Kommunen i sammandrag

Det geografiska närområdet

Hultsfreds kommun ligger i den nordöstra delen av Kalmar län. Kom-munen gränsar såväl till Kronobergs län (Uppvidinge kommun) och Jönköpings län (Vetlanda och Eksjö kommuner). Övriga grannkommu-ner i länet är Vimmerby, Oskarshamn och Högsby.

Hultsfreds kommun med närområde

Översiktlig beskrivning

Natur

Hultsfreds kommun ligger i den sydöstra delen av höglandet, en del av det småländska höglandet, med ett typiskt skogslandskap. På många håll är landskapet starkt kuperat med inslag av bördigt slättlandskap of-tast intill något av de många vattendragen. Framförallt är dalgångarna och slättlandskapen runt Emån, Silverån, Venadalen med Verån och områden runt Virserum typisk jordbruksmark. Dessa jord och lerrika markområden bildades då Östersjön efter den senaste istiden täckte da-gens markyta upp till ca 110 m över nuvarande havsnivå. Marknivåerna i kommunen sträcker sig från 84 m över havet (Ryningen) till 268 m (Lönneberga). Över högsta kustlinjen (ca 110 m) är jordlagren ofta tun-na, till största del bestående av morän, och med berg i dagen på många platser. Berggrunden i kommunen består till största del av graniter. Un-der högsta kustlinjen är jordlagren tjockare och består till stor del av torv, lera, sand och grus.

Barrskog Hygge

Sankmark Åker Öppen mark

Vatten Lövskog Bebyggelse

Mark- och vattenytornas andelar i Hultsfreds kommun, av totalt ca 1190 km². Källa Lantmäterimyndigheten

Grusåsar finns på ett flertal platser i kommunen som avlagrats under in-landsisens avsmältning. Dessa har i de flesta fall en sträckning i NV – SÖ. Strax norr om Hultsfreds tätort finns ett större grusområde, ett s.k.

isälvsdelta, med bl.a. mycket goda grundvattenresurser.

Naturen i Hultsfred domineras av barrskog med inslag av löv framför-allt längs vattendragen där jordmånen är rikare.

Vattendrag och sjöar utgör stora inslag i kommunens naturområden.

Största delen av kommunen är inom Emåns avrinningsområde. Övriga avrinningsområden av betydelse i kommunen är Virån och Marström-mens avrinningsområde.

Markytorna i kommunen, ca 1124 km², består till 82 % av skogsmark i någon form (lövskog, barrskog, hygge och sankmark), 6 % åkermark, 6

% öppen mark (betesmark, gräsytor, tomtmark i mindre orter samt ga-tor och vägar) samt 0,3 % med tätare bebyggelse (Hultsfreds täga-tort).

Vattenytorna i kommunen uppgår till ca 66 km². Den totala ytan i kommunen, både land och vatten, är följaktligen ca 1190 km².

Kultur

De första bosättningarna i kommunen finns runt de naturliga färdvägar-na, vattendragen och åsarfärdvägar-na, samt de bästa odlingsmarkerna. I många fall är det intill Emån, som länge varit en naturlig pulsåder genom kommunen samt vid någon av flera mindre åarna. Allteftersom har be-hoven och möjligheterna utvecklats för att nyttja naturresurserna i kommunen. Dessa har varit jordbruksmarker, betesmarker, våtmarker, myrmalm, vattenkraft, skog med virke och sedermera även träförädling i stor skala. Flera av dessa naturförutsättningar nyttjas fortfarande i mo-derna verksamheter i kommunen.

De första orterna i kommunen växte upp där jordbruk och handelsvä-gar/marknadsplatser haft störst betydelse, som Målilla, Mörlunda, Vena och Virserum.

Orten Hultsfred växte upp kring exercisplatsen för Kalmar regemente, som låg strax norr om dagens tätort, samt järnvägen. Knutpunkten

Hultsfred var en skärningspunkt mellan linjerna mot Kalmar, Linkö-ping, Nässjö, Västervik och Växjö/Vetlanda.

Flera av kommunens orter har vuxit upp under industrialiseringens tid då flera industrier etablerades med anknytning till träförädling samt jordbruk som Silverdalen, Rosenfors och Järnforsen.

Befolkning

Kommunen består av ett flertal orter som var och en representerar sin del av kommunen. Antalet invånare i kommunen 2007 var 14196 per-soner, varav ca 5300 bor i tätorten Hultsfred. Befolkningssiffrorna visar bl.a. att kommunen har en stor andel landsbygdsboende, men även att det finns flera livaktiga orter i kommunen.

Hultsfreds kommun består av 7 församlingar och 9 tätorter som år 2006 hade följande fördelning avseende befolkning inom respektive område, se tabell nedan.

Församling Befolkning Tätort Befolkning

Hultsfred 5 366 Hultsfred 5 301

Befolkningsfördelning i kommunens församlingar och tätorter 2006.

Källa SCB

Vena

Orter och församlingar i Hultsfreds kommun

Befolkningsutvecklingen i kommunen var kraftigt vikande under andra halvan av 1990-talet, men har under de första åren av 2000-talet mattats av. En viktig orsak till befolkningsminskningen har varit det negativa födelseöverskottet, d.v.s. att antalet födda barn är färre än antalet döds-fall i kommunen per år. Samtidigt har medelåldern i kommunen ökat.

Andelen personer över 65 är större än andelen under 17, medan det i ri-ket är det omvända, se tabell.

Rosenfors

Index över befolkningsutvecklingen i kommunen och dess tätorter, åren 1990 till 2005. Källa SCB

0,0

Åldersfördelningen 2007 i Hultsfreds kommun, länet samt riket.

I Hultsfreds kommun är medelåldern förhållandevis hög, 44,9 år mot rikets 41,0 år. Trenden för länet är att medelåldern ökar fortare än i riket. Källa SCB

Kommunikationer

Genom Hultsfreds kommun passerar flera viktiga kommunikations-stråk. Orten Hultsfred har haft stor betydelse som knutpunkt för järn-vägstrafik på Stångådalsbanan och Nässjöbanan, samt tidigare för smal-spårstrafik mellan Växjö och Västervik. Riksvägarna 23, 34 och 47 sammanstrålar i kommunen i orten Målilla, som följaktligen har stor betydelse ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv.

Som visats ovan bor endast en mindre del av kommunens befolkning i huvudorten, knappt 40 % av kommuninvånarna bor i Hultsfreds tätort.

För kommunens verksamheter och de boendes tillvaro har därför kom-munikationerna inom kommunen en mycket stor betydelse, liksom kommunikationerna över kommungränserna.

Flygplatsen i Hultsfred är en rest från den militära verksamheten. Hults-freds kommun tillsammans med Vimmerby kommun övertog flygplat-sen efter Försvarsmakten 2000, men sedan 2008 är flygplatflygplat-sen i privat ägo. Den har kapacitet för stora tunga plan och är den näst längsta ba-nan i länet (2000 m) efter Kalmar. Linjetrafiken på flygplatsen upphör-de 2006, men flygaktiviteten med mindre sportflygplan och segelplan är fortfarande stor. Sedan 2005 bedrivs även dragracing på flyg-platsen och sedan 2008 finns en detaljplan som medger flygboende in-till flygplatsen där flygintresserade ska kunna ha sitt privata sportflyg-plan i hangar på den egna tomten.

Större kommunikationsanlägg-ningar i kommunen är riksvä-garna 23, 34, och 47 samt läns-väg 129, järnläns-vägarna Stångå-dalsbanan och Nässjöbanan, samt flygplatsen i Hultsfred