• No results found

4 Vetenskaplig teor

5.5 Kodens framtid

Hur ser respondenterna på Kodens framtid? Kommer den att finnas kvar i framtiden? Kommer den vara obligatorisk för flera bolag än den är idag? Hur kommer Koden att se ut?

Koden har kommit för att stanna och det är alla respondenter överrens om. Den allmänna uppfattningen är att Koden även kommer tillämpas på mindre bolag i framtiden när det vunnits mer tid och erfarenhet. Den nuvarande utformningen av Koden passar inte för mindre bolag och regelverket måste därför anpassas och förenklas efter deras behov. Därför behövs olika regler för mindre och större bolag, enligt flera respondenter. En representant från expertgruppen tror det kommer göras en större översyn av Koden inom två till fyra år och då kommer Koden förändras och bli mer principbaserad samt mindre detaljerad. I samband med en sådan översyn kommer Koden anpassas till alla bolag. En annan representant från expertgruppen påpekar dock att Koden idag ligger på en bra nivå och det är viktigt att gå försiktigt fram med

5 Empiri

utvecklingen av den. Det krävs en viss storlek och resurskapacitet på bolag om nyttan av Koden skall överväga kraven på resurser.

I framtiden kommer det att ske en harmonisering av de nordiska koderna, enligt samtliga respondenter. En sådan utveckling ses som positivt av samtliga då en gemensam nordisk kod skapar lika marknadsförutsättningar för bolag. OMX vill i framtiden se en gemensam nordisk bolagsstyrningskod då en kod för varje land inte är optimalt. OMX är noterade på Islandsbörsen, Köpenhamnsbörsen, Helsingsforsbörsen och Stockholmsbörsen och detta gör att de måste anpassa sig efter varje lands kod som tar både tid och kraft. En representant från expertgruppen tror att en nordisk bolagsstyrningskod skulle främja nordisk investering. Ägarnas representant tror även på en gemensam nordisk kod på flera års sikt, men ser däremot problem på grund av skilda valutor, skilda Aktiebolagslagar och skilda skatteregler i de nordiska länderna. Möjligheten till skapandet av en nordisk kod har ökat sedan OMX blivit delägare i de nordiska börserna, förutom Oslobörsen. Ägarnas representant ser även en global trend där allt går mot globala regler och om 40-50 år kanske det är samma spelregler världen över. Styrelsens representant tycker att bolag skulle ha mycket att vinna på en gemensam nordisk kod, framförallt på de punkter där koderna är motstridiga mellan länderna.

Flera respondenter menar att utvecklingen av Koden kommer medföra mindre detaljerade regler och mer generella principer. Däremot ser en representant från expertgruppen en risk i att det istället kommer för detaljerade regler från EU. Den åsikten delas även med styrelsens representant som ser en trend från EU med väldigt detaljerade regler och undrar om det finns någon frihet kvar för dem som egentligen skall ta ansvaret.

En representant från expertgruppen påpekar att en dag kanske det händer en liknande skandal som Skandia-affären och en sådan händelse skulle påverka synen på Koden som verktyg. En ny skandal i framtiden skulle påverka utvecklingen av den svenska bolagsstyrningskoden, avslutar experten.

6 Analys

6 Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet mot det teorietiska materialet och ger vår syn på hur dessa delar kan kopplas samman. Genom analysen skall vi sedan

komma fram till en slutsats som besvarar uppsatsens syfte

6.1 Kodens påverkan på de fyra bolagsorganen

Kodens regelverk består av ett antal förhållningsregler riktade till de fyra bolagsorganen. Tyngdpunkten ligger av naturliga skäl på ägare och styrelser. Reglerna avseende revisorer och bolagsledningar begränsas i huvudsak till hur samspelet med de övriga bolagsorganen bör utformas. Därför har ägares och styrelsers roll- och ansvarsfördelning förändrats mest.

Jämfört med de övriga bolagsorganen är det ägarnas roll- och ansvarsfördelningen som har berörts mest. Enligt corporate governance skall bolag präglas av starkt ägarinflytande då ett spritt ägande i bolag ökar risken att det inte leds i enlighet med ägarnas intressen, utan i företagsledningars intressen. Koden har medfört att ägarinflytandet har stärkts och på denna punkt anser vi att Koden har lyckats. Ägarinflytandet har stärkts genom införandet av valberedningar, fler frågor att ta ställning till på bolagsstämman och genom ökad transparens. Syftet med corporate governance är att underlätta för ägare att vara aktiva, påverka samt se vad som sker i bolag. Styrelser har påverkats av Koden genom att regeln om intern kontroll och ökad transparens medfört mer fokus på styrelsers arbete. Intresset för dess arbete och sammansättning har även ökat hos allmänheten. Bolagsledningar har inte påverkats av Koden nämnvärt och detta beror på att den inte berör dem i större utsträckning. Däremot har bolagsledningar i mindre grad påverkats av intern kontroll eftersom det är verkställande direktör och dennes organisation som operativt utför detta arbete.

