• No results found

Kassandra blickar bakåt: industrins omvandling

I september 1949 förordnades Erik Dahmén som chef för IUI till och med utgången av 1950. I maj det senare året lade han fram sin doktorsavhandling

Svensk industriell företagarverksamhet: Kausalanalys av den industriella utveck­ lingen 1919–1939, som hade vuxit fram som ett projekt inom IUI, som fick stor

betydelse för den fortsatta forskningen vid institutet och som på lång sikt influe- rade ett antal forskare inom olika discipliner.1 Efter disputationen lämnade han

IUI för Stockholms Enskilda Bank. Vi har i kapitel 1 gett en kort presentation av Dahmén. Här kommer vi att redogöra för hans utveckling fram till och med – och något bortom – doktorsavhandlingen.

”Förstudier”

I boken Development Blocks and Industrial Transformation: The Dahménian

Approach to Economic Development, utgiven av Bo Carlsson och Rolf Henriksson

i samband med Erik Dahméns sjuttiofemårsdag 1991, dokumenteras och kom- menteras Dahméns utveckling från studierna i Lund på 1930-talet, via licentiat- avhandlingen 1941, till doktorsavhandlingen 1950 och det mottagande denna rönte.2

Henriksson har dessutom i senare uppsatser fördjupat sig ytterligare i Dahméns utveckling fram till och med licentiatuppsatsen.3 Dahmén började sina akade-

miska studier i Lund 1935. Han tog tre betyg i nationalekonomi för Johan Åker- man och två i vardera statistik (för Sven Wicksell) och statskunskap. Dahmén noterar i en minnesanteckning att Åkerman ”uppmuntrade mig i hög grad, fäste min uppmärksamhet framför allt på Veblen och Schumpeter och gav mig åtskil- lig ekonomiskhistorisk litteratur att läsa”.4 Tvåbetygsuppsatsen i national ekonomi

1 Dahmén (1950a, 1950b). 2 Carlsson och Henriksson (1991). 3 Henriksson (1996, 2002).

4 Dahmén (u.å.). Dahmén umgicks mycket i Åkermans hem, Ringsjögården, och skriver att där ”ondgjorde vi oss tillsammans över Hitler och tyskarna i gemen”.

1936 behandlade det tyska krigsskadeståndets ekonomiska konsekvenser.5

Åkerman var vid denna tid påverkad av Hayek och idén om felinvesteringar som ett argument mot Keynes och Stockholmsskolans fixering vid total efterfrågan. Han föreslog därför att Dahmén skulle fokusera på felinvesteringar i sina fortsatta studier. Första tecknet på att Dahmén tagit Åkermans råd ad notam kan, enligt Henriksson, spåras till ett debattinlägg vid ett nordiskt möte för yngre socialekonomer i Helsingfors 1937: ”Felinvesteringar var för honom helt enkelt en fråga om bristande matchning mellan specifika investeringar och specifikt sparande.”6

Dahméns argument vid konferensen i Helsingfors avslöjade ett metodologiskt synsätt som skulle bli den kanske avgörande alienerande faktorn i den gradvisa skilsmässan mellan honom och keynesianerna. Hans uppfattning var förankrad på mikroplanet och han var mycket främmande för att resonera om sparande och investeringar på Stockholmsskolans och Keynes aggregerade nivå. Han såg liksom Åkerman aggregat av det slaget som helt enkelt statistiska kategorier om vilka ”kausala” påståenden inte kan göras.7

Enligt Rolf Henriksson var Dahméns perspektiv vid denna tid kortsiktigt och konjunkturteoretiskt. Två år senare var han klar med en trebetygsuppsats om begreppet felinvestering som konjunkturteoretiskt instrument och presenterade en nedkortad och reviderad version av uppsatsen vid en konferens i Köpenhamn.8

Nu hade hans syn kommit att inkludera ”ett deciderat långtidsperspektiv”9 och

han gjorde nu flitigt bruk av det åkermanska begreppet ”blickfält”.

Joseph Schumpeters Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung från 191110 hade

funnits med i den kurslitteratur som omfattades av Åkermans tentamen 1936 men det var inte förrän 1940 som Dahmén på allvar började intressera sig för Schumpeter. Året därpå behandlade han honom på licentiatseminariet11 och

publicerade en recension av hans nyutkomna Business Cycles12 i Statsvetenskaplig

Tidskrift.13 Dahméns recension visar att Schumpeters teori om den ekonomiska

5 Dahmén (1936). Uppsatsen skrevs enligt en notering på titelbladet i Haverdal sommaren 1936 i hög värme som vissa dagar uppgick till 30 grader.

