Kommentarmaterialet

I detta avsnitt presenteras resultat från kommentarmaterialet. Resultatet presenteras utifrån de fyra praktikerna i Luke och Freebodys (1999) resursmodell och i samma ordning som ovan. Kommentarmaterialet till kursplanen i svenska (Skolverket, 2017) ska bidra till förståelse kring hur den är tänk att användas.

6.2.1 Kommentarmaterialet - Praktiker som stödjer kodknäckande

Resursmodellens första resurs visar sig genom följande skrivning i kommentarmaterialet:

Att öva på en tydlig handstil är inte synonymt med ett mekaniskt tränande av bokstävernas form. Det går lika bra att utveckla en tydlig handstil genom att skriva egna texter. (Skolverket, 2017, s.11)

I kommentarmaterialet kan lärarens undervisning utifrån det centrala innehållet tolkas utifrån följande kommentar:

Varje kunskapsområde består av ett antal punkter. Dessa ska inte uppfattas som att de ska väga lika tungt i undervisningen. Innehållspunkterna ska snarare uppfattas som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. (Skolverket, 2017, s.9)

Skrivningen ovan tyder på att det är lärarens uppgift att planera och skapa undervisning som går hand i hand med den gruppen läraren står inför och visar hur styrdokumenten stödjer lärare att arbeta utifrån de fyra resurserna. En lärare kan och bör vara flexibel och kombinera de fyra resurserna utifrån sin grupp.

6.2.2 Kommentarmaterialet - Praktiker för textskapande

Den andra resursen i Luke och Freebodys resursmodell visar sig genom bland annat följande skrivning i kommentarmaterialet:

Skrivundervisningen ska inte bara ge eleverna lust att skriva och ge uttryck för fantasi och berättarglädje. (Skolverket, 2017, s.11)

Genom föregående skrivning är det möjligt att, precis som Widén (2019) skriver om det som inte nämns i en text, tolka föregående skrivning som att skrivundervisningen även ska innehålla lust och berättarglädje. Enligt literacyforskning är det av betydelse att vi människor lär och läser med just glädje och fantasi (Skoog, 2012). Kommentarmaterialet visar även att det inte finns rätt eller fel i hur eleven utvecklar förmågorna. Förmågan som lyder att kommunicera i tal och

skrift…

…kan man till exempel studera argumenterande texter. Men det kan lika gärna innebära att eleverna arbetar med att planera och förbereda muntliga framställningar om sina fritidsintressen. Då kan sakprosatexter om till exempel dinosaurier eller musik rymmas i undervisningen. (Skolverket, 2017, s.16)

Enligt kommentarmaterialet (Skolverket, 2017) ska:

Först och främst eleverna få läsa för lusten och glädjen och möjligheten att diskutera sina läsupplevelser med andra. De ska också ges möjligheter att hitta

svar på livsfrågor och få stöd i sin identitetsutveckling. (Skolverket, 2017,

s.14)

Skrivningen som sedan följer är:

Men eleverna behöver även kunskaper om att texter kan ha olika syften, hur olika texter är uppbyggda och hur man tolkar budskap i en text genom att ställa kritiska frågor till den. (Skolverket, 2017, s.14)

Skrivningen som kommer efter lust och glädje syftar mer på att lära sig tekniker och system för hur texter är uppbyggda vilket även ingår i literacy (Luke & Freebody, 1999). Begreppen lust och glädje kan i många fall vara anledningen till att människor drivs framåt i sin språk- och skrivutveckling (Skoog, 2012). Enligt Skoog ser barn meningen med läsning och skrivning om de båda utgår från barnens behov, intresse och initiativ. Då skapas lust, motivation och glädje (Skoog, 2012). Saknar undervisningen en möjlighet för eleverna att få känna lust menar hon att potentialen i att utforska sin utveckling av literacy minskar.

Språket förändras och utvecklas kontinuerligt och dagens arenor för språklig och social interaktion kommer sannolikt att se annorlunda ut i framtiden. Skolans uppgift blir att förbereda eleverna för att leva i ett föränderligt samhälle där värderingar och kulturer möts och ge dem redskap för att kunna vara delaktiga och agera i samhällsfrågor av olika slag. (Skolverket, 2017, s.5)

Luke och Freebody (1999) lyfter vikten av att koppla undervisningen till elevers erfarenheter och genom att inkludera dagens språk och hur det kan utvecklas i framtiden bidrar det till att utveckla förmågan att använda språket i olika situationer. För att undvika att ett barn som går i skolan ska uppfatta literacy i hemmet och på fritiden annorlunda än literacy i skolan som Barton (2007) menar är risken idag, vore det bra om skolan agerar mer som hemmet och fritiden för att få literacy i verkliga situationer. Barton menar också att läsa innebär olika aktiviteter som skolan kan bli bättre på att ta in i klassrummet.

