4. Diskussion
4.2 Resultatdiskussion
4.2.8 Kliniska implikationer för omvårdnad
Då sjuksköterskan i det kliniska arbetet, oavsett vilket verksamhetsområde denne arbetar på, kommer att möta patienter som lider av övervikt eller fetma är det viktigt att ha kunskap kring hur sjuksköterskan kan motivera patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Eftersom den här patientgruppen stadigt ökar i dagens samhälle måste också sjukvården utvecklas för att kunna hantera detta problem. Att använda sig av motiverande samtal behöver bli mera utbrett inom fler verksamhetsområden inom vården. Alla sjuksköterskor oavsett inom vilket verksamhetsområde denne jobbar inom, borde få gå en kurs i motiverande samtal för att bättre kunna motivera personer till livsstilsförändring eftersom det har setts ge en god effekt på den här patientgruppen.
Det behövs riktlinjer för hur övervikt och fetma tas upp på bästa sätt med dessa
patienter eftersom sjuksköterskan många gånger kan känna sig obekväm med att ta upp detta ämne.
4.2.9 Förslag till fortsatt forskning
Fortsatt forskning behövs inom det här området eftersom det är ett växande problem.
Att fortsätta utveckla olika slags hjälpmedel för patienter som lider av övervikt och
fetma, som till exempel teknologin som många yngre var nöjda med. Att träffa andra i samma situation har påvisat ett gott resultat dock behövs mer forskning kring området för att kunna utveckla det.
4.2.10 Slutsats
Eftersom övervikt och fetma är ett växande problem behövs det strategier för att hantera detta. Det finns olika tillvägagångssätt för att få till en förändring men för att det ska fungera måste först patienten själv komma till insikt till att vilja göra en
livsstilsförändring och ändra sitt beteende. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa till med denna förändring är det viktigt att sjuksköterska och patient har en god relation till varandra för att patienten ska kunna öppna sig och känna sig trygg. Att använda sig av motiverande samtal har visat sig vara en bra och effektiv metod till livsstilsförändringar.
Dock behövs mer utbildning och kunskap inom detta eftersom sjuksköterskor kommer möta denna patientgrupp överallt oavsett vilken verksamhet de jobbar inom.
5. Referenser
Referenser markerade med * återfinns i resultatet.
(1) World Health Organization. Obesity and overweight. Geneve: World Health Organization; 2015 [läst 2015-11-23]. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/
factsheets/fs311/en/
(2) Gallus S, Lugo A, Murisic B, Bosetti C, Boffetta P, La Vecchia C. Overweight and obesity in 16 European countries. European Journal of Nutrition. 2015;54(5):679-689.
Doi:10.1007/s00394-014-0746-4
(3) Folkhälsomyndigheten. Fler har fetma och övervikt. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten; 2014 [läst 2015-11-23]. Tillgänglig: http://
www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/
(4) Guyer B, Ma S, Grason H, Frick KD, Perry DF, Sharkey A, et al. Early childhood health promotion and its life course health consequences. Academic pediatrics 2009;9(3):142 – 149. Doi:10.1016/j.acap.2008.12.007
(5) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma – problem och åtgärder.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004 [läst
2015-11-23]. Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Fetma---problem-och-atgarder/
(6) Basu S, McKee M, Galea G, Stuckler D. Relationship of soft drink consumption to global overweight, obesity and diabetes: A cross-national analysis of 75 countries.
American public health association. 2013;103(11):2071 – 2077. Doi:10.2105/AJPH.
2012.300974
(7) Socialstyrelsen. Matvanor och fysisk aktivitet. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009 [läst 160302]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/
publikationer2009/2009-126-71/Documents/8_Matvanor.pdf
(8) Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livsstil [läst 160308].
(9) Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivera [läst 160308].
(10) Ericson E, Ericson T. Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur; 2013.
(11) Thornton LE, Jeffery RW, Crawford DA. Barriers to avoiding fast-food
consumption in an environment supportive of unhealthy eating. Public health nutrition.