6 Carlsson och Henriksson (1991, s. 18). 7 Ibid., s. 18.

8 Dahmén (1939). 9 Henriksson (2002, s. 73).

10 Schumpeter (1912), engelsk version i Schumpeter (1934). Det tyska originalet är daterat 1912 men publice- rades 1911.

11 Dahmén (1941a). 12 Schumpeter (1939). 13 Dahmén (1941b).

utvecklingen fick ”ett djupgående inflytande på honom”.14 Dahmén accepterade

tanken på innovationer som drivkraft och entreprenören som nyckelfigur i den ekonomiska utvecklingen men hade samtidigt vissa invändningar. Han tyckte att Schumpeter var alltför fastlåst i tanken på att processen börjar och slutar i ett jäm- viktstillstånd och använde nu i ökad utsträckning ett begrepp som Schumpeter inte gjort bruk av – omvandling – i bl.a. följande mening: ”Det är Schumpeters förtjänst att ha visat, att konjunkturfenomenet är ett omvandlingsfenomen, att konjunkturteori egentligen måste vara strukturteori eller rättare sagt struktur- förvandlingsteori.”15 Att Schumpeter betraktade genomslaget för innovationer

som en gradvis process öppnade en ny horisont: ”Detta innebar en öppning för Dahméns begrepp utvecklingsblock”, konstaterar Henriksson,16 ett begrepp som

kom till världens kännedom i Dahméns licentiatavhandling Ekonomisk struktur­

analys våren 1941. Begreppet var enligt Henriksson ”bara en omdöpning av det

block av strategiska felinvesteringar som han tidigare identifierat i sin egen forskning”.17 Inflytandet från Schumpeter skärpte Dahméns blick för omvand-

lingens positiva och negativa sidor:

Joseph Schumpeter.

Källa: Wikipedia.

Schumpeters starka betoning av företagarfaktorn som den drivande kraften i den ekonomiska utvecklingen gjorde att Dahmén med större skärpa än tidigare kom att fokusera på den positiva sidan. Men genom detta kom hans tidigare förståelse för den negativa sidans mekanismer att ytterligare fördjupas och framför allt blev slutresultatet för hans del en klarare uppfattning om interaktionen mellan de två sidorna … Man skulle kanske kunna säga att 1941 innebar ett perspektivskifte i

14 Carlsson och Henriksson (1991, s. 20). 15 Dahmén (1941b, s. 200)

16 Carlsson och Henriksson (1991, s. 21). 17 Henriksson (2002, s. 86).

Dahméns ansats. Det som inträffat var ett skift från en depressiv hayekiansk syn till en motsatt mera öppen och kreativitetsbejakande schumpeteriansk syn.18

Dahmén sammanfattade de huvudsakliga tankegångarna i licentiatavhandlingen i en artikel i Ekonomisk Tidskrift 1942.19 Han inledde med att peka på klyftan

mellan teori och empiri inom konjunkturforskningen:

Den har sin principiella grund i den omständigheten, att konjunkturteorien i så stor utsträckning använder begrepp, som täcka totala kategorier, dvs. summor eller genomsnitt sådana som ”(totala) sparandet”, ”(totala) investeringen”, ”(totala) köpkraften”, ”genomsnittliga produktiviteten av realkapitalet” etc. I en orsaksana­

lys äro enligt min mening dylika totalitetsbegrepp alltid otillräckliga, ofta otjänliga och direkt vilseledande […] I stället för analys med totalitetsbegrepp bör man använda

den specifika analysmetoden, vars begrepp i motsats till totalitetsbegreppen tvinga fram analysens anknytning till de specifika orsakskedjorna mellan totalkategorier- nas komponenter – till olika handlande subjekt: individer, företag och grupper […] Det gäller att systematiskt tränga bakom de totala kategorierna; en förklaring av konjunkturfenomenet bör inte knytas till en bristande överensstämmelse mel- lan totala kategorier utan till en strukturell omvandlingsprocess.20

Dahmén fortsatte att arbeta med den ekonomiska utvecklingens positiva och negativa sidor: upptagande av något nytt respektive avveckling av något gammalt, alltså just den process som av Schumpeter vid denna tid fick den slagkraftiga beteckningen ”skapande förstörelse”,21 och de strukturella spänningar som upp-

står längs vägen. Därmed var det dags för lanseringen av nyckelbegreppet utveck- lingsblock, vilket exemplifierades med järnvägsnätets gradvisa utbyggnad.

För att klargöra innebörden av dessa strukturella spänningar i den ekonomiska utvecklingen kan man tala om utvecklingsblock … Dylika utvecklingsblock kunna icke fullbordas ”i ett slag”, men så länge de icke äro fullbordade, föreligger en viss bristande strukturell balans.22

Rolf Henriksson sammanfattar i ett opublicerat manuskript Dahméns utveckling fram till dess hans analysapparat låg färdig att sättas in på den svenska industriella utvecklingen:

18 Ibid., s. 87–88.

19 Licentiatseminariet ägde rum 2 december 1942 med Wilhelm Paues som opponent. Paues hade tagit en jur. kand. vid Stockholms Högskola och blev senare för en kort tid – 1958 – anställd vid IUI.

20 Dahmén (1942, s. 177–178).

21 Begreppet lanserades i Schumpeter (1942). 22 Dahmén (1942, s. 182–183).

De mest radikala revideringarna skedde i inledningsskedet, då Dahmén startade utifrån en konjunkturteoretiskt orienterad begreppsuppsättning, föreslagen av Åkerman, med Hayeks felinvesteringsbegrepp i centrum. Inom blott några år hade Dahmén, dock uppenbarligen inte enbart under inflytande av Åkerman, utvecklat denna ansats till embryot för en långsiktig strukturomvandlingsteori, som förklarade varför depressioner kunde bli långvariga. Dahmén kan här sägas ha föregripit mycket av det som Schumpeter något senare kom att analysera under rubriken ”creative destruction”. Han kom till slut, under direkt påverkan av Schumpeters Business Cycles, att komplettera den långa felinvesteringsansatsen med dennes innovationsteori. Med den nådde Dahmén fram till sitt utvecklings- blocksbegrepp, presenterat i en lic. avh. av 1942. Med detta begrepp i centrum slutfördes fusionen mellan hans egen strukturomvandlingsteori och Schumpeters innovationsteori. Därmed var Dahméns analysapparat för studiet av produktions- systemets utvecklingsdynamik färdig.23

Dahméns licentiatavhandling uppskattades inte bara av Johan Åkerman utan också av en annan ekonomiprofessor: Erik Lindahl. Dahmén umgicks flitigt med Lindahl under de år (1939–41) då den senare var verksam i Lund.24 På Lindahls

rekommendation blev Dahmén av Svennilson 1942 anställd vid Industriens Utredningsinstitut. Han kom till IUI med planer på att bedriva empiriskt arbete i avhandlingens anda. På IUI fick han emellertid, inte minst på grund av det pågående världskriget, händerna fulla med annat arbete och planerna på en dok- torsavhandling fick vila. Samtidigt blev arbetet vid IUI som var empiriskt och gällde svensk industri, som Carlsson och Henriksson förklarar, en viktig förbere- delse för avhandlingsarbetet.25

Doktorsavhandlingen

Vid krigsslutet tog Dahmén på nytt upp avhandlingstråden. Om man får tro Dahmén själv väcktes idén om en avhandling genom ett plötsligt infall av Sven- nilson, som vittnar om dennes kombination av tankspriddhet och idérikedom:

Så råkade det hända att Du [Svennilson] i min närvaro satt och talade med några – vilka minns jag inte – om vad vi gjorde på IUI. Plötsligt nämnde Du liksom i förbigående, att jag skulle samla material och analysera företagsbildningen i Sve- rige och företagens tillväxt. Det hade det aldrig varit tal om och jag vet än i dag inte om Du hittade på det just då eller om Du trodde att vi talat om saken. Vi

23 Henriksson (2008, s. 5). 24 Dahmén (u.å.).

hade emellertid aldrig talat om det eller över huvud taget om hur en eventuell avhandling för min del skulle läggas upp. Men jag höll god min och lät de närva- rande få intrycket att vi haft ingående diskussioner. Därefter satte jag – fortfarande utan att vi närmare diskuterade saken – igång med insamling och bearbetning av material i minst sagt stor skala.26

Enligt Bo Carlsson och Rolf Henriksson gick Dahméns plan till att börja med ut på att tillsammans med någon annan forskare göra en jämförande studie av den ekonomiska utvecklingen i USA och Sverige. Han blev emellertid avrådd från detta upplägg av Ingvar Svennilson som tyckte att det verkade riskabelt och ansåg att han borde begränsa sin studie till Sverige, närmare bestämt till företags inträde och utträde inom vissa utvalda delar av den svenska industrin.

