Ambulansteamet är avgörande för att vården ska bli optimal för patienten. Att få ökad kunskap och djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar teamarbetet ger en större medvetenhet om vilka förändringar som bör tas hänsyn till och implementeras i ambulanssjukvården. Ett fungerande teamarbete som kan göra snabba och säkra bedömningar av patienter, där behandling och hänvisning till rätt vårdnivå bidrar till en hållbar utveckling inom hela hälso- och sjukvården. Det behövs göras anpassningar på en organisatorisk nivå hur personal ska tillsättas i framtiden. Författarna anser att detta är ett framtida utvecklings- och forskningsområde inom ambulansverksamheten, då betydelsen av medicinsk kompetens och erfarenhet i teamet bidrar till mindre
felbedömningar och mer träffsäkra beslut vilket ger en hållbarhet på sikt så patientsäkerheten stärks.
För att möta nya utmaningar och de krav som ställs på ambulanssjukvården anser författarna att ökade möjligheter ska ges till personalen med utbildning och praktiska övningar med teamet i verklighetstrogna miljöer. Detta tror författarna kommer leda till minskat vårdlidande för patienten och därigenom leder till hållbar vård.
Författarna anser att riktlinjer bör utformas gällande teamarbete inom ambulanssjukvården, då studiens resultat visar vikten av teamarbetets påverkan på patientsäkerheten. Författarna anser att föreliggande studie tillför ökad kunskap om teamarbetets betydelse för en mer patientsäker vård.
REFERENSER
Aasa, U. & Wiitavaara, B. (2016). Personalens hälsa och arbetsmiljö. I B-O, Suserud & L. Lundberg (red.) Prehospital akutsjukvård 2. uppl., ss. 72–79. Stockholm: Liber AB. ss. 72–79.
Ahlenius, M., Lindström, V. & Vicente, V. (2017). Patients’ experience of being badly treated in the ambulance service: A qualitative study of deviation reports in Sweden.
International Emergency Nursing, 30, ss.25-30. doi.org/10.1016/j.ienj.2016.07.004
Andersson Hagiwara, M., Nilsson, L. Strömsöe, A., Axelsson, C., Kängström, K. & Herlitz, J. (2016). Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 24(14). doi:10.1186/s13049-016-0206-7
Andersson Hagiwara, M., Suserud, B-O., Andersson-Gäre, B., Sjökvist, B-A., Henricsson, M. & Johnsson, A. (2014). The effect of a computerised decision support system (CDSS) on compliance with the prehospital assessement process: Results of an interrupted time-series study. BMC Medical Informatics and Decision Making, 14(70). doi:10.1186/1472-6947-14-70
Apker, J., Propp, K., Ford, W., & Hofmeister, N. (2006). Collaboration, credibility, compassion, and coordination: professional nurse communication skill sets in health care team interactions. Journal of Professional Nursing, 22(3), ss. 180-189. doi:10.1016/j.profnurs.2006.03.002
Bajnok, I., Puddester, D., Macdonald, C. J., Archild, D., & Kuhl, D. (2012). Building positive relationships in healthcare: Evaluation of teams of interprofessional staff interprofessional education program. Contemporary Nurse: A Journal for The
Bigham, B. L., Buick, J. E., Brooks, S. C., Morrison, M., Shojania, K. G. & Morrison, L. J. (2012). Patient Safety in Emergency Medical Services: A Systematic Review of the Literature. Prehospital Emergency Care, 16(1), ss. 20-35. doi:10.3109/10903127.2011.621045
Bremer, A. (2016). Dagens ambulanssjukvård. I Suserud, B-O. & Lundberg, L. (red.)
Prehospitalakutskukvård. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB. ss. 48-61
Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & J. Öhlén, J. (red.) Omvårdnad
på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund:
Studentlitteratur. ss. 63-102.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Ebben, R., Vloet, L., Speijers, R., Tönjes, W.N. Loef, J., Pelgrim, T., Hoogeveen, M. & Berben, S. (2017). A patient-safety and professional perspective on non-conveyance in ambulance care: a systematic review. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation
and Emergency Medicine. (25)1, doi:10.1186/s13049-017-0409-6
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-123.
Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: The patient’s first encounter with prehospital emergency care. International Emergency
Nursing. 16(3), ss. 185–192. doi:10.1016/j.ienj.2008.04.003
Eliseo, J. L., Murray, A. K., White, F. L., Dyer, S., Mitchell, A. P. & Fernandes, G. (2012). EMS Providers´ Perceptions of Safety Climate and Adherence to Safe Work Practices. Prehopital Emergency Car.16(1), ss. 53-58.
doi.org/10.3109/10903127.2011.621043
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap Vetenskapen om vårdandet Om det tidlösa i tiden.
