6.2 Metoddiskussion

6.2.6 Kliniska implikationer

Det resultat redovisats i denna studie kan användas för att ge en djupare förståelse för

yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdens tankar och upplevelser av jämlik vård. Studien kan ge Region Gävleborg en tydligare bild av hur arbetet bör utformas för att tillgodose en jämlik vård, samt vilka områden yrkesverksamma anser behöva mer arbete och kunskap.

Under studiens gång har behovet av kommunikationslösningar inom hälso- och sjukvården uppmärksammats, där mer forskning behövs. Vidare finns även ett behov av att gå djupare in på hur normer och fördomar påverkar i vårdmötet.

30

7 Slutsats

Upplevelserna och tankarna kring jämlik vård varierar mellan respondenterna. Det är tydligt att området kräver mer diskussion och kartläggning för att skapa ett enhetligt arbete inom hälso- och sjukvårdens olika enheter. Respondenterna är överens om att jämlik vård är viktigt men tankarna gällande olika utbud i regionerna skiljer sig åt. Kunskap gällande kulturella skillnader, könstillhörigheter samt normer och fördomars påverkan i vårdmötet är områden som kräver mer kunskap och utbildning. Respondenterna förespråkar mer frikostighet av tolkar för att tillgodose en mer jämlik vård, samt att arbeta mer förebyggande och på så sätt motverka ojämlikheter redan innan individer söker sig till hälso- och sjukvården.

31

8 Referenser

Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2012). Nurses’ reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 143-153. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

Akhavan, S. (2012). Midwives' views on factors that contribute to health care inequalities among immigrants in sweden: A qualitative study. International Journal for Equity in Health, 11(1), 47-47. doi:10.1186/1475-9276-11-47

Blomqvist, Paula (red.) (2007). Vem styr vården?: organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Burström, B., Burström, K., Nilsson, G., Tomson, G., Whitehead, M., & Winblad, U. (2017). Equity aspects of the primary health care choice reform in sweden - a scoping review. International Journal for Equity in Health, 16(1), 29-29. https://doi.org/10.1186/s12939-017-0524-z

Burström, B. (2009). Will swedish healthcare reforms affect equity? Bmj, 339(dec22 2), S237;271;1129;177;1655;1215;178;2831;169;697;401;831;117;1375;90;516;94;829;-b4566. https://doi.org/10.1136/bmj.b4566

Carabez, R., Pellegrini, M., Mankovitz, A., Eliason, M., & Scott, M. (2015). Does your organization use gender inclusive forms? nurses' confusion about trans terminology. Journal of Clinical Nursing, 24(21-22), 3306-3317. https://doi.org/10.1111/jocn.12942

32 Clancy, C. M., Uchendu, U. S., & Jones, K. T. (2014). Excellence and equality in health care.

American Journal of Public Health, 104(54), 527–528. doi: 10.2105/AJPH.2014.302217

Dahlborg, E., Lyckhage, G. & Tengelin, E. (red.) (2015). Jämlik vård: normmedvetna perspektiv. (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, G. (2008). neoliberal reforms in swedish primary health care: For whom and for what purpose? International Journal of Health Services, 38(4), ss. 697–

715. https://doi.org/10.2190/HS.38.4.g

Etikprövningsmyndigheten (u.å). Vanliga frågor. https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/

Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten (2019). Metoder för att främja en god hälsa bland hbtq-personer Resultat från en kartläggande litteraturöversikt. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten (2020) Folkhälsans utveckling – årsrapport 2020.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50/fo lkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf

Fredriksson, M. (2012). Between Equity and Local Autonomy : A Governance Dilemma in Swedish Healthcare (PhD dissertation). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.

33 Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24(2), s. 105–

112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2009). Migrants' perceptions of using

interpreters in health care: Migrants' perceptions of using interpreters. International Nursing Review, 56(4), ss.461–469. https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2009.00738.x

Höglund, A. T., Carlsson, M., Holmström, I. K., Lännerström, L., & Kaminsky, E. (2018). From denial to awareness: A conceptual model for obtaining equity in healthcare. International Journal for Equity in Health, 17(1), 9-9. https://doi.org/10.1186/s12939-018-0723-2

Kommissionen för jämlik vård (2015). Ojämlik vård – ett hot mot vår sjukvård. Slutrapport mars 2015.

http://www.lif.se/globalassets/pdf/rapporterexterna/ojamlik-vard---ett-hot-mot-var-sjukvard.pdf.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lebano, A., Hamed, S., Bradby, H., Gil-Salmerón, A., Durá-Ferrandis, E., Garcés-Ferrer, J., Azzedine, F., Riza, E., Karnaki, P., Zota, D., & Linos, A. (2020). Migrants’ and refugees’ health status and healthcare in europe: A scoping literature review. BMC Public Health, 20(1), ss. 1039–

1039. https://doi.org/10.1186/s12889-020-08749-8

Lundin, C., Hadziabdic, E., & Hjelm, K. (2018). Language interpretation conditions and boundaries in multilingual and multicultural emergency healthcare. BMC International Health and Human Rights, 18(1), 23-23. https://doi.org/10.1186/s12914-018-0157-3

34 Mangrio, E., Sjögren Forss, K. (2017). Refugees' experiences of healthcare in the host country: A

scoping review. BMC Health Services Research, 17(1). https://doi.org/10.1186/s12913-017-2731-0

Manzer, D., O'Sullivan, L. F., & Doucet, S. (2018). Myths, misunderstandings, and missing information: Experiences of nurse practitioners providing primary care to lesbian, gay, bisexual, and transgender patients. The Canadian Journal of Human Sexuality, 27(2), 157-170. https://doi.org/10.3138/cjhs.2018-0017

Martinsson, L. & Reimers, E. (red.) (2014). Skola i normer. (2. [omarb.] uppl.) Malmö: Gleerup.