2013;16(12):2105 – 2113. Doi: 10.1017/S1368980012005083
(12) Alvarez LH, Estrada A, Goez JD, Carreño C, Mancillia LP. The effects of
socioeconomic status and short stature on overweight, obesity and the risk of metabolic complications in adults. Colombia medica. 2013;44(3):146 – 154.
(13) Gearhardt AN, Grilo CM, DiLeone RJ, Brownell KD, Potenza MN. Can food be addictive? Public health and policy implications. Addiction. 2011;106(7):1208 – 1215.
Doi:10.1111/j.1360-0443.2010.03301.x
(14) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Viktigt men svårt mäta livskvalitet.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2012 [läst 150727].
Tillgänglig: http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
(15) Merrill E, Grassley J. Women’s stories of their experiences as overweight patients.
Journal of Advanced Nursing. 2008;64(2):139–146. Doi: 10.1111/j.
1365-2648.2008.04794.x
(16) Willman A. Hälsa och välbefinnande. In: Edberg AK, Wijk H, editors.
Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur;2013. p. 28 - 62.
(17) Svensk sjuksköterskeförening. ICN:S etiska kod för sjuksköterskor; 2007.
(18) Comley AL. A comparative analysis of Orem’s self-care model and Peplau’s interpersonal theory. Journal of Advanced Nursing. 1994;20(4):755-760. Doi:10.1046/j.
1365-2648.1994.20040755.x
(19) Polit DF, Beck CT. Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins;
2012.
*(20) Gudzune KA, Clark JM, Appel LJ, Bennet WL. Primary care providers’
communcation with patients during weight counseling: A focus group study. Patient education. 2012;89(1):152- 157. Doi: 10.1016/j.pec.2012.06.033
*(21) Hansson LM, Rasmussen F, Ahlström GI. General practioners’ and district nurses’
conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family Practice. 2011;12(7). Doi: 10.1186/1471-2296-12-7
*(22) Monsen KA, Attleson IS, EricksonKJ, Neely C, Oftedahl G, Thorson DR.
Translation of obesity practice guidelines:Interprofessional perspectives regarding the impact of public health nurse system – level intervention. Public health nursing.
2014;32(1):34 – 42. Doi:10.1111/phn.12139
*(23) Engström M, Skytt B, Ernesäter A, Fläckman B, Mamhidir AG. District nurses' self-reported clinical activities, beliefs about and attitudes towards obesity management.
Applied Nursing Research. 2013;26(4):198-203. Doi: 10.1016/j.apnr.2013.06.009.
*(24) Hörnsten Å, Lindahl K, Persson K, Edvardsson K. Strategies in health-promoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitatives study. Scandinavian journal of caring sciences. 2014;28 :235 – 244. Doi: 10.1111/scs.12045
*(25) Lindhardt CL, Rubak S, Mogensen O, Hansen HP, Lamont RF, Jörgensen JS.
Training in motivational interviewing in obstetrics: a quantitative analytical tool. ACTA
Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 2014;93(7):698-704. Doi:10.1111/aogs.
12401.
*(26) Brobeck E, Bergh H, Odencrants S, Hildingh C. Primary healthcare nurses’
experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of clinical nursing. 2011;20:3322-3330. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
*(27) Östlund AS, Wadensten B, Kristofferzon ML, Häggström E. Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method. Nurse education in practice. 2015;15:111-118 Doi: 10.1016/j.nepr.2014.11.005
*(28) Jallinoja P, Absetz P, Kuronen R, Nissinen A, Talja M, Uutela A, et al. The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian journal of primary health care. 2007;25(4):244 – 249. Doi:10.1080/02813430701691778
*(29) Phillips K, Wood F, Kinnersley P. Tackling obesity: the challenge of obesity management for practice nurses in primary care. Family practice. 2014;31(1):51 – 59.
Doi:10.1093/fampra/cmt054
(30) Gray CM, Hunt K, Lorimer K, Anderson AS, Benzeval M, Wyke S. Words matter:
a qualitative investigation of which weight status terms are acceptable and motivate weight loss when used by health professionals. BMC public health. 2011;11(513):1 – 9.
