• No results found

2.3. Brittisk och europeisk forskning om migration och religion

2.3.3. Kognitivt perspektiv på etnicitet (och religion)



som Brubaker skriver, oklart varför den anti-essentialistiska identiteten är identitet överhuvudtaget. Om det skall vara meningsfullt att använda begreppet måste det innebära någon form av «själv-likhet» över tid medan andra saker förändras, menar han.91



ser vissa gruppers ekonomiska och maktmässiga övertag som förutsättningen för kategoriseringarna. Det är relationerna mellan grupperna som ytterst är avgörande.

Samtidigt betonar författarna att föreställningarna tenderar att ha ekonomiska och sociala konsekvenser genom att delvis producera relationerna mellan grupper och delvis legitimera befintliga relationer. Men det avgörande är att det positionella övertaget hos vissa grupper innebär att kategoriseringar kan hållas vid liv, samtidigt som de i sin tur bidrar till upprätthållandet och befästandet av dessa positioner.

Barth, Jenkins och Said sätter alla skillnadsskapande kategoriseringar i centrum av analysen. De diskuterar också hur kategorier inte nödvändigtvis svarar mot verkliga skillnader mellan människor. Vad de beskriver är att det finns en viss godtycklighet i utbudet av kulturella drag som anses särskilja grupper. I detta sammanhang skall också religion förstås. Religion betraktas av dessa författare som något som under specifika omständigheter kan utgöra markörer för skillnad, eller ett skillnadsskapande kulturellt innehåll. För Said t.ex. är kategoriseringar om Islam nära kopplade till föreställningar om Orienten, och är en viktig kontrast till hur människor i Västvärlden tenderar att se på sig själva. Speciellt Barth och Jenkins menar att etniska och religiösa särdrag är kännetecken utifrån vilka omgivningen drar slutsatser om egenskaper, karaktärsdrag och förväntat beteende. I vissa fall är dessa kännetecken aspekter av den etniska gruppidentiteten, t.ex. religiösa uttryck, kläder, språk eller smycken, men i andra fall handlar det om mer omedvetna karaktärsdrag som kroppsspråk eller hållning. Vilken grupp en människa antas tillhöra bestäms alltså utifrån en bedömning av personens yttre karaktärsdrag. Avgörande för interaktionen blir sedan vilka föreställningar som definierar den grupp som personen antas tillhöra. Därför är maktrelationen mellan grupper immanent i all gränsöverskridande interaktion.

Författarna skiljer på olika typer av kategoriseringar. Said menar t.ex. att de socialpsykologiska mekanismer som resulterat i det speciella tänkesättet han kallar orientalism är verksamma i alla möten mellan grupper av människor. Samtidigt menar han att det förekommer externa kategoriseringar i gruppens omgivning som kan få en varierande genomslagskraft beroende på vilken tillgång till resurser och makt den grupp som kategoriserar har i jämförelse med den som kategoriseras.

Detta är något som Jenkins beskrivit mer i detalj genom att diskutera kontexter där extern kategorisering har stor betydelse. Bland annat påverkas fördelningen av ekonomiska resurser via ”grindvakters” etniska kategoriseringar. Fenomenet förstärks ytterligare av att rekryteringen till positioner som kan fatta beslut om anställning eller avskedande i sin tur själv är etniskt strukturerad.

Sammantaget betonar de tre författarna en kognitiv dimension av gruppers relationer till varandra, oavsett om det handlar om orientalism eller om etniska eller religiösa grupper. Etnicitet och i viss mån religion kan utifrån dessa tre författare ses som ett sätt att tänka och förstå. De understryker alla tre även att det handlar om grundläggande socialpsykologiska och kognitiva mekanismer. Ett exempel på detta är Saids beskrivning av hur människor ”tämjer” det avvikande, det vill säga det som utmanar tänkandets befintliga kategorier, genom att konstruera det som en misslyckad eller förfelad version av något redan bekant. Ingen av författarna stannar dock vid detta. De menar snarare att analysen av den kognitiva aspekten



av exempelvis etnicitet måste ha sin utgångspunkt i gruppers sociala, ekonomiska, och politiska relationer till varandra, det vill säga i gruppers positionella övertag eller underläge. Men samtidigt är interaktionen mellan människor organiserade utifrån kategoriseringar som definierar vilka som tillhör gruppen och vilka som inte gör det, eller vilka som kan förväntas vara lika och därmed förutsägbara och pålitliga och vilka som är avvikande, oförutsägbara, och opålitliga.

