Hur kommuniceras och synliggörs de olika aspekterna för att barnen ska utmanas

Pedagog 1 och 3 poängterar vikten av närvarande pedagoger. Pedagog 3 säger att de tänker mycket mer på att få in matematiken i vardagen nu än de gjorde förut. De tänker även på att använda sig av ett matematiskt språk när de sitter med barnen och tar vara på situationer i vardagen. Både pedagog1 och 3 ser samlingen som ett sätt att få in matematik. Pedagog 2 och 4 säger att man ska prata med barnen, utmana dem och använda sig av enkla exempel i vardagen. Fånga barnens intresse.

Matte är ju så mycket, det finns med i allt.

Pedagog 3

Pedagog 4 säger att barn använder matematik hela tiden i förskolan, både i uteaktiviteter och inomhusaktiviteter. Som t.ex. ”Här får du en boll”, ”nu tar vi på en vante och nu tar vi på den andra vanten”. Hon nämner också om medvetna matematiska temaarbeten som mätning och vägning samt det vardagliga i samhället.

Vi köpte in en begagnad större våg som barnen har på gården och den är mycket uppskattad. De väger olika hinkar med sand, stenar och kottar. Till höstterminen skall vi besöka stadens järnvägsstation där vi ska väga oss på deras stora godsvåg. Då kan vi lägga samman allas vikt, en och en, och sedan kontrollera om det stämmer när vi väger oss tillsammans .

Pedagog 4 Pedagog 1 anser att det viktigt att man använder rätt begrepp vid rätt tillfälle när man talar

med barnen. Man försöker som pedagog finnas med för att ställa följdfrågor samt utmana barnen i deras lärande. Genom att t.ex. spela spel använder man sig av många olika matematiska begrepp.

Man försöker att som pedagog finnas med för att ställa följdfrågor och utmana barnen i deras tänk.

Pedagog 1

Pedagog 2 berättar att de har gjort egna burkar med föremål i, för att på egen hand arbeta med och koppla antal med siffran. En övning de gjorde var att mäta sig själva, med sin egen sko som mätsticka. De ritade upp på papper och kunde sedan jämföra med varandra. Pedagogen berättar om att det blev mycket samtal om de olika storlekarna och att alla resultat blev olika.

Här fick pedagogen tillfälle att kommunicera utifrån barnens föreställningar och förutsättningar. Pedagogen gav barnen här möjlighet att reflektera och dra slutsatser kring varför resultaten blev så olika. Detta gjorde de i egna böcker där de både målade och skrev hur de gjorde. Pedagog 2 säger att det är viktigt att de talar om ”att nu har du gjort matematik”. Att på så vis göra barnen medvetna om att de kan räkna, att de använder matematik.

Tala om att nu har du gjort matematik. Göra barnen medvetna om att de kan räkna, att de använder matematik. Vi måste bli bättre på att berätta för barnen att det är matte de utför.

Pedagog 2

19 Pedagog 1, 2 och 4 tar upp att barnen ofta diskuterar ålder och längd och att man kan spinna vidare på detta i många sammanhang. Pedagogerna beskriver dessa situationer där de hjälper barnen jämföra och samtala om barnens skillnader och likheter.

Pedagog 1 berättar om intresset barnen har om siffrorna på klockan och att detta kommer in naturligt för många barn, då barnen ofta frågar när de blir hämtade eller när de ska äta.

Pedagogen beskriver att diskussioner kan uppstå och dessa kan handla om hur visarna ska stå.

Pedagog 2 berättar att hon har arbetat en del med ”matte på burk” men även när hon inte gör det så finns de matematiska tankegångarna närvarande. Vidare tar pedagogen upp den planerade femårsverksamheten där de använder olika begrepp som de förstärker i verksamheten. Dessa kan användas när man spelar spel med barnen och blir ett sätt att synliggöra antal menar pedagogen. Det är också viktigt att tänka på att utgå från barnets eget kunnande i sammanhanget menar pedagogen.

Vi har frågvisa barn och vi inspirerar och lockar till att barnen ska tänka på egen hand.

