,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2009 (-19,6 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-0,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omföres från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,9 miljarder kronor).

TeliaSonera AB har en direkt minskning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

LKAB redovisar en direkt ökning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende kassaflödessäkringar och marknadsvärdering av finansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet.

Förändringen uppgår till -0,2 miljarder kronor och består till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet ( -10,7 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (6,0 miljarder kronor),

kassaflödessäkring (3,8 miljarder kronor) samt effekter vid ägarförändringar i dotterbolag (0,7 miljarder kronor).

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 75,5 miljarder kronor under året.

Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 57,0 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp d.v.s. 19,6 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,9 miljarder kronor).

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på -1,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och

inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av

nettoförmögenheten med 0,5 miljarder kronor.

Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har minskat nettoförmögenheten med 0,4 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.

Miljoner kronor

Utgående balans 2008 109 420 217 484 -719 772 91 845 -409 914

Förändring av

nettoförmögenheten - - - - - -

Ingående balans 2009 109 420 217 484 -719 772 91 845 -409 914

Föreg. års kapitalförändring -2 34 851 56 996 -91 845 0 Utdelning från dotter- och

intresseföretag -19 578

19 578 0

Förändring av eget kapital hos

dotter-och intresseföretag -198

-198

Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som

skatteintäkt 869 -869 0

Sålda andelar -26 26 0

Utjämningspost avs.

eliminering av statspapper -1 556 -1 556

Saldo inomstatlig

betalningsavräkning 1 127 1 127

Rundradiokonto m.m.,

Riksgäldskontoret 490 490

Eliminering av inomstatliga

balansposter avseende moms -367 -367

Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsnings-poster samt diverse fordringar och

skulder 123 123

Övriga förändringar 22 -38 -88 -104

Årets över-/underskott 29 117 29 117

Summa årets förändring -2 22 15 880 75 460 -62 728 28 632

Utgående balans 107 442 233 364 -644 312 29 117 -381 282

Not 42 Fonder

Miljoner kronor 2009 2008

Kärnavfallsfonden 41 393 40 306 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 20 747 19 103 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 16 487 15 110 Försäkringskassan

- Trafiklivräntefonden 778 741 - Frivilliga yrkesskadefonden 119 115

- Affärsverksfonden 129 131

- Övriga fonder 114 121

Summa Försäkringskassan 1 140 1 108

Batterifonden (Naturvårdsverket) 790 819 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 369 364 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 296 301 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 100 120

Övriga 96 96

Total summa 81 418 77 327

Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en

försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av

bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt liksom tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2009 är cirka 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riksgäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret.

Insättningsgarantifonden är den fond som ökat mest under 2009 (jfr not 5).

I samband med finanskrisen under hösten 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitetsfonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 000 miljoner kronor genom särskilt anslag på statsbudgeten. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fonden tillförts

garantiavgifter, medan däremot den nya stabilitetsavgiften inte börjar komma in förrän 2010.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a.

omhändertagande av miljöfarliga batterier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (137 miljoner kronor) redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län.

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 92-97)