Doi:10.1186/1471-2458-11-513
(31) Carels RA, Darby L, Cacciapaglia HM, Konrad K, Coit C, Harper J et al. Using motivational interviewing as a supplement to obesity treatment: a stepped-care
approach. Health Psychology. 2007;3(26):369–374. Doi:10.1037/0278-6133.26.3.369
(32) Nurkkala M, Kaikkonen K, Vanhala ML, Karhunen L, Keränen AM, Korpelainen R. Lifestyle intervention has a beneficial effect on eating behavior and long-term weight loss in obese adults. Eating Behaviors. 2015;18:179-185. Doi: 10.1016/j.eatbeh.
2015.05.009
(33) Laing BY, Mangione CM, Tseng CH, Leng M, Vaisberg E, Mahida M, et al.
Effectiveness of a smartphone application for weight loss compared with usual care in overweight primary care patients: a randomized, controlled trial.
Annals of Internal Medicine. 2014;161:5-12. Doi:10.7326/M13-3005
(34) Renouf S, Bradbury K, Yardley L, Little P. The role of nurse support wthin an Internetdelivered weight management intervention: A qualitative study. Psychology, Health & Medicine. 2015;20(8):963-971. Doi: 10.1080/13548506.2014.986138
(35) Stephens J, Moscou-Jackson G, Allen JK. Young adults technology, and weight loss: A focus group study. Journal of obesity. 2015;2015. Doi:10.1155/2015/379769
(36) Napolitano MA, Hayes S, Bennett GG, Ives AK, Foster GD. Using Facebook and text messaging to deliver a weight loss program to college students. Obesity Journal.
2013;21:25-31. Doi:10.1038/o by.2012.107
(37) Knutsen IR, Terragni L, Foss C. Morbidly obese patients and lifestyle change:
constructing ethical selves. Nursing inquiry. 2011;18(4):348 – 358. Doi:10.1111/j.
1440-1800.2011.00538.x
(38) Russell HA, Rufus C, Fogarty CT, Fiscella K, Carroll J. ‘You need support. When you don’t have that…chocolate looks real good’. Barriers to and facilitators of
behavioural changes among participants of a healthy living program. Family practice.
2013; 452 – 458. Doi: 10.1093/fampra/cmt009
Bilaga 1
Tabell 3. Översikt av resultatet av artiklarnas datainsamlingsmetoder.
Författar interviewing in health promotion practice. clinical activities, beliefs about and attitudes towards obesity management.
Kvantitativ ansats.
247 sjuksköterskor på 33 olika vårdcentraler från during weight counseling: a focus group study
General practioners’ and district nurses’ conceptions of the encounter with obese patients in primary health care
Kvalitativ ansats.
20 sjuksköterskor från 19 hälsocentraler. dialogues - primary healthcare nurses' perspectives - a qualitative study
The dilemma of patient
responsibility for lifestyle change:
Perceptions among primary care physicians and nurses
Kvantitativ 59 läkare (31 män, 28 kvinnor) och 161 ssk (2
Lindhardt
12 st barnmorskor och sjuksköterskor från södra Danmark. Har haft 4-30 år inom yrket och ingen har tidigare gått någon kurs inom MI.
Translation of Obesity Practice Guidelines: Interprofessional Perspectives Regarding the Impact of Public Health Nurse System-Level Intervention
Tackling obesity: the challenge of obesity management for practice nurses in primary care
Kvalitativ ansats.
18 ssk i södra Wales Personliga intervjuer.
Experiences of primary care nurses trained in the method.
Kvalitativ ansats.
Sjuksköterskor inom primärvården som har fått utbildning i motiverande
Bilaga 2
Tabell 4. Översiktstabell över författare, år, syfte och resultat.
Författare Syfte Resultat erfarenheter av att använda motiverande samtal som hälsofrämjande inom primärvården.
Motiverande samtal är ett användbart och viktigt verktyg för sjuksköterskor inom primärvården i det hälsofrämjande arbetet. Metoden ger bra information och guidar sjuksköterskan i sitt arbete med patienten. arbetssätt, attityder och fördomar kring att arbeta med överviktiga patienter. Att undersöka sambandet mellan dessa variabler.