Revisorer har påverkats av Koden genom ökad kontakt med styrelser via

6 Analys

inte revisorer påverkats av Koden. Utifrån detta kan vi konstatera att bolagsorganen inte har påverkats av Koden i någon större utsträckning, förutom för ägare. Vi kan därför ställa oss frågan varför den inte påverkat roll- och ansvarsfördelningen mer än vad den gjort? Detta ska vi försöka förklara närmare i detta kapitel.

Enligt DiMaggio & Powell (1983) befinner sig dagens bolag i en mycket komplext institutionell omgivning och detta leder till ökad likriktning, så kallad isomorfism. Det innebär att bolag inom samma bransch liknar varandra i stor utsträckning. Inom begreppet isomorfism diskuterar de regulativ isomorfism, där regler och lagar tvingar individer och grupper att göra något eller undvika göra något. Bolag utsetts för sådana påtryckningar av bland annat staten och dess legala krav och sanktioner, andra organisationer som den är beroende av samt av de kulturella förväntningar som finns i det omgivande samhället. Ett bolag utsetts av sådana påtryckningar av staten genom ABL som är obligatoriskt för svenska aktiebolag att följa. Lagen är utvecklad efter vad som anses vara bra bolagsstyrning för svenska bolag. Den är anpassad efter svenska förhållanden och innehåller grundförutsättningar för hur bolag skall vara organiserade. ABL innehåller tydliga lagar om hur roll- och ansvarsfördelningen skall fungera i bolag och detta anser vi är den främsta förklaringen till att bolagsorganen inte påverkats i större grad av Koden. Lagen måste dock ha saknat tillräckligt med regler för att ägarnas intressen skall tas till vara, då Koden ändå bidragit till att ägarinflytandet har stärkts. Detta anser vi kan vara en av de förklaringar till varför Koden ändå tillämpas på svenska bolag. Koden skall fungera som ett komplement till ABL och ange hur ägarnas intressen skall tas tillvara. Enligt Nygaard & Bengtsson (2002) formas beteendet inom normativ isomorfism genom att individer och grupper förses med gemensamma normer för vad som är bra beteende i olika sammanhang. Koden kan betraktas som en norm för vad som är bra beteende för bolagsstyrning, som bolag skall anpassa sig till. Det är samtliga bolagsorgan som skall säkerställa att reglerna efterlevs. De har även vissa förväntningar på sig i sin yrkesroll gällande vad de skall utföra och inte utföra i bolag. Exempelvis skall styrelser förvalta bolagets angelägenheter för ägarnas räkning och detta förväntar sig bolagets intressenter. Revisorer förväntas granska bolagets årsredovisningar och räkenskaper och varje bolag skall ha en verkställande direktör som

6 Analys

på ett ansvarsfullt sätt svarar för den löpande förvaltningen. Dessa roller och arbetsuppgifter är vad varje bolag kan förvänta sig att bolagsorganen skall införliva. I det normativa perspektivet anpassar sig människor till regler genom drivkrafter som hot om straff, hotet om uteslutning från gemenskap eller dåligt samvete för att ha brutit mot någon grundläggande social norm. Koden är självreglerande, men bolag väljer ändå att följa Koden i stor utsträckning för att inte tappa ägarnas, kapitalmarknadens och övriga intressenters förtroende. Detta tror vi är en andledning till att ägarinflytandet har stärkts genom att bolag har tagit Koden seriöst och infört valberedningar, givit ägarna mer inflytande på bolagsstämman och ökat deras transparens.

Efter ovanstående resonemang har det framgått att Koden inte medfört några större förändringar för bolagsorganen. Detta beror på att svenska bolag redan innan Koden tillämpade ABL som redan hade en tydlig fördelning som gav en bra fungerande bolagsstyrning. Det är därför relevant att ställa sig frågan varför Sverige har valt att införa en kod om det inte har skett några större förändringar och behovet av utökad bolagsstyrning inte direkt fanns? Detta diskuteras i följande avsnitt.

