Kliniska implikationer - Sjuksköterskans upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk oh

Mot bakgrund av föreliggande resultat om vård av äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården rekommenderas följande:

• Sjuksköterskan bör vara observant på att kroniska sjukdomar och

funktionsnedsättning samt förlust av närstående, är riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre.

• Sjuksköterskan bör tänka på att psykisk ohälsa hos äldre patienter kan vara svårt att upptäcka och kan döljas av bakomliggande fysiska signaler såsom smärta, hjärtklappning och sömnsvårigheter.

• Sjuksköterskan bör vara medveten om att psykisk ohälsa kan framkall starka känslor hos sjuksköterskor såsom frustration, stress och otillräcklighet.

REFERENSER

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 11 (1), ss. 11-18.

Arman, M. (red.) (2015). Den vårdande relationen. I Arman, I. Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Malmö: Liber AB, ss. 189-194. Augustinsson, S. (2012). Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 15-26.

Blomberg, B. & Hedelin, B. (2007). Att få personlig vägledning. Patienters erfarenheter av mötet med en psykiatrisjuksköterska inom primärvården. Vård i Norden 2/2007. 84 (27), ss. 25-26.

Björkman, T., Angelman,T. & Jönsson, M. (2008). Attidudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scand J Caring Sci, (22), ss. 170-177.

Collard, R. M., Arts, N., Comijs, H. C., Narding, P., Verhaak, P. F. M., De Waal, M. & Oude Voshaar, R. C. (2014). The role of frailty in the association between depession and somatic comorbidity: Results from baseline data of an ongoing prosepective cohort study. International Journal of Nursing Studies, (52), ss. 188-196.

DOI:10.1016

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Erdner, A. (2006). Berättelser om ensamhetens vardag hos människor med psykiska funktionshinder. Akademisk avhandling. Karolinska institutet. Stockholm: Karolinska University. http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:346068/FULLTEXT01.pdf [2016-05-01]

Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Tyskland: Liber AB.

Flyckt, L. (2016). Psykisk störning. NE Nationalencyklopedin AB.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/psykisk-störning [2016-05-01]|

Foldemo, A. (2014). Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I Skärsäter, I . (red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa. På grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 369-381.

Folkhälsomyndigheten (2013). Nationella folkhälsoenkäten. Äldres hälsa (Enkät: 2013- 11-04) http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-

undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/aldres-halsa/ [2016-02-24].

Folkhälsomyndigheten (2014). Suicidprevention- att förhindra självmord. https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/suicidprevention/ [2016-02-24]

Folkhälsomyndigheten (2016a). Nationella folkhälsoenkäten. Psykisk hälsa.(Enkät: 2016-02-12). http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/psykisk-halsa/nulage-psykisk-halsa/ [2016-02-24]

Folkhälsomyndigheten (2016b). Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor. https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-

undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/ [2016-02-24] Forssén, A. & Carlstedt, G.(2012). Feministisk forskning – ett exempel. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 75-91.

Fossum, B. (red.) (2007). Modeller och teorier för kommunikation och bemötande. I Fossum (red.) Kommunikation. Samtal och bemötande i vården. Ungern:

Studentlittertur, ss. 23-39.

Haddad, M., Plummer, S., Taverner, A., Gray, R., Lee, S., Payne, F. & Knight, D. (2005). District nurses’ involvement and attitudes to mental health problems: a three- area cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing (14), ss. 976–985.

Hedelin, B. (2006). Att främja psykisk ohälsa och förebygga psykisk ohälsa. I

Arvidsson, B. & Skärsäter, I. (red.) Psykiatrisk omvårdnad -att stödja hälsofrämjande processer. Danmark: Studentlitteratur ss. 63-83.

Juthberg, C. & Sundin, K. (2010). Registered nurses’ and nurse assistants’ lived experience of troubled conscience in their work in elderly care. A phenomenological hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies (47), ss. 20–29.

Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården. Vårdarens gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden 2/2008. 88 (28), ss. 4-8.

Lundman, B. & Hällgren-Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 187-201.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Essential of Nursing Research. Methods, Appraisal, and Utilization. 6:e uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Riksdagen (2003). Svensk författningssamling SFS 2003:460. Lagen om etisk prövning avforskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartimentet.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/ [2016-04-11]

Rolfner Suvanto, S. (2012). Mellan äldreomsorg och psykiatri om vård och bemötande av äldre med psykisk ohälsa. Stockholm: Gothia Förlag.

Rolfner Suvanto, S. (2014) Äldres psykiska ohälsa. I Skärsäter, I. (red.) Omvårdnad vid psykisk ohälsa. På grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 425-439. Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I Granskär, M., Höglund-Nielsen, B. (red.)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 109-130.

Socialstyrelsen (2010). Diagnostisk och bedömning av personer med depression och ångestsyndrom inom primärvården och psykiatri. Sammanfattning av två

arbetsseminarier. Bilaga 3.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest/Documents/nr- depression-diagnostikseminarium.pdf [2016-04-03]

Socialstyrelsen (2011). Äldres psykiska hälsa. Kunskapsguide.se.

http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Aldrespsykiskahalsa/Sidor/Default.asp x [2016-05-01]

Socialstyrelsen (2013a.). Att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa. Vägledning för verksamhetsansvariga inom socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård samt

primärvård. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/vagledning- ansvariga.pdf [2016-04-20]

Socialstyrelsen (2013b.). Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. Slutrapport. ISBN 978-91-7555-070-1. Artikel nr 2013-6-3.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-3 [2016-05-14] Socialstyrelsen (2016a). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2016.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20088/2016-2-29.pdf [160531]

Socialstyrelsen (2016b). Äldres psykiska hälsa.

