• No results found

Kommentarer till teckningarna

In document Levande läromedel (Page 148-156)

Nils är namngiven i serierna i 57 rutor medan Elna förekommer med namn i fyra rutor. Här ser vi tydligt att Nils uppfattas som en huvud- person medan Elnas roll är liten, trots att hon jämte Nils presenteras som huvudperson.

Könsneutrala personer förekommer i 61 rutor. Här har vi svårighe- ter att tolka innehållet. Vi uppfattar fi gurerna som könsneutrala, men frågan är om eleverna medvetet har ritat dem så. Under instruk- tionen inför serietecknandet visade museipedagogen strömbrytare som modell för fi gurerna. Möjligtvis ligger förklaringen till de köns- neutrala fi gurerna här.

I 41 rutor förekommer pigor, medan drängarna bara fi nns i 10 rutor. Pigan är central i berättelsen kring brunnen och vattenhämtningen. Brunnen är placerad mitt i utställningsrummet och hamnar naturligt i blickfånget. Vid brunnen får också eleverna själva prova ett ok med två trähinkar. Drängarna fi nns närvarande i rummet genom dräng- kammaren, i samband med att lönen för utfört arbete visas samt på en väggmålning över gården. Museipedagogen berättar också om drängarnas arbete. Berättelsen om pigan och vattenhämtningen har

mycket större genomslagskraft, antagligen beroende på att eleverna själva har varit aktiva i visningen när de provat oket.

Många serierutor hade motiv från skolan. I 25 rutor fi nns skolscener där skolbarnen får stryk, i 20 rutor är det någon annan skolscen. Skolan är ju en miljö eleverna är mycket bekanta med, och den tyck- er de uppenbarligen om att skildra. Den hårda disciplinen i skolan förr och en lång väg till skolan var berättelser som engagerade. I skolsalen spelade också museipedagogen ut med starka känslor. Det är inte många elever som valt Borgarhemmet som motiv. Här handlar berättelsen om barnkammarbarnen och borgarkvinnornas engagemang i socialt arbete. Rummet ligger vid gatan i utställningen och det är lätt att besökarna endast passerar. Efter borgarhemmet kom eleverna in i skolsalen där visningen slutade. I de mest populära motiven i serierna kan man se utställningens och visningens drama- turgi. Stort intresse för och uppmärksamhet åt de två första rummen med Nils och gården, svacka i mittenrummet och en avslutning i skolan där uppmärksamheten åter är större.

I fl ickornas serier förekommer kvinnor/fl ickor i 58 rutor, i 42 rutor fi nns antingen könsneutrala fi gurer eller ingen dominans, män/poj- kar förekommer i 15 rutor. I pojkarnas serier är 44 rutor antingen könsneutrala fi gurer eller så fi nns det ingen dominans, 43 har man- liga fi gurer och i 15 rutor förekommer kvinnor. Sammanräknat har fl est rutor fi gurer som är könsneutrala eller där det inte är någon dominans av ettdera könet, medan rutor med pojke eller fl icka ligger ganska lika (72, 78). Det framgår tydligt att fl ickorna hellre ritar fl ickor och pojkarna helst ritar pojkar.

Slutsatser

Vi har beskrivit vårt syfte med att ta fram ett pedagogiskt program med fokus på genus för utställningen I Barnaminne samt utvärderat detta. Vårt arbete har medfört en ökad medvetenhet om och kun- skap kring genusfrågor i vår egen projektgrupp. Det är framför allt de texter vi har arbetat med, dvs. museipedagogens text, lärarhand- ledningens text samt den utställningstext som är närvarande i de olika utställningsrummen, som har lett till en förändring.

Museipedagogerna som visade utställningen har förändrat sina be- rättelser (texter) i visningen. I stället för att som tidigare utgå från den manliga normens berättelser, har dessa korrigerats eller kom- pletterats med de berättelser som visar kvinnan som en närvarande aktör i historieskildringen. Lärarhandledningen kommer att kom- pletteras och förändas på liknande sätt för att skapa en bättre balans i de olika skildringarna av män/pojkar och kvinnor/fl ickor.

Eftersom utställningen i sig utgör en fast ram och det är inom denna ram som förändringar till att nå en jämställd skildring ligger, inne- bär vår slutsats att det är inom de olika texterna som genusperspek- tivet ska lyftas fram.

Det var en märkbar skillnad i genusmedvetenhet mellan de yngre bar- nen och eleverna i årskurs 6. De äldre eleverna hakade lättare på ge- nusperspektivet och det blev fl er diskussioner under visningen med direkt anknytning till genusfrågor, t ex när museipedagogen berättade om kvinnor och mäns löner. En äldre elev undrade över varför det var så att kvinnorna fi ck sämre lön än männen. Denna fråga replikerades av en annan elev med att kvinnor då var mindre värda än män. De yngre barnen visade ingen större medvetenhet kring genusfrågor och de blev mera mottagare av vad museipedagogen valde att pre- sentera utan att själva ställa frågor och göra egna kopplingar vilket skedde bland de äldre eleverna.

En visning är inte ”färdig” första gången den hålls. Därför skiljer sig även själva visningen åt något mellan de olika tillfällena. I de sista visningarna hade en del korrigeringar gjorts, museipedagogen kände sig säker på hur hon skulle berätta och visningen fi ck en säkrare form.