Pedagog 2

Pedagog 3 beskriver att de går sagovandringar ute i naturen med barngruppen, här kommer det in matematiska begrepp som pedagogen synliggör genom flera olika sinnen, t.ex. vi går uppför det höga berget. Pedagogen kan synliggöra andra begrepp genom att benämna antal, vill du ha lite eller mycket, när de sitter med barnen.

Om man tänker i alla situationer att man ska lära barnen så mycket ord som möjligt som beskriver en sak.

Pedagog 2

I vår observation märks att pedagogerna har ett matematiskt tankesätt. De ställer följdfrågor, frågar barnen hur de tänker och utmanar deras tankar.

Det är viktigt att göra det roligt och ställa frågor, hur tänkte du nu, och varför tänkte du som du gjorde, hur kan du göra då?

Pedagog 4

Pedagog 2 beskriver hur de använder sig av barnen när de ska synliggöra matematik. De kan exempelvis utmana barnen genom att ställa dem i två led och sedan ställa frågor som ”om du ställer dig där, hur många är det då? Hur många blir det kvar?” Med de äldre barnen beskriver pedagogen hur de har gjort diagram tillsammans. Detta för att visa hur många familjemedlemmar var och en hade i sin familj. Här beskrivs hur barnens idéer har fått styra och detta ledde till att de yngsta ”hängde på”. På detta sätt menar pedagogen att man med hjälp av de äldre barnen även kan utmana de yngre till att använda matematik samt att möta dem på deras egen nivå.

Ta vara på situationer t.ex. före maten när de ska sätta sig, prata om barnens kläder, rutiga, randiga, korta långa, osv. Det kommer in hela tiden.

Pedagog 2

Pedagog 4 berättar att när barnen t.ex. ska gå ut så benämner pedagogen alltid antal klädesplagg och antal par. Hon menar även att synliggörandet sker till stor del genom det praktiska i vardagen, den fria leken, som t.ex. att dela på leksaker, påklädning, matsituation och genom att spela spel. Man stämmer av med läroplanen vilka olika delar som ska vara med. Samtliga pedagoger i förskolan och förskoleklass är eniga om att de nu har blivit mycket

20 mera medvetna kring vikten om matematikens betydelse. Pedagogen beskriver vidare hur det har vuxit fram undan för undan och är betydligt mer i fokus nu för tiden än det har varit.

Matematik är stort och innehåller många olika delar. Det är viktigt att göra det roligt och ställa frågor som ”hur tänkte du nu?” och ”varför tänkte du som du gjorde?”, ”vad kan du göra mera?”, ”hur kan du gå vidare?” o.s.v.

”Det lekfulla behövs som lärande. Tar man på sig de ”matematiska glasögonen” så ser man ännu mera möjligheter och på så sätt möter barnen olika aspekter av tal och utmanas i sitt lärande.

Pedagog 4

I observationen i förskolan ser vi att man vid flera tillfällen under dagen utmanar barnens sätt att tänka genom att ställa följdfrågor eller fråga hur barnen tänker. Exempel på detta är under en observation utomhus när det bakas i sandlådan och då frågar pedagogen frågor som; hur många, stora, små, större än och mindre än, dubbelt och hälften. Hur många spadar sand krävs det för att fylla en hink? Under de tillfällen som observerades i förskolan använde pedagogerna sig av matematik i situationer och tillfällen som naturligt kom upp. I förskoleklassen observerades mycket kommunikation genom språk, sång, rytmik och rörelse.

De pratar mycket med barnen om begrepp och mönster. De lägger mycket vikt vid språket när det gäller matematik.

När vi observerat har vi även sett att vissa pedagoger mer än andra tar vara på de vardagliga situationerna. Under en måltid som observerades var det ett barn som började räkna och vid de högre tiotalen behövde barnet hjälp för att komma vidare. Pedagogen var lyhörd och fanns med och bekräftade barnets räkning som fortgick under hela måltiden. På samma gång var pedagogen med i en diskussion om hur höga höghus är och ställde utmanande frågor så att barnen fick fundera kring det de sagt och komma vidare i sitt tänk. En annan situation var efter en planerad matematikövning där barnen vid lunch räknade sina köttbullar, de drog ifrån och lade till, utan att pedagogen varken uppmärksammade detta eller följde upp det hon påbörjat i sin matematikövning.

