Bilaga 4
Texten baseras på minnesanteckningar från kollegagranskningens inle- dande möte den 5 november. Deltagare var studenter från de aktuella huvudämnena och företrädare för lärarutbildningens huvudämnen. Upp- giften bestod i att påbörja en granskning av kollegahuvudämnet och att utbyta erfarenheter. Inför mötet hade en text som gav en bakgrund och utgångspunkter för granskningen distribuerats till deltagarna. I uppdra- get låg också att formulera frågor för det fortsatta arbetet.
Av anteckningarna framgår att det inledande mötet i huvudsak kan delas in i tre delar förutom presentationer av personer och huvudämne. Del 1 handlar om att definiera uppdraget, dvs vilka frågor ska behandlas, del 2 utgörs av en innehållsdiskussion kopplad till punkt 1, i del 3 dras slut- satser för det vidare arbetet.
Definition av uppdraget
Vid detta inledande möte har inte en granskning av kursplaner uppfattats som det mest angelägna att ta upp. En grupp kommenterar detta faktum genom att konstatera ”hur kan man ha synpunkter på skrivningar i ett ämne vars kunskapsmassa och förutsättningar man inte känner till”. I uppstarten av kollegagranskningen har övergripande och principiella frågeställningar rörande huvudämnenas konstruktion uppfattats som mer relevanta och aktuella att diskutera.
Följande områden behandlades under det inledande mötet av fler än en grupp:
• Integrationen av det allmänna utbildningsområdet och ämnesteori.
• Den verksamhetsförlagda tiden och kopplingen till huvudämnet. • Den skilda kravnivån mellan kurser (tas upp av studenter). • Mentorssystemet.
• Relationen mellan den nya lärarutbildningen och partner- skolorna.
• Studentinflytandefrågor. Innehållsdiskussion
Integrationen av det allmänna utbildningsområdet och ämnesteori Det är uppenbart att integrationen av det allmänna utbildningsområdet och ämne (inriktning) ser olika ut i olika huvudämnen, balansen mellan ämnesteori och allmänt utbildningsområde skiljer sig åt. En oro som uttrycks är att det allmänna utbildningsområdet trängs undan av ämnes- teori i huvudämnet. Därmed blir inte heller området synligt i kursplaner- na. Konkret kan det handla om att moment som t ex samverkan med föräldrar och konfliktlösning inte behandlas. Enligt studenterna tillhan- dahåller inte vft:n på ett tillfredställande sätt kunskaper inom dessa om- råden. Det krävs således att frågor av mer allmänpedagogisk karaktär problematiseras inom ramen för huvudämnets kurser.
En annan fråga som också rör integrationen inom huvudämnet är kopp- lingen mellan former för lärande (arbetssätt), ämnesinnehåll och hur man arbetar i skolan. I några av grupperna efterlyser studenterna en tydligare koppling. Något huvudämne försöker stärka sambandet mellan skolans undervisning (praktiken) och huvudämnets innehåll genom att engagera yrkesverksamma lärare inom huvudämnets kurser. Frågan om hur praktisk-estetiska lärandeformer ska integreras med ämnesteori tas också upp av några grupper.
Verksamhetsförlagd tid och huvudämne
Relationen mellan studenternas verksamhetsförlagda tid och studierna i huvudämnet berörs ur flera olika aspekter av samtliga grupper. En aspekt handlar om hur studenternas erfarenheter från vft:n bättre kan tas tillvara inom huvudämnesstudierna. Den uttrycks som att vft:n måste knytas bättre till huvudämnet. En annan aspekt som tas upp är svårig- heten att skapa en bra koppling mellan vft och huvudämne. Den svårig- heten problematiseras av en grupp på följande sätt: ”Det finns egentligen ingen arena där de som står för den teoretiska delen av utbildningen möter de som ansvarar för den verksamhetsförlagda. Det finns inget forum där gemensamma angelägenheter kan diskuteras. Vft:n brister i att kunna tillhandahålla en metodiskt tillämpad ämnesdidaktik. Därför måste de teoretiska studierna också omfatta sådana moment.” Citatet
pekar på att bristen på gemensamma referensramar mellan den högsko- le- och verksamhetsförlagd delen av utbildningen utgör hinder i sam- spelet mellan vft och huvudämnesstudier.
