Klimatpositivt resande

I dokument Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030 (sidor 44-47)

Att ställa om till ett hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna inom klimatpolitiken.

Sverige har ambitiösa mål om fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och ett transportsystem utan klimatpåverkan år 2050. I Region Östergötlands strategiska plan är målsättningen en klimatneutral regionorganisation till år 2020. I den strategiska planen är en av framgångsfaktorerna för att nå detta mål ett sammanhållet kollektivtrafiksystem som ersätter resor med bil för så många invånare som möjligt. På regional nivå har Länsstyrelsen i Östergötland formulerat målet att persontranspor-terna år 2020 ska ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från östgötska personbilar har mins-kat med minst 20 procent jämfört med 2008.

För att minska klimatpåverkan från transporterna behöver förändringar ske inom flera områden, till exempel genom övergång till fossilfria drivmedel, ett förändrat resande och utveckling av ny teknik.

Kollektivtrafiken är ett av verktygen i omställning-en mot ett hållbart transportsystem. Intomställning-entionomställning-en är att kombinera attraktiva och enkla resor med inbyggd hållbarhet.

För att nå målen inom miljöområdet är den of-fentliga sektorn en viktig part i omställningen och behöver ta ett stort ansvar för att visa på möjlighe-terna, men också för att skapa förutsättningar för hållbara transporter. Den offentliga sektorn kan driva på utvecklingen genom att såväl ställa krav på hållbara resor inom den egna verksamheten, som vid upphandling av transporter.

Att kollektivtrafiken ska bidra till att minska den negativa påverkan på klimatet ligger i fokus för det tredje målområdet för utvecklingen av Östergötlands kollektivtrafik.

”Kollektivtrafiken – ett klimatpositivt sätt att resa.”

Kollektivtrafiken i Östergötland har redan idag mycket bra klimatstatus tack vare satsningarna på fossilfria drivmedel. Genom att jämföra klimatpå-verkan från resor med kollektivtrafik med klimat-påverkan från motsvarande resor om ingen kol-lektivtrafik finns, får man fram kolkol-lektivtrafikens positiva påverkan på klimatet.

Kollektivtrafiken bidrar till att utsläppen av klimat-påverkande gaser blir lägre än vad den varit utan kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är därför positiv ur ett klimatperspektiv – klimatpositiv.

KOLLEKTIVTRAFIKENS DEL I ANDRA MILJÖFRÅGOR

Klimatet är den viktigaste frågan inom miljöarbetet just nu. Allteftersom detta arbete når framgång med minskade utsläpp, bland annat tack vare nya drivmedel och utvecklad teknik, kommer andra miljöfrågor i fokus. Buller och trängsel är sådana miljöproblem som orsakas av transportsektorn och här kan kollektivtrafiken bidra till att minska problemen.

Både bullernivåerna och trängseln har en direkt koppling till trafikflödet. En minskad trafikmängd resulterar i lägre bullernivå och minskad trängsel, vilket är positivt för att skapa en hållbar stadsmiljö.

Med en attraktiv kollektivtrafik som många väl-jer att åka med istället för med egen bil, minskar antalet fordon på städernas gator. Förvisso kan kollektivtrafiken själv alstra både buller och trängsel,

MÅL OCH STRATEGIER 45 Fossilfritt drivmedel

Övergång till fossilfria drivmedel är en viktig åt-gärd för att minska klimatpåverkan från transpor-ter. Östergötland har kommit långt med satsningen på fossilfria drivmedel. Sedan juni 2016 körs alla bussar, spårvagnar och tåg i den allmänna kollek-tivtrafiken på fossilfria drivmedel.

I Östergötland har stora investeringar och fram-gångar gjorts inom biogasdrift, och regionen ligger i framkant när det gäller transporter som körs på biogas. Biogas kommer även fortsättningsvis spela en betydande roll som drivmedel. Under 2015 lan-serades HVO i regionen. HVO är en typ av diesel, som möjliggör fossilfri trafik där biogasens räck-vidd inte är tillräcklig.

men en trafik som många nyttjar bidrar i första hand till att minska dessa problem. Utvecklingen av ny teknik, till exempel eldrivna bussar innebär att bullerproblemen från kollektivtrafiken i princip helt kan elimineras.

INDIKATORER – KLIMATPOSITIVT RESANDE Ökad klimatnytta

För att kollektivtrafiken ska vara ett verktyg för ett håll-bart transportsystem är det viktigt att kollektivtrafiken erbjuder resor med minimal klimatpåverkan.

Storleken på klimatpåverkan beror på vilket driv-medel som används. Påverkan på klimatet är också proportionell mot mängden drivmedel som nyttjas.