5.2.1 Sammanfattning

Pedagogerna arbetar på många olika sätt där kommunikation finns med i många olika sammanhang. Viktigt är att som vuxen använda sig av rätt begrepp, varierade begrepp, ställa följdfrågor till barnen och utmana dem på rätt nivå. Både i förskolan och i förskoleklassen använder sig pedagogerna av en del konkret material för att använda sig av och synliggöra matematiken de använder för att sedan följa upp med diskussion. Vikten av att tala om för barnet att det har använt sig av matematik lyfts i resultatet.

5.2.2 Analys

En pedagog anser att man ska använda rätt begrepp när man talar med barnen dvs. rätt begrepp i rätt sammanhang. Detta kopplar vi till Björklund (2008) som belyser vikten av att använda matematiska termer. Även Sterner (2006) menar att för barnets matematiska språkliga utveckling bör pedagogen använda sig av ett korrekt språk. Pedagogerna i förskolan har nämnt mycket om det vardagliga när det gäller att ta vara på barns matematikintresse och fånga fler matematiska begrepp. Exempel på detta kan vara; bra samtal vid måltider, då det är färre barn vid varje bord, tambursituationen, utelek i sandlådan m.m. De nämner också barns egen dokumentation och hur pedagogerna då kan få till bra kommunikation och synliggörande.

21 Naturens möjligheter är ofta återkommande och benämns av samtliga pedagoger.

Sagovandringar i naturen bidrar till många matematiska begrepp, genom olika sinnen.

Doverborg (2006) menar att förskolans verksamhet är en viktig utgångspunkt för att utmana barns matematiklärande och Emanuelsson (2006) påpekar att den matematik och de erfarenheter barn får i förskolan kan avgöra hur attityden samt synen på matematik utvecklas.

Samtliga pedagoger i både förskola och förskoleklass är överens om att mycket språk och kommunikation i matematik uppmärksammas betydligt mer nu än tidigare, genom bl.a.

språksamlingar och planerade matematiksamlingar. De pratar om almanackan, datum, de pratar om olika åldrar och de räknar antal barn. Heiberg Solem & Reikerås (2004) menar att erfarenheterna barnet får av att möta, pröva och använda räkneorden och räkneramsan har stor betydelse för hur barnet behärskar räkneramsan. Enligt Gelman och Gallistels fem principer så ser vi att antalsprincipen och principen om godtycklig ordning kommer in när de räknar barnen och principen om räkneordens ordning genom att de använder sig av almanackan.

För pedagogen handlar det om att synliggöra ”den matematik som finns i lek, vardagsaktiviteter och teman” (Doverborg 2006:8). Pedagogerna i vår studie synliggör matematiken på många olika sätt och i olika sammanhang. Förutom talraden, som samtliga betonar, nämner de att pedagogerna tillsammans med barnen, spelar spel, pusslar, bygger, sorterar, bakar för att synliggöra matematiken. Genom att pedagogerna gör detta med barnen använder de sig av samtliga Gelman och Gallistels fem principer. Det är av vikt att få erfarenheterna av att räkna och bestämma antal då detta ihop med förmågan till subitizing gör att barnen ofta behärskar Gelman och Gallistels principer innan de börjar skolan.

Pedagogerna säger att de försöker att ställa följdfrågor och utmana barnen i deras tankegång i det som barnen tar upp t.ex. ålder, längd, klockan och andra funderingar. Detta stämmer väl överrens med Doverborg (2006) då hon menar att pedagogen måste ta tillvara på tillfällena i den dagliga verksamheten för att ge barn erfarenheter, upptäckter och utmaningar i meningsfulla sammanhang. Författaren diskuterar vidare den proximala utvecklingszonen och vikten av att möta barnet där det är i sin egen utveckling.

