10.8 Det offentligas styrande roll
10.8.4 Kommunalt och regionalt – roller och ansvar
Det finns 290 kommuner och 20 regioner238 i Sverige239. Kommuner och landsting har många roller i klimat- och energiarbetet, som politisk arena och genom medborgardialog, samhällsplanering, egen verksamhet, upphandling, skola och utbildning, rådgivning, miljötillsyn etc. 240 Regionerna har ett regionalt
utvecklingsansvar och är regionala kollektivtrafikmyndigheter. I regionalt
tillväxtarbete ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet241. Kommuner, landsting och regioner har en stor möjlighet och ett stort ansvar att bidra till en minskad klimatpåverkan. Störst möjlighet att direkt påverka de lokala utsläppen är inom transportsektorn, byggande och offentlig verksamhet. Även utsläpp från tjänste- och industrisektorerna kan indirekt påverkas genom t.ex. grön näringslivsutveckling och uppströms effekter av upphandling och medborgarnas konsumtion. Offentlig konsumtion plus investeringar var år 2016 drygt en tredjedel av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser.
Hinder för utsläppsminskning
Kommuner utarbetar strategier och mål för minskad klimatpåverkan. Verktyg för att beräkna, bedöma och hantera klimatpåverkan från material, produkter och livsmedel behövs då, men den nationella statistiken för utsläpp och
energianvändning ger inte tillräckligt med stöd i det arbetet.242243
Infrastrukturen för hållbar mobilitet behöver utvecklas och anpassas till antagna klimatmål. Såväl i den nationella planen som i de regionala
transportinfrastrukturplanerna behöver satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång prioriteras högre. Stadsmiljöavtalen kunde göras bredare och mer stödjande för att uppnå en samverkan mellan stat, kommun och region i hela landet244.
Teknisk utveckling behöver skapa nya möjligheter som inte finns idag. Viktiga områden för kommunerna är digitalisering och öppna data, mobilitetslösningar och fossilfria självkörande fordon, biomaterial och ökad återanvändning. 245
238 Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att
kalla sig region.
239 Källa: https://skl.se/tjanster/kommunerregioner/faktakommunerochregioner.432.html 240 SKL öppna jämförelser 2015.
241 Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete
242 Sveriges Kommuner och Landsting, 2017, Klimatet – så klart! Programberedningen för klimat 243 Intervju klimatkommunerna 2019
244 SKL (2017), Klimatet – så klart! Programberedningen för klimat 245 Ibid
Hållbar upphandling är en möjlighet för kommuner och landsting, men ytterligare stöd från expertfunktioner såsom Upphandlingsmyndigheten är avgörande. Fler funktions- och innovationsupphandlingar behövs också.246
Livscykelperspektiv på byggande behövs och metoder bör utvecklas, både för materialval, produktionsprocess och livslängd, se även avsnitt 10.6.1. Uppföljning av energideklarationerna på nationell nivå är också bristande.247
Det finns en efterfrågan på fler lokala styrmedel, så att kommunerna kan främja t.ex. bilpooler och miljöbilar. Då är parkeringslagstiftningen, som inte medger någon klimatdifferentiering, ett hinder.248
Kommunernas arbete med kommunikation kring konsumtion får inte heller samma tyngd som annat klimatarbete då det inte finns något mål om att minska
konsumtionens klimatpåverkan. Hinder i arbetet är också att det inte finns statistik så att de kan följa upp klimatpåverkan från konsumtionen.249
På flera områden, såsom miljökrav i upphandling och uppföljning av byggnaders energiprestanda, är det ett hinder att varje kommun själv behöver ta fram analyser. Det är inte effektivt att 290 kommuner bedriver ett utvecklingsarbete utan det finns ett behov av stöd och underlag från nationella myndigheter.
Regionerna har i samband med utarbetandet av handlingsplaner för att integrera klimat- och miljöperspektiv i det regionala tillväxtarbetet250 uttryckt vilka behov som finns på agerande från den nationella nivån. I 16 av 21 handlingsplaner har de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna uttryckt önskemål på någon eller några av nedanstående förändringar.
• Nationella resurser bör utgå till klimat- och miljöområdet samt för att arbeta tillsammans med andra regioner.
• Det finns ett behov av att tydliggöra rollerna mellan länsstyrelserna och regionerna, eftersom det finns flera relaterade uppdrag och processer. • Det är viktigt att få med miljö/klimat starkare efter år 2020 i den nationella
tillväxtstrategin.
246 SKL (2017), Klimatet – så klart! Programberedningen för klimat 247 Ibid
248 Intervju Klimatkommunerna 2019 249 Ibid
250Tillväxtverket, 2018, Regeringsuppdraget att stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i
arbetet med regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimat och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet: Årlig redovisning av genomförandet, Dnr Ä 2017-1419:34
• Två regioner föreslår att regional fysisk planering bör lagstadgas och bli formell spelplan för koordinering och samverkan mellan kommuner och regioner.
• Regioner, universitet, resursstarka kommuner och företag skapar
innovationsmiljöer, men de är nästan uteslutande projektfinansierade och utvecklingen skulle gynnas av en mer långsiktig statlig grundfinansiering. • Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur är
hindrande, eftersom den inte tillåter finansiering av åtgärder kopplade till beteendeförändringar om de inte är kopplade till ett nytt namngivet objekt i infrastrukturplaneringen.
• Finansiering till kollektivtrafikåtgärder för att uppnå klimatmålen.
Strategiskt viktiga områden
Ett flertal av de slutsatser som Miljömålsberedningen drog år 2016251 och som rör vägledning och kunskapshöjning pågår eller har redan genomförts. Behovet av att kontinuerligt utreda eventuella ändringar i gällande regelverk för att
samhällsplaneringen ska bidra till klimatmålen kvarstår dock fortfarande. Agenda 2030-delegationen har i sitt förslag till handlingsplan252 lyft upp åtgärder för att underlätta det lokala och regionala genomförandet genom den svenska regionala tillväxtpolitiken, EU:s strukturfonder och en översyn
av Plan- och bygglagen för att integrera alla dimensioner av hållbar utveckling. Naturvårdsverket anser därutöver att strategiskt viktiga områden för nationella insatser som förbättrar utväxlingen av kommunalt och regionalt klimatarbete är: