Konflikter mellan polis och ungdomar har pågått under flera år. Vid de oroligheter som bröt ut i december 2008 och fortsatte under våren 2009, är det enbart pojkar eller unga män som deltar. Avsaknaden av flickor eller unga kvinnor är påtaglig. I vissa fall deltar de som åskådare men det är undantag. Uppgifter på antalet personer som på något sätt aktivt deltar eller medverkar som åskådare varierar. Eftersom det är mörkt vid de flesta tillfällen, och personerna ständigt rör sig, är siffrorna osäkra. Under oro- ligheterna i december 2008 bedöms antalet personer vara som högst. Sam- manlagt kan det vid vissa tillfällen ha varit närmare 200 personer på plats inklusive åskådare. Över 50 personer deltar aktivt med att anlägga bränder, skjuta raketer, kasta sten, slangbomber eller smällare på Ramels väg. Antalet personer varierar över dagarna och vissa som är aktiva en kväll är det inte nästa. Det innebär att antalet personer som aktivt deltar i oroligheterna kan vara betydligt fler än det 50-tal som kan iakttas vid varje tillfälle. Det verkar inte heller vara samma personer som är aktiva vid protesterna vid källarmoskén. Vid händelserna i december är det många vuxna, men få barn som rör sig inne på området. Vid Bennets väg är antalet personer betydligt färre, och i vissa fall är det samma ungdomar som vid Ramels väg. Nedan redovisas vilka åldersgrupper som har setts som aktiva.
Yngre pojkar, under 14 år är inte märkbart synliga vid decemberhän- delserna 2008. De är inte heller aktiva vid de inledande oroligheterna i mars 2009 utan först senare. Ofta sätter de eld på en sopcontainer. Det handlar om ett tjugotal pojkar. De blir inte särskilt uppmärksammade eller uppmuntrade av de äldre killarna. Tvärtom blir de ofta tillsagda att ge sig av från platsen.
Pojkar i högstadieåldern, 14-16 år finns med under decemberhändel- serna. De är aktiva och uppdelade i mindre grupper. Vissa av dem finns bakom husen och krossar större stenar i mindre storlekar. Under marshän- delserna är de betydligt aktivare och ett 10-15-tal startar oroligheterna. De har en närmare relation till många av de äldre ungdomarna och respekterar och lyder dem. Äldre säger till dem att samlas och kasta sten. Efter de in- ledande dagarna i mars 2009 är de inte lika aktiva och deras antal minskar efter hand.
Äldre killar, 17 år och äldre är drivande under decemberhändelserna. De går ofta bakom åskådare och kastar därifrån sten, slangbomber eller skjuter raketer. Vid Bennets väg i december 2008 står de mest vid sidan om och låter högstadiepojkarna vara aktiva. I mars 2009 är de inte med på söndagskvällen då det börjar. De andra dagarna är de betydligt fler men som högst ca 30-40. Andra kvällar är det bara 20 personer. Det är inte bara personer från Herrgården utan även från andra delar av Rosengård. Flera
av dem samtalar också med polisen. I mars och april bär ett fåtal ungdomar symboler för Black Cobra och Black Scorpions. Vänsteraktivister som t.ex. AFA är aktiva under ett par dagar i december. Därefter har de inte varit synliga.
Äldre män har mest varit åskådare men i något enstaka fall påstås någon också ha understött händelserna genom att köpa ägg, raketer och smällare och dela ut till yngre. Det finns också en stor grupp äldre män som är knutna till olika organisationer och som engagerar sig som nattvandrare under främst lördagen i slutet av decemberhändelserna. Det är oklart hur många av dem som bor på Herrgården.
Det finns också många andra som deltar som åskådare eller mer passivt medverkar i händelseutvecklingen. Många följer vad som händer från sina fönster. Precis som antalet aktiva är det svårt att uppskatta antalet passivt medagerande eller åskådare. En försiktig bedömning är ett par hundra personer vid vissa dagar under decemberhändelserna. Då deltar också ung- domar från andra delar av Rosengård, och vid vissa dagar också personer som kommer utanför stadsdelen.
Polisen har även sammanställt uppgifter om vilka som deltar vid orolig- heterna. I början av maj 2009 informerar de att de har namn på ett 100-tal ungdomar som på ett eller annat sätt deltar eller är närvarande vid händel- serna. I november är siffran uppe i 150 ungdomar. Med utgångspunkt i Herrgårdens befolkningssammansättning innebär det att ca 10 procent av den manliga delen av åldersgruppen 6 till 24 år bedöms ha varit aktiva eller närvarande, och om vi tar bort de allra yngsta åldrarna kan siffran stiga till ca 15 procent. 34 av dem är underåriga, dvs. under 15 år.
Nätverk och sociala grupper
Efter hand har oroligheterna blivit mer välorganiserade. Under de första åren, fram till händelserna våren 2007 har det mer handlat om spontana utbrott. I april 2007 inleds konflikten med polisen spontant men pågår sedan under flera dagar. Det talar för att någon form av organisationsför- måga utvecklas efter hand. Det blir än tydligare under decemberhändel- serna 2008, där oroligheter utspelar sig på olika platser på Herrgården men också på andra delar av Rosengård. Att anlägga bränder för att locka dit räddningstjänst och polis som sedan utsätts för stenkastning, är en taktik som successivt utvecklas.