Flera pedagoger nämner vikten av att använda sig av konkret material som barnen tycker är kul. Någon nämner flanosagor, två andra nämner askar med föremål med utgångspunkt ifrån

”Matte på burk”, egengjorda spel och använda barnen som utgångspunkt för att räkna och se antal. I spel där man både använder sig av tärning, parar ihop och det dessutom krävs att talraden används, tränas förmågan subitizing och principerna ett till ett – principen, antalsprincipen och principen om räkneordens ordning. Två av pedagogerna tar upp tambursituationerna som ett bra tillfälle där man har chans att synliggöra matematiken genom att benämna antal klädesplagg, par osv. Även här kommer, först och främst, ett till ett – principen och antalsprincipen att användas.

Pedagogerna nämner att de arbetar med flanosagor, matte på burk, egengjorda spel och att de använder sig av barnen när de räknar, även här ser vi tydliga kopplingar till samtliga av Gelman och Gallistels fem principer. Genom att pedagoger och barn räknar barnen tillsammans använder de sig av talramsan och en ständig upprepning av denna menar Heiberg Solem & Reikerås (2004) är av stor betydelse när barnet ska lära sig i vilken ordning talen kommer. Någon pedagog har arbetat med att barnen får dokumentera matematiken genom att rita och skriva. En förskola med flera språk använder tecken.

22 Något alla pedagoger anser är att de är mer medvetna om matematiken och hur viktigt det är att man pratar med barnen, startar diskussioner och diskuterar, ställer följdfrågor och tar reda på hur barnen tänker. Barngruppen kan ses som en viktig del i lärandet då lärande är beroende av kommunikation och samspel med både lärare och barn, menar Doverborg (2006).

Sterner (2006) menar att medvetna pedagoger som fångar upp matematiska situationer med barnet kan utmana och skapa lust och förståelse för omvärlden. Det vi har kunnat se i ovan observerade tillfällen är skillnaden i hur pedagoger hanterar situationer där möjligheter ges att synliggöra matematiken för barnet där en del tar vara på situationen medan andra inte gör det.

Detta kopplar vi till Emanuelsson (2006) och Doverborg (2006) då de båda belyser vikten av att en pedagog som är kunnig och positiv påverkar hur barnen utmanas och hur den grundläggande matematiken synliggörs. Även Ahlberg & Hamberger (1995) betonar ytterligare att det är av stor vikt att barn blir medvetna kring sitt lärande och uppmärksammade på att de lär sig mer och mer.

23 6. Diskussion.

I vår inledning lyfter vi vikten av att använda matematik samt att lösa olika matematiska problem. Vi anser att alla barn bör tillägna sig detta, då denna färdighet är nödvändig i dagens samhälle. Barn behöver utveckla grundläggande kunskaper och begrepp för att få förståelsen i matematik. Förskolans och förskoleklassens läroplaner visar syftet med matematik då det har stor betydelse för hjälp i vardagen och en god grund för fortsatt livslångt lärande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp inom matematik. Vi inser att inom matematiken finns det flera olika begrepp men vi har valt att avgränsa vår studie till talbegrepp och utgått i analys och diskussion utifrån Gelman och Gallistels (citerad i Sterner & Johansson 2006, Löwing 2008, Kilborn 1997) fem principer. Vi vill veta vilka aspekter av tal barnen ges möjlighet att möta i olika aktiviteter och hur pedagogerna kommunicerar och synliggör de olika aspekterna för att barnen ska utmanas i sitt lärande. Utifrån de svar vi fått av pedagogerna samt det vi sett i våra observationer förekommer Gelman och Gallistels fem principer på många olika sätt och i olika sammanhang. Som vi ser det, är det omöjligt att bedriva undervisning i matematik utan att dessa grundläggande principer alltid finns närvarande på ett eller annat sätt.

6.1 Resultatdiskussion

Av resultatet kan vi utläsa att vår empiri har lett oss fram till syftet, nämligen att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp inom matematik.