Vad vi inte lyckades med i visningarna var att få in de berättelser om fl ickor/pojkar eller män/kvinnor som går utanför det förväntade manliga/kvinnliga. Huvudpunkten kom istället att ligga på en balan- serad presentation – lika mycket i båda könens vågskålar. Ett fort- satt arbete för oss är att söka de berättelser som går utanför den norm som används i de olika texterna, i relevans till den historiska kontexten. Att aktivt söka ”sprickorna i muren” och lyfta fram de berättelser där kvinnor och män går utanför den gängse manliga och kvinnliga normen.

Av observationerna drog vi slutsatsen att under visningarna var det få lärare som tänkte genus aktivt. Lärarna visade däremot exempel på att göra genus. Vi skulle ha gjort lärarna mer delaktiga i vårt syfte i att visa utställningen genom genusglasögon, och vi borde ha valt en modell som inkluderade intervjuer med lärare. Det skulle gett oss information om lärarnas genusmedvetenhet och ett bredare un- derlag till våra tolkningar.

Det faktum att vi endast vid visningarna (ett tillfälle) träffade grup- perna av lärare och elever, innebar att det fanns hinder för både analyser och tolkningar. Slutsatsen är att för att få till en förändring i både tanken och agerandet hos lärarna och eleverna behövs tid, kontinuitet och en medvetenhet från respektive part.

Arbetet med History and her-story har gett oss enorma genusglasö- gon som ibland kanske skymmer andra perspektiv, men som gjort oss medvetna om att vi hela tiden är med gör genus. Det har också varit ett roligt sätt att jobba med en ”gammal” utställning, som vi trodde oss känna utan och innan.

Referenser

Citerad litteratur

Berg, Bettina, Genuspraktika för lärare. Stockholm 2000. Björk, Nina, Under det rosa täcket. Stockholm 1996.

Dahlbom-Hall, Barbro. Lära kvinnor leda kvinnor. Stockholm 2000.

Gothlin, Eva, Kön eller genus? Föreläsning vid seminariet Könsper- spektiv i forskning och undervisning. Göteborg 1999.

Johansson, Ella, I Barnaminne – inför en ny basutställning på Lands-

krona museum. Lund 1986.

Ohlander, Ann-Sofi e & Strömberg, Ulla-Britt. 1000 svenska kvin- noår. Falun 1997.

Sandberg, Ann-Kristin, Jämställd skola – strategier och metoder. Lä- rarförbundet. Falköping 2002.

Tallberg Broman, Ingegerd, Pedagogiskt arbete och kön. Med histo- riska och nutida exempel. Lund 2002.

Wikander, Ulla ”Sekelskiftet 1900 ” Det eviga kvinnliga – en histo- ria om förändring, Wikander Ulla & Manns, Ulla (red) Lund 2001.

Litteratur som lästs under projektets gång och som fungerat som inspiration i diskussionerna samt underlag till visningarna

Facklitteratur

Hirdman, Yvonne, ”Vad är kvinnohistoria?” I Kvinnohistoria – om kvinnors villkor från antiken till våra dagar. Stockholm 1994. ”I Barnaminne”. I Landskronaboken 1990. Landskrona 1990. Löfgren, Orvar: ”Kvinnfolkgöra – om arbetsfördelning i bondesam-

hället.” I Kvinnovetenskaplig tidskrift 1982 3:3

Ohlander, Ann-Sofi e: ”Det osynliga barnet?” I Socialdemokratins samhälle, SAP och Sverige under 100 år, Redaktör K Misegeld m fl . Stockholm 1989.

Florin, Christina: ”Hulda Elmdahl, Maria Öhgren och andra lära- rinnor i kampen om katedern.” I Historia Nu. Umeå 1988. Frykman, Jonas: Horan i bondesamhället. Lund 1977.

Löfgren Orvar, Frykman Jonas: Den kultiverade människan. Lund 1981.

Selma Lagerlöfs tal ”Hem och Stat”. Rösträttskongressen i Stock- holm 1915. www.runeberg.org/troll1/hemstat.html

Vogel-Rödin, Gösta: Barn i slott och koja. Skövde 1986.

Berggren, Annemarie (red) Manligt och omanligt i ett historiskt per- spektiv, Forskningsrådsnämnden, rapport 99:4.Stockholm 1991. Isaksson, Ulla, Linder Erik Hjalmar: Amazon med två bröst, Elin

Wägner 1882-1922. Stockholm 1977. Skönlitteratur:

Holst , Hanne -Vibeke , Min mosters migrän eller när jag blev kvinna. Pietrzak, Katarina, Så ung? och så duktig!

Dejke, Inger, Boken om Maria och Märta Chevalier, Tracy, När änglar faller Coetzee, John Michael, Pojkår

Bilaga

Observationskriterier

Notera: klass, skola, lärare, antal elever, könsfördelning.

• Valen – vad väljer eleverna att titta extra på när de går och tittar själva?

• Ögonkontakt/uppmärksamhet – hur reagerar eleverna beroende på vad museipedagogen berättar? Skillnad mellan fl ickor/pojkar. • Uppmärksamhet – var lägger eleven sin energi?

• Hur arbetar eleverna med sina tankekartor, hur aktiva är de? Skillnad pojke/fl icka?

• Identifi kation – kommer förhoppningsvis fram i serieteckningar- na, men var också uppmärksam på det under visningen.

Tyst kunskap – museipedagogen har genom sin långa erfarenhet ett särskilt sätt att ”lyssna av” gruppen. Intervjua museipedagogen efter visningen.

Träd och trä

In document Levande läromedel (Page 148-156)