Göteborgs universitet (2015). GPCC – Centrum för personcentrerad vård vid
Göteborgs universitet [brochyr].
https://gpcc.gu.se/digitalAssets/1567/1567868_1477725_gpcc- broschyr_151016_final.pdf [2018-06-03]
Graneheim U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and meaures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24(2), ss. 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Griffiths, P., Dall’Ora, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A-M., Schoonhoven, L., Tishelman, C. & Aiken, H. L. (2014). Nurses’ shift length and overtime working in 12 European countries: The association with perceived quality of care and patient safety. Medical Care, 52(11), ss. 975-981. doi:10.1097/MLR.0000000000000233
Henckes, N. & Nurok, M. (2015). ‘The first pulse you take is your own’ – but don't forget your colleagues'. Emotion teamwork in pre‐hospital emergency medical service.
Sociology of Health & Illness. 37(7), ss. 1023-1038. doi: 10.1111/1467-9566.12261 Hennerman, A. E. (2017). Recognizing the ordinary as extraordinary: Insight into the “Way we work” to improve patients safety outcomes. American journal of critical care. 26(4), ss. 272-277. doi:10.4037/ajcc2017812
Holmberg, M., & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: Nurses lived experiences of their responsibility for the care of the patient in the Swedish ambulance service. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 5(2), doi: 10.3402/qhw.v5i2.5098
Holmberg, M., Fagerberg, I. & Wahlberg, A-C. (2016). The knowledge desired by emergency medical service managers of their ambulance clinicians – A modified Delphi study. International Emergency Nursing, 34, ss. 23-28.
Holmberg, M., Wahlberg, A-C., Fagerberg, I. & Forslund, K. (2016). Ambulance clinicians’experiences of relationships with patients and significant others, British
Association of Critical Care Nurses, 21(4), ss. 16-23. doi: 10.1111/nicc.12196
Kipnis, A., Rhodes, V. K., Burchill, C. & Datner, E. (2013). The relationship between patients´ perceptions of team effectiveness and their care experience in the emergency department. The journal of Emergency Medicine, 45(5), ss. 731-738.
doi.org/10.1016/j.jemermed.2012.11.052
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvarnström, S. (2008). Difficulties in collaboration: a critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care. 22(2), ss. 191-203. doi.org/10.1080/13561820701760600
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys I Höglund- Nielsen & Granskär (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 219-233
McLelland, G., McKenna, L., & French, J. (2013). Crossing professional barriers with peerassisted learning: Undergraduate midwifery students teaching undergraduate paramedic students. Nurse Education Today, 33, ss. 724–728. doi:10.1016/j.nedt.2012.10.016
Michailidis, E. & Banks, A. (2016). The relationship between burnout and risk-taking in workplace decision-making and desicion.making style. Work & Stress. 30(3), ss. 278- 292. doi: 10.1080/02678373.2016.1213773
Morris, D., & Matthews, J. (2014). Communication, respect, and leadership: Interprofessional collaboration in hospitals of rural ontario. Canadian Journal of
Munro, S., Kornelsen, J., & Grzybowski, S. (2013). Models of maternity care in rural environments: Barriers and attributes of interprofessional collaboration with midwives.
Midwifery, 29(6). doi:10.1016/j.midw.2012.06.004
Nordby, H. & Øyvind, N. (2011). Care and empathy in ambulance services: paramedics’ experiences of communicative challenges in transports of patients with prolonged cancer. Journal of Communication in Healthcare. 4(4), ss. 215-226. doi:10.1179/1753807611Y.0000000004
Nordby, H. & Øyvind, N. (2008). Communication and empathy in an emergency setting involving person in crises. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and
Emergency Medicine. 16(5). doi:10.1186/1757-7241-16-5
O’Hara, R., Johnson, M., Niroshan Siriwardena, A., Weyman, A., Turner, J., Shaw, D., Mortimer, P., Newman, C., Hirst, E., Storey, M., Mason, S., Quinn, T., & Shewan, J. (2015). A qualitative study of systemic influences on paramedic decision making: care transitions and patient safety. Journal of Health Services Research & Policy. 20, ss.45- 53. doi: 10.1177/1355819614558472
Patterson, D., Weaver, M. D., Frank, R. C., Warner, C. W., Martin-Gill, C., Guyette, F. X. & Hostler, D. (2013). Assosiation between poor sleep, fatigue, and safety outcomes in emergency medical services providers. Prehospital Emergency Care. 16(1), ss. 86– 97. doi.org/10.3109/10903127.2011.616261
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence
Rahn, J. D. (2016) Transformational Teamwork Exploring the Impact of Nursing Teamwork on Nurse-Sensitive Quality Indicators. Journal of Nursing Care Quality, 31(3), ss. 262-268. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000173
Rantala, A., Ekvall, A., & Forsberg, A. (2015). The meaning of being triaged to non- emergency ambulance care as experienced by patients. International Emergency Nursing. 25, ss. 65-70. doi:10.1016/j.ienj.2015.08.001
Robinson, F.P., Gorman, G., Slimmer, L.W. & Yudkowsky, R. (2010). Perceptions of effective and ineffective nurse-physician communication in hospitals. Nursing Forum, 45(3), ss.206-216. doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1744-6198.2010.00182.x
Rowden, P., Matthews, G., Watson, B. & Biggs, H. (2011). The relative impact of work-related stress, life stress and driving environment stress on driving outcomes.