Merriam, S.B. (2009). Qualitative research: a guide to design and implementation. (2. upl.) San Francisco: Jossey-Bass.

Myndigheten för vårdanalys (2014) En mer jämlik vård är möjlig - Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande. Rapport 2014:7.

O’Loughlin, R. E., Duberstein, P. R., Veazie, P. J., Bell, R. A., Rochlen, A. B., Fernandez y Garcia, E.,

& Kravitz, R. L. (2011). Role of the gender-linked norm of toughness in the decision to engage in treatment for depression. Psychiatric Services, 62(7), 740–746. doi:

10.1176/appi.ps.62.7.740

Olsson, H. & Sörensen, S. (2013). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

Stockholm: Liber AB.

Osika Friberg, I., Krantz, G., Määttä, S., Järbrink, K. (2016). Sex differences in health care consumption in sweden: A register-based cross-sectional study. Scandinavian Journal of Public Health, 44(3), 264–273. https://doi.org/10.1177/1403494815618843

35 Patton, M.Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods: integrating theory and practice.

Thousand Oaks: SAGE Publications.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2006). Essentials of nursing research. Methods, Appraisal, and Utilization, 6e uppl. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia.

Polit, D. F., Beck C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik.

https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf

Region Gävleborg (2021) God och nära vård i Gävleborg.

https://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vard-tandvard/utveckling-och-uppfoljning/god-och-nara-vard/

Rider, G. N., McMorris, B. J., Gower, A. L., Coleman, E., Brown, C., & Eisenberg, M. E. (2019).

Perspectives from nurses and physicians on training needs and comfort working with transgender and gender-diverse youth. Journal of Pediatric Health Care, 33(4), 379-385.

doi:10.1016/j.pedhc.2018.11.003

Robertshaw, L., Dhesi, S., & Jones, L. L. (2017). Challenges and facilitators for health professionals providing primary healthcare for refugees and asylum seekers in high-income countries: A systematic review and thematic synthesis of qualitative research. BMJ Open, 7(8), e015981-e015981. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-015981

36 Roth, A. (2008). Mångfaldsboken: från teori till praktik. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

San Sebastián, M., Mosquera, P. A., Ng, N., & Gustafsson, P. E. (2017). Health care on equal terms?

assessing horizontal equity in health care use in northern sweden. European Journal of Public Health, 27(4), ss. 637–643. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckx031

SFS 2014:821 Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Smedley, B. D., Stith, A. Y., & Nelson, A. R. (Eds.) (2003). Unequal treatment: Confronting racial and ethnic disparities in health care. Washington, DC: National Academy Press.

Socialstyrelsen (2018) Digitala vårdtjänster - övergripande principer för vård och behandling.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-11-2.pdf

Socialstyrelsen (2019) Arbetssätt för jämlik vård.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6636.pdf

Statistiska centralbyrån (2006) Ohälsa och sjukvård 1980–2005. Stockholm.

37 Statens offentliga utredningar (2020:19) God och nära vård En reform för ett hållbart hälso- och

sjukvårdssystem.

https://www.regeringen.se/495be8/contentassets/320f37078d854712ab89e8185466817b/god-och-nara-vard-en-reform-for-ett-hallbart-halso--och-sjukvardssystem-sou_2020_19_webb.pdf

Stone, J., & Moskowitz, G. B. (2011). Non-conscious bias in medical decision making: What can be done to reduce it? Medical Education, 45(8), ss.768–776 https://doi.org/10.1111/j.1365-2923.2011.04026.x

Svensk sjuksköterskeförening (2017) Jämlik vård och hälsa.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A 4mlik%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf

Sveriges kommuner och regioner (2021) Omställning till en nära vård.

https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/primarvardnaravard.6250.html

Theobald, S., Morgan, R., Hawkins, K., Ssali, S., George, A., & Molyneux, S. (2017). The importance of gender analysis in research for health systems strengthening. Health Policy and Planning, 32(5) https://doi.org/10.1093/heapol/czx163

Vårdförbundet (2021) Omställningen till en nära vård. https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/omstallningen-till-en-nara-vard/

Wångdahl, J, Lytsy, P, Mårtensson, L, Westerling, R. Poor health and refraining from seeking healthcare are associated with comprehensive health literacy among refugees: a Swedish crosssectional study. International Journal of Public Health. 2018; 63(3) ss.409–419

38

I dokument (O)jämlik vård. En kvalitativ studie av hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av jämlik vård i region Gävleborg. (sidor 35-44)