Sålunda påverkad av Svennilson, utformade Dahmén sitt avhandlingsprojekt som en studie av omvandlingsprocessen i svensk industri. För att lägga en så bred kom- parativ grund som möjligt utvidgades studien till att omfatta hela den svenska industrin, bortsett från råvarusektorer som gruvor och skogsbruk … Vad han pla- nerade var inget mindre än en omfattande ekonomisk-historisk avhandling om Sveriges moderna industriella historia fast från en mycket speciell synvinkel. … Det empiriska arbete som krävdes för den studie som påbörjades 1946 innebar framtagning och insamling av data i en omfattning som inte kunde ha genomförts av Dahmén själv. Snart var större delen av de anställda vid IUI involverade i hans projekt […] Med tanke på projektets omfattning är det förbluffande att det kunde genomföras inom loppet av fyra år.27

Flera av de IUI-medarbetare som arbetade under och med Dahmén vid denna tid har vittnat om sin medverkan i hans avhandlingsarbete. Erik Ruist var en av dem: ”Ett par personer hjälpte honom på heltid med insamling och bearbetning av det väldiga primärmaterialet, och alla var vi väl indragna i arbetet i något samman- hang.” Arbetet var mycket lärorikt: ”Vi lärde av varandra, och kanske mest av Erik Dahmén.”28

Första gången Dahméns blivande doktorsavhandling nämns i IUI:s styrelse- protokoll är vid ett sammanträde i mars 1946. Ingvar Svennilson redogjorde då för ”en planerad större undersökning av företagsbildningen och företagsdöden under mellankrigsperioden” och fick styrelsens välsignelse.29 I verksamhetsberät-

telsen för 1946 anges syftet med undersökningen:

26 Dahmén (1958).

27 Carlsson och Henriksson (1991, s. 47–48). 28 Ruist (2009, s. 192–193).

Syftet är att få till stånd en kartläggning av vissa sidor av den industriella företag- samheten i Sverige, dess förutsättningar och livsvillkor samt dess allmänna utveck- ling. Avsikten är sålunda bl.a. att belysa, i vilken utsträckning den svenska indu- striproduktionen under mellankrigstiden vuxit genom tillkomsten av nya företag resp. genom utveckling av äldre företag, vidare i vilken utsträckning industriföre- tag uppstått i direkt anslutning till tidigare hantverks- eller handelsrörelse i för- hållande till grundande av dotterföretag o.d. Vidare eftersträvas en belysning av företagsgrundarnas sociala och ekonomiska ursprung, av finansieringsförhållan- dena vid startande av företag och vid företagens senare utveckling, de lokaliserings- bestämmande faktorerna m.m.30

Undersökningen rivstartade och redan under sommaren och hösten 1946 skickades en enkät ut till tusentals företag. Ett antal företag blev också föremål för person- liga kontakter eller besök. ”Företagsledarnas beredvillighet att lämna upplysning om företagens grundande och utveckling har överlag varit mycket stor.”31 I verk-

samhetsberättelsen för 1947 heter det att den preliminära bearbetningen av det insamlade materialet avslutats, att vissa kompletteringar pågick genom studiebesök och intervjuer och att undersökningen beräknades vara i stort sett klar hösten 1948.32 Vid ett styrelsemöte i november 1948 redogjorde Dahmén för sitt arbete

med den preliminära titeln ”Svensk industriell företagsbildning och företagsdöd under mellankrigstiden 1919–1939”.33 I verksamhetsberättelsen för 1948 heter

det att ”utredningen hålkortsbearbetats”, att den statistiska behandlingen av primär materialet därför kunde anses avslutad och att delar av utredningen färdig- ställts i manuskript för diskussion inom institutet.34 I verksamhetsberättelsen för

1949 konstaterades att utredningen skulle föreligga i tryck i april 1950.35 Så blev

också fallet.