Att tala om organisationsförmåga i detta sammanhang betyder inte att det handlar om mer fasta organisationer med givna roller. Här avses främst att ett antal personer samverkar för att uppnå ett eller flera mål, vilka inte ens behöver vara tydligt formulerade eller ens delas av alla. För att utveckla förståelsen av hur en viss konflikt- och våldspraktik i form av anlagda
bränder, sten- och äggkastning m.m. utvecklas, skall vi först diskutera hur olika sociala grupper kan formeras. Vi skall göra det genom att använda begreppen serie, nätverk, grupp och organisation.
I en serie delar individer likartade sociala och materiella levnadsvillkor (Sartre 1976/2004, Young 1994). Individer har något gemensamt därför att de råkar befinna sig på samma plats, dela gemensamma rutiner eller sociala och materiella villkor. Det finns ingen medvetenhet om att man tillhör en specifik grupp som inom sig har särskilda relationer, skall uppnå specifika mål eller genomföra vissa projekt. Befolkningen på Herrgården kan sägas utgöra en serie genom att de bor på ett område med likartade bo- städer och delar likartade sociala villkor. På samma sätt kan ungdomar som går i skolan eller vistas på en fritidsgård utgöra en serie därför att de delar vardagliga villkor och rutiner. Även om man känner till varandra behöver det inte innebära att man upplever sig att ha någon form av gemenskap. På Herrgården och Rosengård finns det en stor grupp ungdomar som delar likartade sociala och materiella levnadsvillkor.
Med nätverk menar vi individer som börjat utveckla relationer mellan sig och på något sätt börjar att interagera. Det kan vara latent i den bemär- kelsen att de olika aktörerna har kännedom om varandra, men de har ännu inte kommit i ett stadium eller tillstånd där de interagerar. När de aktivt interagerar blir nätverket manifest. Ett nätverk behöver inte ha klara och tydliga gränser utan nya individer kan ansluta eller falla ifrån allt utifrån händelseutveckling och situation. På Herrgården och Rosengård verkar många ungdomar ingå i både latenta och manifesta nätverk genom att de känner till och på olika sätt har relationer till varandra. Vid konflikter med polis och räddningstjänst blir i många fall latenta nätverk manifesta genom sms-kedjor där de snabbt kan dela information mellan sig.
”Och sen blev det kaos. Det kom mer poliser. Det kom mer folk. De skicka sms till alla. Det stod varje dag ´Kom till Livs klockan sex`. Och första dan var det 50 som samla sig, sen 100, sen 200”.
Tonårspojke. Ur fältanteckningar 090311
En samling individer blir en grupp genom att de medvetet sluter sig sam- man för att uppnå gemensamma mål eller genomföra projekt tillsammans (Sartre 1976/2004). Det som är grundläggande för en grupp är att det finns ett gemensamt erkännande av att man har ett eller flera gemensamma mål. Vid oroligheterna på Herrgården och till viss del på Bennets väg under december 2008 och våren 2009, utkristalliserar sig grupper som inom och mellan sig diskuterar, om än i vissa fall konfliktfyllt, hur man gemensamt skall agera mot polisen.
Med organisation menar vi en grupp som utvecklas till, att förutom att det finns gemensamma mål eller projekt, att det också växer fram tydliga gränser till omgivningen som t.ex. reglerar vem som får vara med, roller formaliseras, det inre arbetet regleras, kommunikation sker på ett särskilt sätt, det utvecklas en autonomi i relation till övriga samhället samt regler för när och hur man skall agera. En organisation kan vara både formellt skapad och erkänd eller mer spontant och informellt utvecklad. Mer organiserade kriminella gäng kan ses som både formellt och informellt utvecklade. I det första fallet kan etablerade gäng starta nya avdelningar på nya platser. I det andra växer gäng fram mer spontant. På Herrgården och Rosengård har det först under de senaste händelserna i mars och april 2009 funnits tecken på att mer organiserade gäng deltar i oroligheterna. Det har främst varit genom att ett fåtal individer bär olika symboler som t.ex. Black Cobra och Black Scorpions, men det är tveksamt i vilken utsträckning dessa organisationer finns etablerade, och i så fall om och i vilken utsträckning de deltar i konflikterna. Under våren förekommer även symboler för Lion Family som aktivt blandar sig i konflikten med Reclaim Rosengård. Kriminella organisationer har sannolikt andra mer överordnade mål för sin verksamhet än att kasta sten på poliser. Det inne- bär emellertid inte att de inte kan påverka andra mer löst sammansatta nätverk eller grupper.
Vid konflikterna med polis och räddningstjänst är det både nätverk och mer löst sammansatta grupper som agerar. Nätverken verkar ha relativt stor spridning på Herrgården men också på Rosengård, då de snabbt kan samla ganska stora mängder personer. Alla deltar emellertid inte aktivt i oroligheterna utan de som gör det, gör det antingen i en grupp där man tillsammans angriper polisen, eller individuellt genom att dölja sig i större folksamlingar. De aktiva grupperna utgör en minoritet av de pojkar och unga män som finns på Herrgården och Rosengård.
Den stora gruppen yngre människor på Herrgården, och där ålders- grupperna 6-15 år och 16-18 år dominerar, kommer även de närmaste 10 åren att vara stor. Det innebär att de sett som en serie delar likartade sociala och materiella levnadsvillkor. De utgör därmed en grundval för omfat- tande framtida nätverk och grupperingar. Om åldersfaktorn och andelen yngre män har stor betydelse för konflikternas orsaker och utveckling, kommer denna faktor även fortsättningsvis att vara viktig att ta hänsyn till. Förhoppningar om att demografiska förändringar automatiskt skall leda till att konfliktgrunder på grund av att antalet tonårspojkar eller yngre män skall minska är inte särskilt välgrundade. Även framöver kommer det att finnas ett stort antal individer i dessa åldrar.