KOMMUNIKATION OCH INTERAKTION

De kommunikationskanaler som nämns av besökarna är bland annat att de får hem reklamlappar i brevlådan och läser uppsatta affischer i området om vad som händer på mötesplatsen. Hemsidan på Internet används också för att få veta vad som händer på

mötesplatsen. Andra berättar att det som de vet om mötesplatsen är det som står i tidningarna såsom att mötesplatsen har varit utsatt för brand och inbrott.

Från några av de som besöker mötesplatsen berättas det att de får bra information på plats när de är på mötesplatsen. Andra berättar att de har fått höra om aktivitetsutbudet via bekanta som varit på mötesplatsen. Information som då bidrar till att de tar del av mötesplatsens

aktivitetsutbud. Fler besökare och framförallt vuxna berättar om temaföreläsningarna om trädgård som erbjudits under våren och att de har varit uppskattade. Och de som inte varit på mötesplatsen än och inte tagit del av föreläsningarna berättar att de hört att

temaföreläsningarna har varit mycket bra och att de önskar att de erbjuds igen så att de också kan gå på dem. Föreställningens innehåll sprider sig (Goffman, 2009).

En besökare nämner att det pratades mycket om mötesplatsen i området innan mötesplatsen blev färdig än vad det görs nu. Besökaren har inte själv varit på mötesplatsen.

Personal sprider information om mötesplatsens utbud och annat som händer på mötesplatsen

med affischer, via tidning, mötesplatsens hemsida samt även via Facebook. De berättar att de även arbetar med att sprida information om mötesplatsen genom att samtala med besökare på plats och i området. Det är en självklarhet att möta besökarna. Kommunikation handlar om

36

mer än att sprida information. Det handlar också om att vara lyhörd och att interagera med besökarna. Tydlighet nämns som det viktigaste i kommunikationen med besökare. Budskapet, det vill säga en mötesplats för alla, måste spridas och det sker inte över en natt.

Angående interaktion arbetar personalen för att besökarna ska vara en del av mötesplatsen och ser interaktion som en viktig del i skapandet av mötesplatsen. Det är ju inte personalens intresse som ska tillgodoses. Utan besökarnas. En i personalen poängterar att en viktig del i processen handlar om att ha dialog med besökarna och att framförallt mötas i dialogen. Detta kan kopplas till Normanns (2000) teori om service management där Mötesplats Ljungdala kan ses som en situation som besökarna kan uppfattas få möjligheten att vara aktiva medskapare till såsom att samtidigt vara producenter och konsumenter. Personalen menar att arbetet med interaktion är bland de viktigaste arbetsuppgifterna och menar vidare att arbetet med

mötesplatsen inte alltid handlar om vad det är för aktiviteter som erbjuds utan att människor kan mötas i det som erbjuds. Mötet i sig poängteras som viktigt i sammanhanget och att detta möte sedan kan möjliggöras genom till exempel aktiviteter eller på en plats som medverkar till att mötet kan ske.

Personal betonar vikten av att gå till sig själv för att fundera på vad som erbjuds såsom vad de själva är intresserade av och då fundera vidare på hur de ska nå ut till besökarna och

möjliggöra interaktion (Weick, 1995). De har ju också fritidsintressen och kan då reflektera över situationer utifrån egna erfarenheter.

Det berättas att det inte ges så mycket respons verbalt från besökare, utan responsen kommer genom handling. Till exempel att besökarna kommer tillbaka till mötesplatsen (Normann, 2000). Personalen menar också att genom att se vilka som kommer till mötesplatsen så ser de vart de ska lägga extra kraft angående kommunikation och interaktion. Personalen menar att på så sätt kan de planera vilka målgrupper de aktivt ska rikta uppmärksamhet mot (Weick, 1995).

Delaktighet nämns och att framförallt barn och ungdomar kommer och frågar om olika aktiviteter som de önskar att mötesplatsen ska tillhandahålla. Till exempel finns en

teatergrupp för ungdomar. Ungdomarna har då själva kommit med förslaget om att de ville starta en teatergrupp.

Konflikter eller spänningar angående roller i sammanhanget kan uppfattas handla om olika synsätt och förväntningar på mötesplatsen mellan besökare och personal (Goffman, 2009; Normann, 2000). Det som kan uppfattas från många av besökarna i den här studien är att de vill att mötesplatsen ska fyllas med aktiviteter av olika slag. Det här kan uppfattas

symbolisera kvalitet för dem. Personalen poängterar långsiktligt arbete för att nå kvalitet med mötesplatsen. De betonar att det är viktigt med tålamod och att skynda långsamt. Personalen vill skapa en hållbar verksamhet och då tillsammans med besökarna. Vilket de menar tar tid och inte sker över en natt. Det som poängteras är att personal och besökare måste hitta varandra och då bygga en gemensam ram för mötesplatsen (Weick, 1995). Att bygga

relationer betonas av personalen som viktig del angående kommunikation och samspel för att kunna göra resan med att skapa en mötesplats tillsammans med besökare och då för att skapa en mening med mötesplatsen (Normann, 2000). Genom att koppla till Weicks (1995)

37

perspektiv kan detta, från personalens sida, uppfattas ge uttryck för att skapa gemensam referensram att ha som gemensam utgångspunkt i det fortsatta arbetet med mötesplatsen tillsammans med besökarna. Personalen vill lägga pusslet tillsammans med besökarna. Diskussionen kan uppfattas handla om att reflektera över vad som händer för att komma vidare i arbetet med mötesplatsen (Normann, 2000; Weick, 1995). Vad som poängteras från personalen är ökad medvetenhet om vad som händer i interaktion med besökare och från deras sida handlar det om att vara tydliga med kommunikation angående mötesplatsens syfte.