In i det sista försökte Dahmén få Ingvar Svennilson (som ju befann sig i Schweiz) att kommentera manuset. ”Jag skulle sätta mycket stort värde på, om Du kunde avdela någon tid till att läsa åtminstone vissa delar av mina korrektur innan de gå till ombrytning”, skrev han i brev i januari. Men tiden rann ut. ”Till min stora sorg har jag fått förgäves vänta på de korrektur, som Du lovade att skicka, försedda med marginalanteckningar”, skrev han i mars och tillade: ”Nu är

30 IUI (1947a, s. 2–3).

31 IUI (1946, s. 1). Enligt verksamhetsberättelsen för andra halvåret 1946 (IUI 1946) hade rundfrågor ställts till 4 000 sedan 1919 startade företag, och enligt verksamhetsberättelsen för hela året (IUI 1947b) till 5 000 sedan 1915 startade företag. I avhandlingens källförteckning (Dahmén 1950, s. 401) anges att närmare 2 000 frågeformulär besvarats.

32 IUI (1947b, s. 1). 33 Protokoll (1948, s. 4). 34 IUI (1948, s. 2). 35 IUI (1950b, s. 2).

det inte mycket att göra åt saken, eftersom hela boken föreligger i ombrutet skick om en vecka.” Svennilsons reaktion kom i början av maj. Han förklarade att han haft ”ett minst lika pressande arbete som Du de senaste månaderna” och därför först de senaste veckorna haft tid att läsa delar av manuskriptet. Svennilson menade att hans marginalanteckningar inte hade så stor betydelse mer än att Dahmén inför disputationen borde tänka igenom förhållandet mellan investe- ringar och innovationer. Om Dahméns arbete i allmänhet gav han omdömet ”att det utan vidare är en av de förnämligaste avhandlingar som gjorts i Sverige. När jag läste Ditt manuskript har jag helt enkelt bara varit imponerad av den oerhörda mängd fakta som Du lyckats ordna på ett så fint sätt.”36

Erik Dahméns doktorsavhandling 1950.

Avhandlingen består av två band.37 Det andra bandet, som är ett omfattande sta-

tistiskt appendix, kan vi lämna därhän. Det första bandet består av fyra delar: I första delen behandlas kritiska och konstruktiva utgångspunkter, den ekono- miska utvecklingen före första världskriget, den ekonomiska utvecklingen under mellankrigstiden och begrepp och frågeställningar. I andra delen, om mellan- krigstidens industriella produktionsomvandling, analyseras en rad avancerande och stagnerande industrier. I tredje delen, om mellankrigstidens industriella före- tagsbildning, företagsutveckling och företagsdöd, analyseras branscher med livlig respektive ringa företagsbildning. I fjärde delen, slutsatser (på hela 40 sidor), pre- senteras sammanfattning och avslutande synpunkter.38

36 Brev från Erik Dahmén till Ingvar Svennilson, 24 januari och 13 mars 1950 och från Ingvar Svennilson till Erik Dahmén, 10 maj 1950.

37 Dahmén (1950a), (1950b).

38 Dahmén sammanfattade sina resultat i en föreläsningsserie som i sin tur låg till grund för en bok (Dahmén 1953) på 64 behändiga sidor, att jämföra med avhandlingens över 700 sidor (428 sidor i band 1 plus 295 sidor med statistik i band 2).

I avhandlingens första kapitel levererar Dahmén ”kritiska och konstruktiva utgångspunkter”. Han inleder den kritiska avdelningen med påståendet att stu- diet av den ekonomiska utvecklingen följt tre huvudvägar: konjunkturteori, empirisk konjunkturforskning och ekonomisk historieforskning. Konjunktur- forskningen arbetade med begrepp som efterfrågan, nationalinkomst, ränta, lik- viditet, sparande, investering, import, export och sysselsättning, begrepp som inte kunde fånga ”den ekonomiska utvecklingens omvandlingsaspekt”.