Medan Barth, Jenkins och Said utgår från gruppers relationer i sin analys av etnicitet som system av föreställningar och kategoriseringar, så är Roger Brubaker en författare som går ett steg längre. Han menar att etnicitet måste studeras utifrån vad han kallar ett kognitivt perspektiv. Ett sådant perspektiv handlar enligt honom om att se t.ex. etniska eller nationella grupper som kollektiva representationer snarare än som substantiella grupper. Han skriver: ”Etnicitet, ras och nationalitet är grundläggande sätt att uppfatta, tolka och representera den sociala världen. De är inte ting i världen, utan perspektiv på världen“.95 Grupper existerar endast i och genom perceptioner, klassificeringar, kategoriseringar, tolkningar och identifieringar. Det är kognitiva mekanismer och processer som skapar grupperna och förser dem med medlemmar.

Grupper är därmed ”inte ontologiska utan epistemologiska verkligheter”.96

Enligt Brubaker organiserar etniska eller nationella kategorier förståelsen av den sociala världen och den enskildes förståelse av sin position i denna. Detta innefattar dels förmågan att placera in okända människor i kategorier utifrån yttre kännemärken som språk, uttal, namn eller utseende, och dels föreställningar om vilka egenskaper människor i dessa kategorier har och hur de beter sig. Brubaker skriver: ”Sådan kategoribaserad vardagskunskap formar den vardagliga interaktionen, förekommer i människors skildringar av sig själva och andra, och tillhandahåller färdiga förklaringar till givna händelser eller tillstånd”.97 Denna vardagskunskap ligger också till grund för faktisk exkludering eller inkludering i olika sociala sammanhang, det vill säga att etnicitet organiserar kontakt mellan människor. Tillsammans medför detta att etniska kategoriseringar och stereotypiseringar i viss mån producerar substantiella enheter i världen, eftersom de både organiserar kontakt mellan människor och begränsar människors sätt att tänka, förstå och därmed att handla i vardagen. Reifieringar av grupper är många gånger utgångspunkten för att substantiella grupper kan uppstå.

Det är dock inte bara perception och tänkande som är konstituerat av kategorier och stereotypiseringar, utan också vad människor gör och hur de handlar.

Brubaker argumenterar för att en kategori analytiskt sett är något annat än en grupp. Genom att skilja på kategorier och grupper blir det möjligt att studera relationen mellan dem, det vill säga graden av ”groupness” i en kategori, samt de processer som förvandlar en kategori till en grupp. En sådan åtskillnad gör det också möjligt att studera hur individer i den vardagliga interaktionen använder kategorier för att göra världen begriplig, hur man placerar människor i kategorier, samt hur de olika förväntningar som är kopplade till medlemskap i dessa kategorier ser ut.

95 Ibid.: 17

96 Brubaker(2004):79 97 Ibid.:25



Det blir också möjligt att studera institutionaliserandet av kategorier, och politiska projekt som förvandlar kategorier till grupper.98

Sammanfattningsvis är det möjligt att kritisera Brubaker för ett visst mått av idealism. Han beskriver etniska grupper som epistemologiska enheter, och menar att etnicitet är ett perspektiv på världen snarare än något substantiellt i världen. Samtidigt förnekar han inte att etniska kategoriseringar producerar substantiella grupper genom att organisera människors handlingar. Han talar även om institutionaliseringar av kategoriseringar. Därmed är frågan hur meningsfullt det är att förstå etnicitet och etniska grupper som existerande endast i och genom kognition. I motsats till Brubaker är Said, Barth och Jenkins alla mycket noga med att betona att kategoriseringar både skapar enheter i världen men också är en följd av en social organisation av grupper.

Det är för dem snarare så att kategorier och tankestruktur är en följd av gruppers positioner i relation till varandra än tvärt om. Hos samtliga författare saknas dock ett mellanled mellan å ena sidan social organisation och å andra sidan kognition och kategoriseringar. Författarna tillhandahåller emellertid teoretiska redskap för att analysera etniska eller religiösa gruppers relationer och egenskaper. I varierande grad lägger de tonvikt på människans sätt att tänka, men kopplar även detta till praktiker och institutioner. De identifierar vidare en rad mekanismer som är verksamma när det gäller etnicitet, religion, stratifiering, identitet, etc. Särskilt användbara är dessa teorier för resonemang kring likhet och skillnad mellan grupper av människor, och framförallt för diskussioner om föreställningar om likheter och skillnader, liksom dessa föreställningars konsekvenser. När det gäller migration och religion är detta ett viktigt område, särskilt för forskning om muslimska grupper och Islam, men också för forskning om andra grupper som migrerat till Sverige.