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa/aldrespsykiskahalsa [2016-02-24] Statens offentliga utredningar (2006). Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder. Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning. Stockholm.

http://www.personligtombud.se/publikationer/pdf/vad%20ar%20psyk%20fh%20nat%2 0ps.pdf [2016-05-01]

Statistiska centralbyrån (2014). Var tredje äldre bor ensam.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Var-tredje-aldre-bor-ensam/ [160531] Svedberg, P., Jormefeldt, H. & Arvidsson, B (2003). Patients’ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing (10), ss. 448–456.

Sveriges kommuner och landsting (2015). Äldres psykiska ohälsa. Att fånga upp psykisk ohälsa hos äldre i handläggningsprocessen. Stockholm.

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-319-2.pdf?issuusl=ignore [2016-05-01] Swenurse (2015). Ny kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

http://www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/Utbildning/ny-kompetensbeskrivning-for- legitimerad-sjukskoterska/ [2016-04-20]

Swenurse (2014). Distriktsjuksköterskeförening i Sverige. Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen Distriktsjuksköterska. ss.1-16. http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf [2016-04-20] Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4.

"http://www.codex.vr.se/texts/HSFR" http://www.codex.vr.se/texts/HSFR [2015-05-05] Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J. & Gott, M. (2015). A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple long-term conditions. Journal of Clinical Nursing, 24(17/18), ss. 2562-2570.

World Health Organization (2014). Mental health: a state of well-being. 10 FACTS ON MENTAL HEALTH. http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2016-04- 20]

World Health Organization (2016a.). Heatlh Topics. Mental heatlh. http://www.who.int/topics/mental_health/en/ [2016-04-20]

World Health Organization (2016b.). Mental health: strengthening our response. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/ [2016-04-20]

Bilaga 1

Förfrågan om medgivande för genomförande av intervjuer med distriktssköterskor

Vi heter Kristina Gustafsson och Annica Carlén och arbetar som sjuksköterskor i

primärvården och hemsjukvården. Vi studerar på Högskolan i Borås, på programmet för specialistsjuksköterskor, med inriktning mot distriktssköterska. Som en del i

utbildningen ingår att göra ett examensarbete på magisternivå.

I dag är psykisk ohälsa bland äldre är ett vanligt förekommande problem, med till exempel depression, ångest, missbruk och självmord. Forskning visar att vid psykisk sjukdom hos äldre, är prognosen dålig och risken för att drabbas av somatiska sjukdomar ökar.

Syftet med vår studie är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av sin roll i arbetet med att stödja äldre som lider av psykisk ohälsa.

Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen kommer att ske med öppna intervjuer, som spelas in och sedan analyseras. Urvalskriteriner är sex till åtta deltagarna, som är distriktssköterskor/sjuksköterskor och som arbetar inom hemsjukvården och primärvården. Själva intervjun kommer att ske på

distriktssköterskans/sjuksköterskans arbetsplats och beräknas ta maximalt en timme. Intervjuerna planeras äga rum under oktober och november 2015.

Att delta i studien är frivilligt och kan avbrytas av deltagaren när helst den vill och utan motivering. Ett samtycke som är skriftligt kommer att införskaffas. Deltagarnas

uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjumaterialet kommer endast att vara tillgängligt för oss som genomför studien och för vår handledare.

Ett brev med information kommer att skickas till distrissköterskor/sjuksköterskor inom verksamheten. Det går bra att kontakta oss om det finns några frågor.

Med vänlig hälsning

Kristina Gustafsson Annica Carlén

krijjon@gmail.com annica.carlen64@hotmail.com

Tel: 0700-138855 Tel: 0706-402569

Handledare: Niklas Andersson Fil.dr. i vårdvetenskap,

Universitetslektor och didaktisk ledare

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås Tel: 033-435 43 52

Godkännande

Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Kristina Gustafsson och Annica Carlén kan genomföra datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.

Bilaga 2

Information till distriktssköterskor/sjuksköterskor angående genomförande av studie

Vi heter Kristina Gustafsson och Annica Carlén och arbetar som sjuksköterskor i

primärvården och hemsjukvården. Vi studerar på Högskolan i Borås, på programmet för specialistsjuksköterskor, med inriktning mot distriktssköterska. Som en del i

utbildningen ingår att göra ett examensarbete på magisternivå.

Syftet med vår studie är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av sin roll i arbetet med att stödja äldre som lider av psykisk ohälsa.

distriktssköterskans/sjuksköterskans arbetsplats och beräknas ta maximalt en timme. Intervjuerna planeras äga rum under oktober och november 2015.

Att delta i studien är frivilligt och kan avbrytas av deltagaren när helst den vill och utan motivering. Ett samtycke som är skriftligt kommer att införskaffas. Deltagarnas

uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjumaterialet kommer endast att vara tillgängligt för oss som genomför studien och för vår handledare.

Det går bra att kontakta oss om det finns några frågor. Med vänlig hälsning

Kristina Gustafsson Annica Carlén

krijjon@gmail.com annica.carlen64@hotmail.com

Tel: 0700-138855 Tel: 0706-402569

Handledare: Niklas Andersson Fil.dr. i vårdvetenskap,

Universitetslektor och didaktisk ledare

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås Tel: 033-435 43 52

Bilaga 3

Frågor:

Hur upplever du mötet med äldre patienter med psykisk ohälsa? Hur upptäcker du när någon äldre lider av psykisk ohälsa? (verktyg)

Hur skulle du beskriva din roll i arbetet med äldre patienter med psykisk ohälsa?

Följdfrågor:

Kan du utveckla ditt svar? Kan du berätta mer Kan du ge exempel? På vilket sätt? Beskriv lite mer?

In document Sjuksköterskans upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården (Page 30-37)