I Östergötland är klimatpåverkan från den allmän-na kollektivtrafiken relativt liten. Satsningen på fossilfria drivmedel och el från förnybara källor innebär att utsläppen från en resa med kollek-tivtrafik endast är en femtedel av motsvarande utsläpp från resa med bil.

För att ytterligare öka på klimatnyttan krävs en fortsatt satsning på fossilfria drivmedel med mins-ta möjliga klimatpåverkan. Det är också nödvän-digt att arbeta för att minska energiförbrukningen från fordonen. Bilars klimatsprestanda förbättras alltmer. För att kollektivtrafiken även i fortsätt-ningen ska vara ett bättre val ur klimatsynpunkt, krävs att även den förbättrar sin klimatprestanda.

I målvärdet förutsätts en lägre drivmedelsförbruk-ning samt energieffektivare fordon jämfört med idag. Som mått på klimatnyttan används utsläppen av klimatpåverkande gaser från kollektivtrafiken.

Östergötland ska fortsätta ligga i täten när det gäller fossilfria drivmedel och Region Östergötland kommer därför att följa utvecklingen av fordon och drivmedel. Inom kollektivtrafikbranschen kan det förväntas en framtida teknikutveckling.

Till exempel går utvecklingen av eldrivna bussar snabbt framåt. Speciellt i stadstrafik kan eldriftens inträde som drivmedel för bussfordon komma att skapa nya förbättrade möjligheter till innovativa stadsutvecklingsprojekt. Med en positiv inställ-ning till alternativa drivmedel kommer Region Östergötland aktivt följa och delta i utvecklingen av komplement till biogasen.

Skärgårdstrafiken, som är en del av den allmäna kollektivtrafiken, körs idag med diesel- och

bensindrivna båtar. Med målsättningen om fortsatt minskad klimatpåverkan från kollektivtrafiken är målet att även denna trafik senast år 2030 drivs med fossilfria drivmedel.

Tack vare att den allmänna kollektivtrafiken är fossilfri ges det goda förutsättningar och möjlighe-ter att även den kommersiella trafiken kan drivas fossilfritt. Detsamma gäller för den särskilda kollektivtrafiken, framförallt i och kring regionens större orter där tillgången till tankställen med fossilfria drivmedel är god. För att ta ännu ett steg i att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan, står just den särskilda och den kommersiella trafiken på tur. För den kommersiella trafiken saknas rådighet och fossilfri drift måste komma genom initiativ från trafikoperatörerna. För den särskilda kollektivtrafiken har, framförallt drivmedelsut-vecklingen förbättrat möjligheterna att köra på fossilfritt drivmedel. Vid framtida upphandlingar finns därför större förutsättningar att ställa krav på fossilfria drivmedel.

Med bakgrund av de nationella målen om fossil-oberoende fordonsflotta är målsättningen att all trafik i den särskilda trafiken är fossilfri till år 2030.

ÖKAD KLIMATNYTTA Nuläge Målvärde 2030

Klimatnytta 237 g/km 175 g/km

FOSSILFRITT DRIVMEDEL Nuläge Målvärde 2030 Linjelagd allmän

kollektiv-trafik, andel fordon

(exkl. båtar) 100 % 100 %

Skärgårdstrafiken, andel

farkoster 0 % 100 %

Särskild kollektivtrafik, andel

fordon 57 % 100 %

46 MÅL OCH STRATEGIER

STRATEGIER – KLIMATPOSITIVT RESANDE Öka kollektivtrafikens klimatnytta

För kollektivtrafik med bästa möjliga klimatnytta krävs god kunskap om teknik- och drivmedelsut-vecklingen. Fortlöpande bevakning och omvärlds-analys samt kunskapsutbyte med kollegor i kollek-tivtrafikbranschen skapar en god kännedom om förutsättningar för fortsatt stor klimatnytta. Krav-ställande i samband med upphandling av kollek-tivtrafik är ett viktigt verktyg för att åstadkomma kollektivtrafik med minsta möjliga klimatpåverkan.

Förbättra energieffektiviteten i kollektivtrafiken

Energieffektiviteten hos kollektivtrafiken påverkas av många olika faktorer. Utbildning av förare i sparsam körning och kontinuerlig uppföljning av drivmedels-förbrukningen är ett kostnadseffektivt sätt att minska energiåtgången. Planering av kollektivtrafiken för att

minimera körsträckor utöver tidtabellen genom exempelvis väl placerade depåer är ytterligare en strategi för att öka energieffektiviteten. Det är ock-så av betydelse för kollektivtrafikens energieffekti-visering att det ställs krav på energieffektiva fordon i samband med upphandling av kollektivtrafiken.

I dokument Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030 (sidor 44-47)