Accident Analysis and Prevention. 43(4), ss. 1332-1340. doi:10.1016/j.aap.2011.02.004
SFS1982:763. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och- sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 [2018-04-04].
SFS 2003:460 Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 [2018-05-20].
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 Hämtad 2018-04-04 [2018-04-14].
Slattery, E. D. & Silver, A. (2009). The Hazards of Providning Care in Emergency Vehicicles: an opportunity for reform. Prehospital Emergency Care. 13(3), ss. 388-397 doi.org/10.1080/10903120802706104
Sterud, T., Ekeberg, Ø. & Hem, E. (2006). Health status in the ambulance service: a systematic review. BMC Health Services Research. 6(82). doi: 10,1 186/1472-6963-6- 82
Sterud, T., Hem, E., Lau, B. & Ekeberg, Ø. (2011). A comparision of general and ambulance specific stressors:predictors of job satisfaction and health problems in a nationwide one-year follow-up study of Norwegian ambulance personnel. Journal of
Occupational Medicine and Toxicology. 6(10). doi:10.1186/1745-6673-6-10
Svensk Sjuksköterskeförening (20121a). Kompetensbeskrivning – för legitimerad
sjuksköterska [broschyr]. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2018-04-25]
Svensk Sjuksköterskeförening (2012b). Kompetensbeskrivning -legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård
[broschyr]. https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-
sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf [2018-04-11].
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). SÄKER VÅRD -en kärnkompetens för vårdens
samtliga professioner. [broschyr]. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/saker-vard_2016.pdf [2018-04-13]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Teamarbete och förbättringskunskap -två
kärnkompetenser för god och säker vård [broschyr].
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
Svensson, A. & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions toward worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International
Emergency Nursing. 16(1), ss. 35–42. doi: 10.1016/j.ienj.2007.10.002
Trinkoff, A. M., Johantgen, M., Storr, C. L., Gurses, P. A., Liang, Y. & Han, K. (2011). Nurses´ Work Schedule Characteristics, Nurse Staffing and Patient Mortality. Nursing
Research. 60(1), ss. 1-8. doi: 10.1097/NNR.0b013e3181fff15d.
Weller, M. J., Boyd, J. M. & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: overcoming barriers to effektive teamwork in healthcare. Postgraduate medical journal, ss. 149-154. doi: 10.1136/postgradmedj-2012-131168
West, A. M. & Lyubovnikova, J. (2013). Illusions of team working in health care.
Journal of Health Organization and Management. 27(1), ss. 134-142.
doi:10.1108/14777261311311843
Wihlborg, J., Edgren, G., Johansson, A. & SivbergB. (2014). The desired competence of the Swedish ambulance nurse according to the professionals – A Delphi study.
International Emergency Nursing. 22(3), ss. 127-
133.doi.org/10.1016/j.ienj.2013.10.004
Wihlborg, J., Edgren, G., Johansson, A. & Sivberg, B. (2017). Reflective and collaborative skills enhances Ambulance nurses' competence - A study based on qualitative analysis of professional experiences. International Emergency Nursing. 32, ss. 20–27. doi.org/10.1016/j.ienj.2016.06.002
Wiitavaara, B., Lundman, B.,Barnekow-Bergkvist, M. & Brulin, C. (2007). Striking a balance-health experiences of male ambulanse personnel with musculoskeletal symptoms: A grounded theory. International Journal of Nursing Studies. 44(5), ss. 770- 779. doi:10.1016/j.ijnurstu.2006.02.007
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2011). Being Prepared For the Unprepared: a Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care. Journal of Emergency
Nursing. 38(6), ss. 571-577. doi.org/10.1016/j.jen.2011.09.003
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2010). Caring assessment in the Swedish ambulance service relieves suffering and enables safe decisions. International
Emergency Nursing. 19(3), ss. 113-119. doi.org/10.1016/j.ienj.2010.07.005
World Health Organization (2017). Patient Safety: Making health care safer [broschyr]. Geneve:World Health Organisation.