Det vanligaste som sjuksköterskorna rådde överviktiga patienter till var framförallt fysisk aktivitet samt livsstilsråd. Att använda BMI som hjälpmedel vid övervikt var ovanligt och ännu ovanligare var att mäta midejmåttet. Dde sjuksköterskor som hade var specialiserade och läng arbetsslivserfarenhet använde metoderna mera.
Gudzune et al. (2012) USA (20)
Hur hälso- och sjukvården uppmuntrar och motiverar deras överviktiga patienter till viktminskning.
Alla i studien beskrev att de använder sig av någon form av teknik i kommunikation i samtal med överviktiga. Det var många motivationsstrategier som att skrämma patienterna till att gå ner i vikt till att försöka sätta sig in i patientens vardag.
Hansson et al. (2011) Sverige (21)
Att utforska allmänna praktiker och distriktssköterskor
föreställningar om möta patienter med fetma i primärvården
Det är viktigt att patienter bemöts med respekt och individuella lösningar på problemen.
Patientens attityd och motivation till att förändra sin situation var stora hinder i mötet med sjuksköterskan.
Hörnsten et al. (2014) Sverige (24)
Att beskriva dialogstrategier om hälsa och livsstil som används av sjuksköterskor inom
primärvården.
Att använda sig av olika strategier för att motivera en patient till livsstilsförändring.Att använda sig av frågeformulär som ett verktyg var positivt och gav ett stöd för att få med allt. Dock är det viktigt att individanpassa alla frågor eftersom alla är olika. Att vara en aktiv lyssnare. Skillnader mellan män och kvinnor uppdagades i att kvinnorna är mycket mer känslosamma medan männen helst ville veta hur det skulle bli med alkoholen.
Jallinoja et al. (2007) Finland (28)
Att utforska läkarens och sjuksköterskans syn på patienter och professioner i deras handahavande av
livsstilsrelaterade sjukdomar och deras riskfaktorer.
Majoriteten av undersökningsgruppen var ense om att patienterna är själva ansvariga för att genomföra sin livsstilsförändring. Sjukvården kan bistå med information, verktygen och stödet men viktigaste ligger hos patienten själv, att inse att det behövs en förändring.
Lindhardt et al. (2014) Danmark (25)
Att lära sig tekniken i att använda sig av motiverande samtal och att jämföra före och efter kursen.
4 månader efter avslutad kurs sågs en stor skillnad i att använda sig av MI. De var fler som använde sig av öppna frågor istället för stängda och fler diskuterade den förändringen det innebar för patienten. Ett område som det inte utlästes någon skillnad på var empatin. Det var svårt att förstå och sätta sig in i patients situation.
Monsen et al. (2014) USA (22)
Att undersöka hur sjukvården uppfattar riktlinjerna för överviktiga vuxna. Hur de tolkar riktlinjerna och utför det praktiskt.
Många inom sjukvården beskrev det som att de kände sig hjälplösa inför ett sådant stort problem som övervikt är. Innan projektet var personalen ganska uppgivna med i takt med projektet så ökade motivationen hos personalen. De beskyllde inte patienterna längre och det ledde till att patienterna blev mer motiverade
Phillips et al. (2014) Storbritanni en (29)
Att undersöka hur sjuksköterskor hanterar fetma inom
primärvården.
Personer som är överviktiga eller lider av fetma är många och fortsätter att öka. Sjuksköterskor i primärvården möter dagligen dessa patienter och om de inte har någon kronisk sjukdom så är det svårt att ta upp övervikten. Av 18 stycken sjuksköterskor berättar 15 stycken att de inte tar upp övervikten om det inte är relaterat till kontaktorsaken. Fem olika strategier togs upp där ibland motiverande samtal. Nödvändigheten till att motivera patienten till en livsstilsförändring då det inte är något som är snabbt fixat.
Östlund et al.
(2015) Sverige (27)
Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att använda motiverande samtal inom primärvården.
Sjuksköterskornas erfarenheter av att använda sig av motiverande samtal var att det är positivt för båda parterna. Det blir en öppnaare och relation.