6.2 Kodens syfte

Tillkomsten av Koden kan till stor del ses ur ett internationellt perspektiv. Samtliga respondenter är överens om att det finns flera orsaker bakom behovet av Koden ur ett internationellt perspektiv. En av dessa orsaker är att utländska investerare skall känna trygghet vid investering i svenska bolag då ABL:s utformning och innebörd kan vara okänt för dem. Koden skall fungera som en garanti för att svenska bolag sköts på ett väl fungerande sätt. Det kan även se underligt ut gentemot omvärlden om inte Sverige tillämpar en kod och Sverige är det näst sista landet inom EU som infört en bolagsstyrningskod. EU har påverkat utvecklingen av svensk bolagsstyrning och påverkar fortfarande Kodens utformning. EU-kommissionen har även uttalat i sin handlingsplan att varje land skall tillämpa en kod för bolagsstyrning. Det framkommer av flera respondenter att Koden stärker konkurrenskraften internationellt för svenska

6 Analys

bolag och främjar förtroendet på den internationella kapitalmarknaden. Enligt DiMaggio & Powell (1983) befinner sig dagens organisationer i en komplext institutionell omgivning som leder till likriktning inom samma bransch, så kallad isomorfism. Vi ser därför ett samband mellan deras resonemang och behovet av en kod med dess utgångspunkt att omgivningen består av institutioner som ställer krav på olika bolag. Bolag måste anpassas efter samhällets normer, värderingar, åsikter och regler. Vi menar därför att Koden kan ses som ett verktyg för anpassning av gemensamma normer och regler för svenska och utländska bolag, då främst inom den normativa strukturen. Svenska bolag riskerar ett utanförskap på den internationella kapitalmarknaden utan en bolagsstyrningskod. Hotet om uteslutning från gemenskap är en drivkraft inom normativ isomorfism. Utan Koden finns risk att Sverige inte passar in i andra länders normer och utländska investerare kan därför uppleva otrygghet vid investering i svenska bolag. Det kan leda till att de väljer att inte investera i svenska bolag på grund av rädsla. En sådan utveckling kan ses som olyckligt då svenska bolag riskerar förlora både kapital och konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Om uteslutning av Koden medför negativa konsekvenser kan frågan ställas om varför Sverige skulle vilja avstå från tillämpning av Koden? Utifrån detta resonemang är det naturligt att Sverige skall tillämpa den. Samtidigt borde utländska investerare känna trygghet vid investering i svenska bolag då Sverige inte drabbats av många bolagsskandaler i internationell jämförelse. Det torde tyda på att Sverige har bra bolagsstyrning och är detta välkänt i utlandet borde inte en kod behövas för att våga investera. Sverige är samtidigt ett litet land och det kan medföra att utländska investerare inte är insatta i svenska förhållanden. Där har Koden en poäng, annars kan dessa investerare gå förlorade. Genom Koden kan de utläsa hur svensk bolagsstyrning är organiserad och är samtidigt bolagsstyrningskoder välkänt för dem kan detta leda till att de känner trygghet o vågar investera. Utifrån detta resonemang anser vi att det finns ett behov av Koden, då likriktning mellan organisationer medför förenkling och trygghet vid investering mellan länder.

Ovanstående resonemang visar ett behov av Koden, men samtidigt kan behovet ifrågasättas utifrån svenska förhållanden. Då inte roll- och ansvarsfördelningen har

6 Analys

förändrats i någon större utsträckning, som är en del av syftet med bolagsstyrningskoder i många länder, kan frågan ställas varför Sverige har valt att införa den? Att ändra roll- och ansvarsfördelning var inte Kodens syfte då den redan var tydlig i ABL. Vi anser att det ligger andra grundläggande orsaker bakom införandet som kan sammankopplas till DiMaggio & Powells (1983) resonemang om isomorfism. De menar att organisationer antar samma form trots grundläggande skillnader mellan dem. Det behöver inte vara den effektivaste lösningen på bolagsstyrningsproblem som är dominerande. Utgångspunkten är att verksamheter inom samma bransch likriktas som orsakas av en stark institutionell press på verksamheter från staten, yrkesgrupper och organisationer. Vi anser att EU kan ses som en institution som eftersträvat likriktning mellan medlemsländer genom bolagsstyrningskoder. Det råder en generell utveckling av likriktning mellan medlemsländer, exempelvis genom gemensam valuta. Genom koder likriktas länders bolagsstyrning, trots att länder har grundläggande skillnader. Koden behöver inte anses som effektiv för svensk bolagsstyrning, utan kan ses som en dominerande utformning för bolagsstyrning inom EU-länder. Därför skall Sverige också tillämpa Koden då detta leder till denna likriktning och även fördelar på den internationella kapitalmarknaden som diskuterats tidigare. Koder kan däremot vara mer effektiva för länder som har haft bolagsstyrningsproblem, exempelvis bolagsskandaler, och för dessa länder kan koder vara av större betydelse än för Sverige.