Med dessa totalitetsbegrepp som instrument och med en empirisk forskning som tar sikte på motsvarande totalkategorier, är det tydligt, att det i första hand är all- männa aspekter av den ekonomiska utvecklingen … som anläggas. De drivande krafterna bakom investeringarna, bakom de teknisk-ekonomiska övervägandena, de nya varorna och de nya produktionsmetoderna osv., har det legat mindre nära till hands att komma in på med utgångspunkt från en analys med totalitets- begrepp av antydd typ.39

För den ekonomiska historieforskningen hade konjunkturteorins totalitets- begrepp enligt Dahmén tett sig främmande och ”[o]nekligen har en viss skepsis gentemot teori över huvud blivit följden härav”.40

Följden av den antydda utvecklingen har därför blivit, att omvandlingen, som principiellt varit ett av historikernas primära och konjunkturforskningens sekun- dära studieobjekt, endast i ringa utsträckning blivit studerad med hjälp av teore- tisk systematik […] En klyfta eller i varje fall en ringa kooperation mellan kon- junkturforskare och ekonometriker å ena sidan och historiker å andra sidan framträder på ett iögonenfallande sätt i den ekonomiska utvecklingsforskningen … Föreliggande arbetes … första arbetshypotes kan mot bakgrunden av det nu anförda sägas vara, att en analys av faktiska, historiska förlopp med utgångspunkt från explicita, teoretiska frågeställningar, dvs. en kausalanalys, har de bästa förut- sättningarna att leda till en samordning mellan nationalekonomiens konjunktur- forskning och den ekonomiska historieforskningen.41

I avdelningen ”Konstruktiva utgångspunkter” redovisar Dahmén sina inspira- tionskällor: för det första Veblens evolutionära syn på utveckling, för det andra Åkermans kausalanalys och för det tredje Schumpeters dynamiska syn på företa- gandet. Den sistnämnde hade haft störst betydelse för avhandlingen: ”Hans pro- blemställning öppnar i all sin enkelhet goda möjligheter till en systematisk och

39 Dahmén (1950a, s. 5). 40 Ibid., s. 6.

teoretisk men till faktiska förlopp knuten analys bl.a. av den ekonomiska omvandlingen.”42

Sist i inledningskapitlet preciserar Dahmén sin undersökning i tre punkter: 1. Begränsning till mellankrigstidens Sverige. 2. Begränsning till industriell utveckling. 3. ”[E]n analys av den industriella omvandlingsprocessen skjutes i förgrunden och kombineras med en analys av företagsbildningen, företagsutveck- lingen och företagsdöden.”43

Dahméns begreppsapparat, presenterad i kapitel 4 i avhandlingen, har blivit välkänd. Några av hans centrala begrepp är följande:

• Omvandlingsprocessens positiva och negativa sida, där den positiva är tillkomsten av innovationer och den negativa avvecklingen av gamla kombinationer av produktionsfaktorer.

• Avancerande, stagnerande och vikande industrier.

• Marknadssugning (ökad efterfrågan oberoende av företagets åtgärder) och marknadsutvidgning (ökad efterfrågan beroende av företagets åtgärder). • Felinvestering.

• Strukturer (ekonomisk politik, samhälle, näringsliv och arbetsmarknad, bransch, företag).

Utvecklingsblocken introducerades märkligt nog inte i detta kapitel utan dök upp lite längre fram i kapitel 5. Att begreppet fick ”en ganska undanskymd plats” i avhandlingen antyder, med ekonomihistorikern Kalle Westbergs ord, ”att Dahmén inte själv ansåg begreppet så betydelsefullt till en början”.44 Av en

minnes anteckning framgår dock att Dahmén tidigt funderat över begreppet. Han skriver nämligen om sin avhandling att utvecklingsblocket

… var det som blev mest uppmärksammat, framför allt av historiker. Det hade tillkommit redan efter läsning om den engelska textilindustrins 1700-talshistoria. Kvintessensen låg i dess Ex-ante-karaktär, vilket innebar fokusering inte bara på enskilda innovationer utan på somlig företagarverksamhets specifika kombinatio- ner av investeringar, ofta innovationer, och andra aktiviteter, kombinationer som var en förutsättning för framgångsrikt marknadsskapande … Utvecklingsblockens antal, karaktär, innebörd och potentiella kraft var ett betydande inslag i den eko-

42 Ibid., s. 11. 43 Ibid., s. 12.

44 Westberg (2007, s. 58–59). Begreppet dök första gången upp i kapitel 5 om den industriella omvandlingen före mellankrigstiden och gällde då elektrifiering.

nomiska verklighetens dynamik som inte kunde observeras och förstås av den van- liga makroteorin och inte heller av den förhärskande mikroteorin.45