Ytterligare en aspekt som behandlar bristen på koppling mellan vft och huvudämne som tas upp är mentorssystemet. Av huvudämnesföreträdare ses det ibland som ett problem att mentorn ofta varken har samma bak- grund i åldersspann eller huvudämne som sina studenter. Detta faktum riskerar att bidra till en frikoppling mellan teori och praktik. Studenterna verkar dock inte se samma problem. Snarare lyfter de fram mentorns engagemang i deras utveckling som den avgörande frågan.
Studentinflytande
Studentinflytande är en fråga de flesta grupper direkt eller indirekt tar upp. En grupp konstaterar att det inte funnits så mycket utrymme för studentinflytande i uppstarten av huvudämnena mer än att utvärdera de kurser som studenterna har läst. Av minnesanteckningarna framgår dock att studenterna upplever att de har ett inflytande samtidigt som en viss kritik mot bristande engagemang rörande inflytandefrågor hos lärar- studenter framskymtar hos de närvarande studenterna.
Lärarutbildningen och partnerskolorna
Relationen till partnerskolorna tas upp av några grupper framför allt ur perspektivet att lärarutbildningen och skolornas verksamhet inte alltid är i fas. Dels handlar det om studenternas kompetensprofil, hur intressant är deras huvudämne i kombination med planerade sidoämnen för sko- lorna, får studenterna arbete – kan de få råd i val av sidoämne för att bli attraktiva för skolorna att anställa. Dels handlar det om (gymnasie-) skolornas syn på studenternas behov av undervisningstid och syn på studenternas användbarhet i undervisningen. Gymnasieskolorna uppfat- tar ibland att lärarstudenterna i början av sin utbildning inte är så an- vändbara i undervisningen. Studenterna innehar inte de ämneskunskaper som krävs enligt partnerskolornas lärare.
Kravnivå
Studenterna tycker sig se olika kravnivå mellan olika huvudämnen. Vissa huvudämnen anses vara mindre krävande och samtidigt mer fri- kostiga med betyget Vg.
Slutsatser
Kollegahuvudämnesparen utrycker genomgående i sina anteckningar att det varit en givande uppstart på kollegagranskningen. De drar dock något olika slutsatser rörande hur man ska gå vidare. Tanken med det inledande passet var dels att påbörja ett kollegialt erfarenhetsutbyte, dels att förbereda för det fortsatta erfarenhetsutbytet och den fortsatta granskningen.
Några av huvudämnesparen vill avvakta med granskningen tills man tänkt färdigt omkring det egna huvudämnet. Den kommande heldagen, den 3 mars 2004, vill man således ägna åt det egna huvudämnet. Övriga huvudämnespar ser kollegautbytet och utvecklandet av det egna huvud- ämnet som parallella processer. Gemensamt för samtliga huvudämnes- par verkar dock vara att man ännu inte känner sig beredd att granska varandras kursplaner. Behovet i detta skede är sannolikt större av att utbyta erfarenheter rörande mer principiella och övergripande frågor rörande huvudämnenas konstruktion. Studenters utvärderingar av hu- vudämnenas kurser är naturligtvis ett viktigt inslag i den processen. Förutom de i föregående avsnitt redovisade områdena nämns följande som viktiga att arbeta vidare med:
• former för bedömning och utvärdering • klass, genus och etnicitet
• vft och examination • vft och åldersspår
V
ad vill vi uppnå med lärarutbildningen i Malmö? Vilka erfarenheter och bedömningar finns hos lärarutbildare, partnerskolor och stud- enter? Detta är några av utgångspunkterna för kvalitetsarbetet vid lärarutbildningen i Malmö som Bernt Gunnarsson, chef för enheten Individ och samhälle vid lärarutbildningen och Pernilla Björemark, kvalitetskoordinator, beskriver i denna rapport. Ett kvalitetsarbete där konstruktionen av huvudämnena kom att stå i centrum och där erfar- enhetsutbyte mellan huvudämnena, sk kollegagranskning, och student- ernas delaktighet har varit viktiga delar.Vad är ett huvudämne och hur kan det gestaltas till form och inne- håll? På vilka sätt tas studenternas erfarenheter från den verk- samhetsförlagda tiden upp inom huvudämnet? Det är några av de problemområden som definierats och som nu ligger till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet.