Kategoribildning

Under tiden jag läst och analyserat intervjuutskrifterna har jag kommit fram till likheter och skillnader i studenternas uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken. I mina tolkningar av svaren kunde jag finna ut tendenser och slutligen ett mönster som jag valde att sätta följande benämning på: 1. Kommunikation, 2. Förhållningssätt och 3.

Yttre faktorer. Det är ingen rangordning på kategorierna utan de ska ses som ett system där ingen är bättre eller sämre än den andre. Uljéns benämner det som ett horisontellt system. (Uljéns1989, s. 47)

De tre kategorierna beskrivs nedan var för sig och sammanfattas sedan.

1. Kommunikation

De utsagor som hamnade under kategori kommunikation innefattar de intervjuades olika uppfattningar om kommunikationens betydelse för att få tillgång till ett så bra stöd som möjligt. Det vill säga hur studenterna ska få reda på vad det finns för stöd att få från högskolebiblioteket. Det finns med andra ord en variation i studenternas uppfattning. Här finner jag aspekter som att en del upplever att de själva har en stor roll i sitt sökande och menar att det finns bra stöd att tillgå om de själva inte är passiva utan aktiva och frågar (se kap 4.1 ex: …om jag går dit får jag säkert hjälp).

En av studenterna har tillexempel själv tagit kontakt med högskolebiblioteket för att få en personlig undervisning. Denna student har därmed intagit en mer aktiv del i kommunikationen för att få ett bra stöd. Andra menar att det inte går att upptäcka allt själv och att viss information inte går in om de inte är mogna för den just då. Det är med andra ord av betydelse att lärare/elev/bibliotekarie kommunicerar med varandra för att veta var i studie/informationssökningsprocessen studenten är för att på så sätt erbjuda rätt stöd vid rätt tillfälle. I undersöknigen framkom det även att det fanns både passiva och aktiva lärare (när det gällde hur de förhöll sig till informationssökning). Även Thorsteinsdóttir (2005, s. 163) har i sin undersökning liknade iakttagelser när det gäller givande och tagande.

Ingen av studenterna hade fått information från högskolan om att de kunde använda sig av sjukhusbiblioteken. De studenter som använder sjukhusbiblioteket har därmed intagit en mer aktiv roll och sökt sig dit på annat sätt. En av informanterna var förvånad att inte fler hittat dit; "… på sjukhusbiblioteket e de inte så många elever… de e inte så många elever som har hittat hit än om man säger så"

Kategorin innehåller alltså uppfattningar om att kommunikation är en viktig del i distansstudenternas studier. Det gäller då inte bara en enkelriktad kommunikation utan en kommunikation där flera parter är delaktiga.

2. Förhållningssättet hos förmedlaren

Under intervjuerna märkte jag att det är av stor betydelse vilket förhållningssätt den har som förmedlar information till studenterna. Kategorin förhållningssätt innefattar de intervjuades syn på hur de bli bemötta på de olika biblioteken. Här har jag sett en

tydlig skillnad på hur studenterna uppfattar att bibliotekspersonal och lärare förhå ller sig i sina försök att hjälpa och stötta studenterna och att det har betydelse för hur de tar emot hjälpen. Flera av de intervjuade har uppfattningen att de inte blivit så väl bemötta på folkbiblioteken (se kap. 5.4, ex; ”Jag tycker inte att jag får det bemötandet där [på stadsbiblioteket; egen anm.] som man behöver, eller jag tycker inte att dom är så tillmötesgående där) och att folkbiblioteken inte är anpassade till distans-högskolestudenter. I Thorsteinsdóttirs studie var däremot studenterna positiva till bemötandet på folkbiblioteken men det kan, som hon även påvisar, även bero på att deltagarna i hennes studie många gånger jobbade på bibliotek och därmed har ett annat förhållningssätt. Mina informanters uppfattningen av sjukhusbibliotekarierna är däremot mycket positiva och det framkommer tydligt att detta har stor positiv betydelse för studenterna (se kap. 4.4, ex; …dom tjejerna är jättebra, dom hjälper och med allt, är så positiva till allting").

Att bli positivt bemött har stor betydelse och kan till och med vara avgörande för studenter för att de ska fortsätta sina studier (Thorsteinsdóttir 2002). Det visar sig också att det har betydelse vilket förhållningssätt läraren har när det gäller att uppmana sina studenter att söka i olika källor. De studenter som i min undersökning haft en aktiv lärare har alla nämnt detta som något mycket positivt och betydelsefullt för deras informationssökning. Någon nämnde även att hon trodde att de studenter som inte hade en så inspirerande drivande lärare, i fråga om att driva på sökandet och öka sin informationskompetens, inte blev lika kunniga inom området (se kap.4.2). De studenter som inte haft en positivt drivande lärare nämnde inte lärarens betydelse för sin informationskompetens.

Lärare och bibliotekarier behöver med andra ord inte bara tänka på att de ska kommunicera med varandra på ett aktivt sätt utan även tänka på hur de gör det.