Pedagogerna tar upp många intressanta tankar och aspekter som gynnar barnens möjlighet att förstå och utveckla grundläggande matematiska kunskaper. En intressant reflektion är att sex olika pedagoger, oberoende av varandra, på två skilda orter, har oväntat många gemensamma svar på våra frågeställningar. Det visar sig att de både tänker och arbetar på liknande sätt där mycket av pedagogiken går igen. Om detta är en tillfällighet eller inte har vi naturligtvis ingen aning om och det skulle vara intressant att se om resultaten hade fått större variation om undersökningen hade bestått av betydligt fler pedagoger runt om i landet.

Det som starkast utmärker sig är vikten av att arbetet ska vara lärorikt och givande beträffande matematikens grundläggande förståelse. För att detta ska kunna uppfyllas arbetar samtliga pedagoger med stort engagemang för att inlärningssituationen alltid ska vara lustfylld. Var och en har vid flera tillfällen poängterat hur viktig just lustfylldheten är. Pedagogerna lägger stort fokus på att barnen ska lära sig talraden. För att uppnå detta och att även kunna koppla talraden till föremål som barnen räknar, behövs det mycket träning. Heiberg Solem &

Reikerås (2004) menar att barns lekfulla inställning är till stor hjälp och påverkar inlärningen.

Pedagogerna använder talbilder av olika slag t.ex. tärningsspel, rim och ramsor där man använder sig av fingrarna. Några av pedagogerna nämner att barnen tränar sig i att se antal och detta kopplar vi till subitizing som Sterner & Johansson (2006) förklarar som att uppfatta antal ”i ett blink”. Ebbelind (2010) tar även han upp tärninges betydelse för utvecklingen av talbegreppet, som han menar i sin tur har stor betydelse för barns matematiska utveckling.

Heiberg Solem & Reikerås (2004) menar att talbilder är viktig träning för att kunna se mängden som en helhet och inte bara som enskilda element. Pedagogerna betonar vikten av att fånga situationen när tillfällen dyker upp under dagen. Situationerna är många och de förekommer nästan hela tiden på ett eller annat sätt. Det kan vara alltifrån pedagogisk undervisning både inomhus och ute i naturen, till tambursituationer, utomhuslekar samt vid måltiderna.

Resultaten visar dock att man som pedagog inte alltid tar vara på tillfällen som dyker upp i vardagen utan låter dessa passera då man ”arbetat klart” med matematiken tidigare under

24 dagen. I skolans läroplan står det att ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen” (Lgr 11:10). En fråga vi ställer oss är om bara lektionerna/arbetspassen är till för att lära i förskoleklass eller ser man utforskandet och nyfikenheten även under rast och måltid? I detta fall kan det vara så att pedagogen annars kanske följer upp tankar om matematik men det är svårt att säga den korta tid vi observerat.

Enligt Holgersson (1996) och Reys & Reys m.fl. (1995) ska barnen utvecklas av att använda tal, ta reda på antal samt lösa olika slags problem i olika situationer som för barnet känns meningsfulla samt stimulerande.

6.2 Metoddiskussion

Till en början var vår tanke att använda oss av enkäter men efter en metodföreläsning och samtal med vår handledare förstod vi att observationer och kvalitativa intervjuer skulle passa vår undersökning och ge svar på våra frågeställningar på bästa sätt. Genom att ha provintervjuat fick vi lite erfarenhet som vi hade hjälp av vid de riktiga intervjuerna. Vi upplevde även att pedagogerna vi intervjuade var avslappnade och gärna pratade om hur de tänker och arbetar kring talbegrepp och matematik i stort. Vid inspelning använde vi oss av dator och videokamera, vilket har fungerat bra. Det blev mycket material och det tog lång tid att transkribera allt som sagts i intervjuerna och det vi sett i våra observationer.

Vår valda metod har gjort att vi har fått svar på våra frågor i denna undersökning, men det hade varit önskvärt att detta examensarbete hade legat mitt i en pågående termin, då

Vår valda metod har gjort att vi har fått svar på våra frågor i denna undersökning, men det hade varit önskvärt att detta examensarbete hade legat mitt i en pågående termin, då