Därför betonar kursplanen att eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig

genom olika estetiska uttrycksformer. Dessa uttrycksformer kan vara film,

teater, digitala presentationsprogram eller manuellt och digitalt bildskapande och är också delar av en fungerande språkförmåga. (Skolverket, 2017, s.6)

Luke och Freebody (1999) beskriver praktiker för textskapande som något där elever behöver få möta olika typer av texter och känna meningsfullhet. Det kan innebära att få känna att det går att påverka eller att ägna sig åt saker som är meningsfulla för just dem. Därför är det en god idé att utgå från elevernas erfarenheter och intressen. Eftersom praktiker för textskapande innebär att elever behöver utveckla förståelse kring syftet med att skapa texter och upptäcka behov av läsning och skrivning av såväl skrivna texter som visuella och multimodala kopplas citatet ovan samman med denna praktik. Vidare säger kommentarmaterialet för kursplanen i

Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att läsa och upptäcka glädjen i att med hjälp av litteraturen förflytta sig i tid och rum och ta del av andras berättelser. På så sätt kan de utveckla läslust och intresse för litteratur. (Skolverket, 2017, s.7)

Ovanstående citat är sammanflätat med Luke och Freebodys (1999) tredje resurs. Literacyforskningen bygger hela läs- och skrivfunktionen på att vi är intresserade och motiverade av det vi läser (Barton, 2007; Vasquez, 2004b). Vasquez (2017) som skriver om hur lärare kan arbeta med literacy i klassrum visar att ”…there is no such thing as a critical literacy text” (s.3). Hon menar att det kan finnas bättre eller sämre texter i ett critical literacy klassrum men alla texter går att använda. Genom att utveckla elevers intresse för litteratur ökar chansen att elever vill läsa och skriva och det blir på så sätt meningsfullt. Meningsfullhet är något som Luke och Freebody (1999) lägger stor vikt vid och det är viktigt att varje elev får vara en del av ett meningsfullt sammanhang för dem.

6.2.3 Kommentarmaterialet - Praktiker som stödjer textbruk

Den tredje resursen i modellen visar sig i kommentarmaterialet genom bland annat följande skrivning:

Elevnära texter är en bra utgångspunkt, men skolan ska också tillföra nya insikter och utveckla elevernas intressen och kunskaper. Det kan litteraturen bidra till. (Skolverket, 2017, s.14)

Enligt kommentarmaterialet möter elever mängder av olika texter, i olika sammanhang i sin vardag och det är svårt att sätta gränser för vad som är vad. Därför står det i kommentarmaterialet att lärare med stöd i kursplanen ska inkludera de texter eleverna möter på sin fritid i skolans undervisning och i kommentarmaterialet.

Att få undervisning om hur man skapar en bloggtext, eller hur språket på webben skiljer sig från språket i en berättande text, kan ge eleverna större språklig säkerhet. (Skolverket, 2017, s.16)

Denna säkerhet kan också leda till att eleverna vågar experimentera med sitt språk och därmed bli kreativa och utveckla sin identitet genom språket. (Skolverket, 2017, s.16 & 17)

Luke och Freebodys (1999) tredje praktik innefattar att varje elev behöver ha tillgång till olika texttyper och på det viset få utveckla förmågan att kunna läsa, skriva och tolka dem. Genom att få läsa eller skapa en bloggtext och få lära sig om hur människan använder språket på internet och med digitala medier görs kopplingar till barn och ungdomars vardag. Dunn m.fl. (2014) anser att elevers intressen bör lyftas in i undervisningen för att de ska få möjligheter att utveckla literacy. Deras sätt att beskriva att vi bör ”sudda kanterna” mellan vad som är skola och vad som är fritid tolkar jag att styrdokumenten stödjer genom tidigare skrivningar

Det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla sin förmåga att ta del av och skapa egna texter i olika sammanhang och för olika syften. (Skolverket, 2017, s.6)

Ta del av och skapa egna texter tyder på praktiker som stödjer textbruk, dessutom ska detta ske i olika sammanhang och för olika syften och eleven ska utveckla en bred textrepertoar vilket resursmodellen inkluderar.

6.2.4 Kommentarmaterialet - Praktiker som skapar utrymme för kritisk analys

Litteraturen kan bli en källa till tröst och stöd för den som söker svar på frågor om sitt liv och sin omvärld. Den kan också ge kunskaper som är svåra att få på något annat sätt. Genom att eleverna får föra diskussioner om livsfrågor utifrån litteraturen kan undervisningen uppnå syftet att eleverna ska utveckla

sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket,

2017, s.7)

Men eleverna behöver även kunskaper om att texter kan ha olika syften, hur olika texter är uppbyggda och hur man tolkar budskap i en text genom att ställa kritiska frågor till den. (Skolverket, 2017, s.14)

Luke och Freebody (1999) menar i sin resursmodell och i den fjärde resursen att en text aldrig är neutral. De menar också att elever måste få möjlighet att undersöka och analysera texter och på så sätt få komma ”bakom” en text och dess budskap. Detta kan elever få möjlighet att utveckla genom att träna på att ställa kritiska frågor till alla typer av texter och på så sätt utveckla den egna identiteten och förståelse för omvärlden. Enligt Luke och Freebody (1999)

är det viktiga delar av den fjärde resursen för att leva i demokrati i klassrummet och även i samhället.