3. Yttre faktorer

Yttre faktorer påverkar inte i lika hög grad studenternas uppfattningar om stödet från högskolebiblioteket men har stor betydelse för deras studier som helhet. Med yttre faktorer menar jag faktorer som inte är kopplade direkt till studenter, lärare och bibliotekarier men ändå har stor inverkan på studenterna och deras användande av högskolebiblioteken. Det som är specifikt för mina informanter är att de läser PBL-baserat på distans. De har därmed inte samma möjlighet att besöka högskolebiblioteket som campusbaserade studenter har, vilket samtliga framhöll. De har heller inte samma förutsättningar till att träffas fysiskt i sina basgrupper men detta hade en del löst genom att de var indelade i grupper där deltagarna hade en viss närhet till varandra och därmed kunde träffas. De träffades då på ett lärcentra som de använde sig mycket av.

Folkbiblioteken har av naturliga skäl inte all litteratur studenterna önskar men det finns uppfattningar bland några av de intervjuade att de inte gärna väntar några dagar för att en beställd bok ska komma till dem, då låter de hellre bli att beställa och söker efter något som är mer lättåtkomligt. En av de intervjuade nämnde till exempel att hon visste om fjärrlåneservicen men inte använt den eftersom hon hade så bra service på sjukhusbiblioteket.

Även kostnader är en faktor som påverkar . Här kan nämnas kostnader för fjärrlån och artikelutskrifter, vilket studenterna inte gärna lägger pengar på. Detta framkommer även i Thorsteinsdóttirs studie (2005, s. 186). I min studie visar det sig att vissa studenterna uppskattar tillgången på relevant litteratur och personal som är kunnig inom studenternas studieområde (se kap.4.4), Vilket de hade god tillgång till på sina respektive sjukhusbibliotek. Det framkom även att de inte trodde att så många andra upptäckt sjukhusbiblioteken och att de kände sig privilegierade att få så bra hjälp därifrån

Yttre faktorer som finns men som inte är gemensamma för samtliga intervjuade är att några har fått möjlighet till två informationssökningskurser medan andra bara blivit erbjudna en gång. Samtliga informanter var positiva till upprepade kurser för att kunna tillgodogöra sig det som sägs och visas, för att informationen ska falla på plats, och för att olika problem uppstår vid olika tillfällen. Det som skiljer är hur de ville få information, alltifrån handfasta råd på papper till en vink om vilken databas som kan vara lämplig att använda.

En annan faktor som påverkar studenterna är att en del upplever att de förväntas kunna väldigt mycket om datorer och om olika slags dataprogram (se kap.4.3 ex;

"alltså det tas så mycket för givet att man kan mycke av dom sakerna som, som har med data å olika program å göra å så.” Detta kan framförallt orsaka problem för lite äldre personer som inte är uppväxta med datorer på samma sätt som dagens ungdomar är. Framförallt bristfälliga kunskaper i datakunskap kan skapa förvirring hos studenter skriver Thórsteinsdóttir (2005, s. 252). Hon anser att det är viktigt att studieplanerare ser till att det finns tillräckligt med datasupport att tillgå så att ingen ska behöva avsluta sina studier på grund av datakrångel. Hon tror även att det ökande antalet lärcentra kan lösa många av dessa tekniska problem. Bland mina informanter fanns det de som inte visste vad lärcentra är och de som använde sig av lärcentra i mycket hög grad samt de som upplevde datakunskap som ett problem och de som inte gjorde det.

Kvalitativa skillnader

Kategorin om yttre faktorer samlar en del av de aspekter som påverkar studenternas situation som distansPBL-studenter. Detta till skillnad från de andra kategorierna som mer visar på de skillnader i uppfattningar som studenterna har när det kommer till kommunikation och förhållningssätt och där lärare, studenter och bibliotekarier spelar en större roll.

Summering av kategoribildningarna

Summeringen av kategoribildningarna visar att det finns mönster som kan vara värda att uppmärksamma. Hur studenterna uppfattar stödet från högskolebiblioteket beror bland annat på hur aktiva lärare, studenter och bibliotekarier är i sin kommunikation med varandra. Kommunikationen behöver vara flerriktad vilket innebär att alla parter behöver vara aktiva. I undersökningen framkom det att studenterna var både passiva och aktiva och att de var medvetna om sin del i kommunikationen (se kap. 4.1 ”Det är ju upp till en själv hur mycket man själv går dit och frågar efter hjälp och hur mycket man vill ha med…"). Det fanns även exempel på både passiva och aktiva lärare. Lärare och bibliotekarier behöver även

tänka på hur de förmedlar information i sin dialog med varandra och till studenterna, det vill säga vilket förhållningssätt de har som förmedlare. På grund av olika yttre faktorer som vi sett både i själva redovisningen av intervjuerna, i kategoribildningarna här ovan samt i litteraturgenomgången, har studenterna olika förutsättningar när det gäller de yttre aspekter såsom datorva na, avstånd och möjlighet till att träffa sina kurskamrater vilket påverkar deras användande av högskolebiblioteken.