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255507/WHO-HIS-SDS-2017.11- eng.pdf;jsessionid=ACB35A45C7BF007EEAFDAD2773CC482D?sequence=1 [2018- 04-08].
World Medical Assosiation (2008). Declaration of Helsinki. https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of-helsinki/ [2018-05-21].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer som inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens
grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur, ss. 381–406.
BILAGA 1
Verksamhetschef xxxxxxx xxxxxxx
Förfrågan avseende medgivande till datainsamling inför magisteruppsats vid ambulanssjukvården xxxxxxxx, xxxxxx, xxxxxxxxxx.
Vi är två sjuksköterskor som läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
mot ambulanssjukvård på Högskolan i Borås. Som examensarbete planerar vi att belysa teamet inom ambulanssjukvården och hur sjuksköterskor upplever att det påverkar vården av patienten. Syftet med examensarbetet är således att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av hur teamarbete påverkar vården av patienter. För att nå detta syfte planerar vi att intervjua ambulanssjuksköterskor på xxxxxxx, xxxxxxx, xxxxxxxxx. Vi planerar intervjua sammanlagt åtta ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna uppskattas ta ca 30-60 min.
Deltagandet är frivilligt och tillfrågade ambulanssjuksköterskor kan när som helst avbryta sin medverkan utan att ange orsak. Skriftligt samtycke kommer inhämtas från samtliga deltagare. Uppgifter som kan identifiera deltagarna kommer inte att redovisas i uppsatsen. Ingen obehörig har tillgång till
datamaterialet. Studien utgör vård examensarbete för utbildningen. Vid ytterligare frågor var god kontakta någon av nedanstående.
Vi undrar således om du som verksamhetschef ger ditt medgivande till att datainsamling sker i enlighet med ovan beskrivna metod, vid ambulanssjukvården xxxxxxxx, xxxxxxxx xxxxxxxx.
Camilla Patriksson Kristin Adolfsson
Email: xxxxxxxxxx Email: xxxxxxxx
Telefonnummer: xxxxxxx Telefonnummer: xxxxxxx
Examensarbetet handleds av:
Mats Holmberg
Universitetslektor
Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
BILAGA 2
Information om intervjustudie om teamarbete inom ambulanssjukvården.
Vi är två sjuksköterskor som läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård på Högskolan i Borås och håller nu på med vårt examensarbete.
Få studier ha gjorts om teamarbetet mellan kollegor inom ambulanssjukvården, samt hur samarbetet påverkar vården av patienten. Därav finns intresse och behov av att utföra denna studie
Anledningen till detta brev är att vi efterfrågar deltagare till vårt examensarbete.
Syftet med arbetet är att belysa ambulanssjuksköterskor upplevelse av hur teamarbete påverkar vården av patienter. För att nå detta syfte planerar vi att intervjua ambulanssjuksköterskor på xxxxxxxxx. Frågorna utgår ifrån en frågeguide som kommer utformas utifrån syftet.
Intervjuerna uppskattas att ta ca 30-60 min. Dessa kommer sedan att transkriberas till text och analyseras med kvalitativ metod i avsikt att finna likheter och skillnader i materialet.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta utan att ange orsak. I anslutning till intervjun kommer skriftligt samtycke inhämtas. Inga personliga uppgifter eller uppgifter som kan identifiera dig som deltagare kommer redovisas i uppsatsen. Ingen obehörig kommer ha tillgång till datamaterialet. Vi kommer inom en vecka ta kontakt med dig för att efterhöra om du ger ditt medgivande till att delta i studien eller ej.
Vid frågor var god kontakta någon av nedanstående.
Camilla Patriksson Kristin Adolfsson
Email: xxxxxxxxxx Email: xxxxxxxx
Telefonnummer: xxxxxxx Telefonnummer: xxxxxxx
Examensarbetet handleds av:
Mats Holmberg
Universitetsektor
Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
BILAGA 3
Frågeguide
Bakgrundsfrågor:
Kön? Ålder?Hur många år har du arbetat som sjuksköterska? Hur många år har du arbetat inom ambulansen? Har du någon specialistutbildning?
Frågor:
1. Berätta om ett vanligt uppdrag och hur du samarbetar med kollegan?
2. Kan du berätta om en situation då teamarbetet var betydelsefullt för patienten? 3. Kan du berätta om en vårdsituation inom ambulanssjukvården där teamarbetet fungerade dåligt enligt dig?
4. Kan du berätta om en vårdsituation där teamarbetet fungerade bra?
Utöver dessa ställdes följdfrågor som exempel: hur tänkte du då, kan du utveckla det