Kodning och lokala förutsättningar

Två ytterligare begrepp som kommer att påverka analysen och som relaterar

till anordningskonceptet är kodning och anordningens lokala förutsättningar.

Notera att kodning i denna avhandling utgör ett samlingsbegrepp för kodning

och överkodning. Deleuze och Guattari (1980/2015) menar att när innehåll

ordnas och sammanlänkas kodas innehållet och när påståenden ordnas och

sammanlänkas med innehållet sker det en överkodning (se även Protevi,

2012). Anordningen får funktion(er) genom att överkodning binder samman

innehåll och påstående (Martinez och Cooper, 2017).

51

Jag kommer att använda begreppet kodning

som det sätt som innehåll och

påståenden organiseras. En anledning till att jag enbart använder begreppet

kodning är att det i praktiken sker ett arrangerande av både innehåll och

påståenden i relation till varandra på samma gång (Deleuze och Guattari,

1980/2015). Kodning innebär, enligt min tolkning, det sätt på vilket innehåll

och/eller påståenden organiseras och ordnas. Ordnandet genom kodning kan

ske genom att kategorisera, sätta etiketter eller rubricera, dela upp eller

klassificera (Alvesson och Sköldberg, 2018, s. 58). Kodning är en

strukturerande process, vilket innebär att innehåll sätts i relation till varandra

och anordningen tar en viss form. Ordnandet av innehåll och/eller påståenden

kan till exempel ske genom sociala eller språkliga koder.

Ett exempel på kodning (och överkodning) kan vara när innehållet i

värderingsstyrning och dess olika värdeord sammankopplas (kodas) för att

beskriva hur anställda i organisationen förväntas uppträda (se t.ex. Kunda,

1992/2006). Det vill säga, olika värderingsord blir kodade med viss mening

och ordnas därigenom som sammanlänkande innehåll och samexisterar. Med

värderingsstyrning kommer påståenden om människan (tidigare

medarbeta-ren) och vem hen förväntas vara (en annan kodning). Påståendet ger

värderingsstyrningen en funktion som skulle kunna vara att legitimera

styrning av medarbetarnas värderingar om vad det innebär att vara en god

medarbetare. I generella termer skapas det en relation mellan påståenden och

innehåll som producerar funktionella relationer (Protevi, 2012; Deleuze och

Guattari, 1980/2015). Innehåll och/eller påståenden struktureras, vilket kan

ske på flera olika sätt som genom språklig strukturering. Jag använder här ett

påhittat exempel utifrån en studie för att illustrera kodningsbegreppet.

Kod-ningsfrågan kommer i analysen framför allt att vara en fråga om hur olika

styrteknologier organiseras för att samexistera som verksamhetsstyrning i ett

organisatoriskt sammanhang.

Det sista begreppet som behandlas är lokala förutsättningar för anordning,

vilket jag hämtar från Nails (2017) läsning av Deleuze och Guattaris

(1991/1994, 1980/2015) begrepp ”abstrakt maskin”

. I tidigare avsnitt

påpe-kade jag att relationer mellan mångfalder (innehåll och påståenden) bildar en

21 De använder också begreppet avkodning som handlar om att en kod upphör att existera och innehållet ordnas på ett annat sätt samt genom andra påståenden och utsagor.

22 Den externa relationen som anordningar har kallar Deleuze och Guattari (1980/2015) för abstrakt maskin. Anledningen till att relationerna kallas för en abstrakt maskin är att förutsätt-ningarna inte är materiella, och relationerna inte existerar som ett objekt (Nail, 2017). Jag kom-mer inte att använda begreppet ”abstrakt maskin” i texten, eftersom Deleuze och Guattaris (1980/2015) begreppsapparat är ovanlig i verksamhetsstyrningslitteraturen. I kombination med

anordning. Relationerna är av två slag: dels den interna i anordningen som

medför att mångfalder hålls samman, dels de externa som fungerar som lokala

förutsättningar för anordningar (Deleuze och Guattari, 1980/2015; se även

Nail, 2017; Posteraro, 2020). Den andra relationen pekar på att anordningar är

villkorade av externa relationer som håller samman de mångfalder som utgör

anordningen. Nail (2017), men även Deleuze och Guattari (1991/1994,

1980/2015), understryker att anordningar blir delar av något som de liknar vid

en maskin.

The concrete assemblages are ”like the configurations of a machine”

that give it its degrees of consistency. They compose an ”abstract

machine of which these assemblages are the working parts” (What is

Philosophy? 39/36). (Nail, 2017, s. 26)

Anordningar inbegriper förutsättningar som möjliggör att mångfalder kan

kombineras (Deleuze och Guattari, 1991/1994, 1980/2015). I min läsning

utgör lokala förutsättningar för anordningar abstrakta arrangemang och

anordning(ar) blir en del av det abstrakta arrangemanget, vilket citatet från

Nail (2017) illustrerar.

Lokala förutsättningar för anordningar är nätverk av för anordningen externa

relationer som håller samman och bidrar till att arrangera mångfalder (innehåll

och påståenden) samt olika anordningar. Det skapas en uppsättning relationer

mellan konkreta element (Nail, 2017). Att olika anordningar sammanlänkas

med lokala förutsättningar (abstrakt maskin nedan) kan exemplifieras med ett

citat från Posteraro (2020) som också använder fängelset som exempel.

An array of different assemblages might then be said to implement the

same abstract machine, something like the way holding cells, detention

centres and prison systems might be said to differently instantiate a

shared disciplinary idea […]. (Posteraro, 2020, s. 411)

Olika aspekter av fängelset menar Posteraro (2020) utgör ett gemensamt

nätverk av relationer med andra institutioner som tillsammans skapar en

disciplinerande maskin, för att använda Deleuze och Guattaris (1980/2015)

vokabulär. Förutsättningarna möjliggör att mångfalder arrangeras på ett sätt

som framstår som meningsfullt i relation till förutsättningarna (Nail, 2017).

andra koncept som relaterar till anordningskonceptet innebär det att texten blir full av begrepp som normalt sett inte förekommer i verksamhetsstyrningsforskning. Min utgångspunkt är att detta leder till mer förvirring än till klargöranden och jag väljer i stället att benämna konceptet ”lokala förutsättningar för anordningar”, inspirerat av Nail (2017).

53

Översatt till en verksamhetsstyrningskontext motiverar de ”externa”

relationerna styrteknologierna och gör styrteknologier meningsfulla. Vi kan

föreställa oss att olika styrteknologier sätts i relation till en gemensam lokal

förutsättning. För en analys av hur en mångfald av styrteknologier uppstår

innebär detta att styrteknologier och verksamhetsstyrningen har ”externa”

relationer till något.

För analysen om tillblivelsen av en mångfald av styrteknologier bidrar

begreppen kodning och lokala förutsättningar med frågor om vad

styrteknolo-gier och verksamhetsstyrning blir en del av (lokala förutsättningar) samt hur

styrteknologier organiseras och ordnas (kodning). Detta leder oss till det sista

avsnittet i detta kapitel som handlar om hur anordningskonceptet bidrar till

analysen i avhandlingen.