För att ta reda på skillnader mellan texterna och dess omfattning så kan Hellspongs komparativa analys (2001:79–81) vara till stor nytta. Skillnaderna kan sammanfattas under de olika katego- rierna: sammanhang, språk, innehåll, det sociala, stil och samband. Sammanhang kan egentli- gen likställas med begreppet lässituation som tagits upp innan. Det sociala kan också likställas med textens sociala funktion. Med samband menas relationen mellan texterna. Har texterna något inflytande på varandra?
4.4.1 Sammanhanget
Till att börja med är sammanhanget i de två texterna nästan likadant. Det enda som skiljer är det faktum att den lättlästa varianten inte finns i tryckt form, om den inte specialbeställts. Istället behöver man klicka sig fram på mtm.se för att hitta en PDF-fil.
4.4.2 Språket
Om vi går vidare till språket är kompositionen till att börja med densamma i det stora hela eftersom ett och samma textstycke har samma syfte i de båda versionerna av broschyren. Det är när man jämför ordern i detalj man märker att det finns skillnader. Det finns även enklare skillnader i rubrikerna. Exempelvis på sidan 5, ”Din krisberedskap” kontra ”Hur förbereder du dig på en kris?”. Ordförrådet skiljer sig tydligt mellan texterna. Till exempel har ordet vatten- försörjning förenklats till ”att alla får vatten” (sidan 5). Det finns alltså en generell strävan att förenkla långa eller krångliga ord, däribland fackord. Till exempel blir statliga myndigheter till myndigheter på sidan 8.På rad 14 på samma sida hittar vi där denna ändring från (1) ordinarie till (2) lättläst:
(1) ”Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen […]” (2) ”Det kan vara att skydda människor […]”
I detta exempel har alltså ”civilbefolkningen” blivit till ett det mer ospecifika ”människor”. Det är ett bra exempel på en omskrivning till lättläst text, eftersom det blir ett enklare ord utan att påverka budskapet för mycket. Det generella order ”människor” utökar begreppet ”civilbefolk- ningen” till att kunna tolkas som att det är människor i tjänst, eller till och med militären.
4.4.3 Innehållet
De två texternas innehåll skiljer inte avsevärt. Det är samma teman och samma perspektiv. Det finns i båda texterna en förväntan om att läsaren ska kunna läsa svensk text och ha en viss
32 baskunskap om samhället och vilka åtaganden som ingår i att vara en svensk medborgare eller någon som är bosatt i Sverige. Det finns däremot många detaljer som försvinner i den lättlästa versionen. Både text och rubrik har bytts ut. Ett exempel är på sida 4 där rubrikerna skiljer markant: ”Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?” lyder första rubriken i ori- ginaltexten. Lättlästa varianten lyder: ”Värme, el och vatten kan sluta fungera”. I exemplen nedan så ser vi en jämförelse mellan sidan 5 på de två versionerna av texten. Anledningen att detta exempel lyfts är för att det är det längsta avsnittet under en rubrik, så det är enklare att se skillnaderna.
Ordinarie broschyr:
Din kommun ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddnings- tjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Du som privatperson har också ett ansvar. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som orsakat den. Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid. Ju bättre förberedd du är desto större möjlighet har du också att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar. Viktigast är att ha vatten, mat och värme och att kunna ta del av information från myndigheter och medier. Du behöver också kunna komma i kontakt med anhöriga. På sidorna 10 och 11 finns checklistor med matvaror och saker som kan vara bra att ha hemma.
Lättläst broschyr:
Om det är kris har din kommun ansvar för att äldreomsorgen, räddningstjänsten och skolorna fungerar. Kommunen ska också se till att alla får vatten. Du har också själv ett ansvar för att samhället fungerar om det är kris. Om du är förberedd kan du en- klare klara en svår situation. De som behöver mest hjälp får hjälp först när det är kris i samhället. De flesta måste vara beredda på att klara sig själva en tid. Om du är förberedd kan du hjälpa andra som kanske inte klarar sig lika bra. Det viktigaste är att ha vatten, mat och värme och att se till att du kan få information från myndigheter. På sidan 10 och sidan 11 i broschyren finns listor med sådant som kan vara bra att ha hemma.
Jag sammanfattar nedan vad som utelämnats. Eftersom vissa ord bytts ut mot andra fokuserar jag på vad som utelämnats rent semantiskt:
• Att läsaren är en privatperson
33 • ”Matvaror och saker” har bytts ut till ”sådant”
Med andra ord inga stora mängder information som vi går miste om i detta exempel. Låt oss ta ett exempel till, en jämförelse av sista stycket på sidan 16:
Ordinarie broschyr:
Beredskapslarm är ett sätt för regeringen att meddela att det råder omedelbar krigs- fara, eller att landet är i krig. Om du hör signalen ska du omedelbart gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4. Förbered dig på att kunna lämna bostaden med det allra viktigaste, varma kläder, något att äta och dricka samt id-handlingar. Är du krigspla- cerad ska du omedelbart bege dig till den plats du har fått besked om. Flyglarm betyder att du omedelbart ska uppsöka skydd, exempelvis skyddsrum eller en källare i den byggnad där du befinner dig.
Lättläst broschyr:
Beredskapslarmet betyder att det är akut krigsfara eller att landet är i krig. Om du hör signalen beredskapslarm ska du genast gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4. Förbered dig på att kunna gå hemifrån och bara ta med det allra viktigaste, varma kläder, något att äta och dricka och id-kort eller pass. Om du är krigsplacerad ska du genast ta dig till platsen du fått veta att du ska vara på. Om du hör signalen flyglarm ska du genast hitta skydd i ett skyddsrum eller i källaren i byggnaden där du är.
Det har skett flera små ändringar som att ”id-handlingar ”skrivits om till ”id-kort eller pass”, men det enda som utelämnats innehållsmässigt vid översättning här är endast att beredskaps- larmet kommer från regeringen. Dessa två exempel ovan är väldigt talande för hur MSB arbe- tat i hela broschyren med att förenkla specifika ord till lättlästa.
Den grafiska formgivningen skiljer sig, även om det mesta är likadant. Samma texter befinner sig till exempel alltid på samma sidor. Vid en jämförelse mellan de två versionerna så har uppenbarligen texten gjorts luftigare, med större radavstånd (se figur 7a och 7b nedan). Från bildexemplet kan vi också se hur bilden har gjorts mindre för att ge plats för mer lättläst text. Den exemplifierade grafiska formgivningen är talande för hela verket.
34 Figur 7a och 7b – Jämförelse mellan sidan 5 (ordinarie till vänster, lättläst till höger)
4.4.4 Det Sociala
Det sociala sammanhanget är snarlikt i de båda versionerna av texterna. Jaget, eller berättar- rösten i texterna är i båda fall MSB. Den tilltalade är den svenska allmänheten. Språkhandling- arna som finns i texten är informerande i de båda versionerna. Det finns till exempel inget skämtande eller kritiserande i någon av texterna. Attityderna skiljer sig inte mellan texterna.
4.4.5 Stilen
Stilarna i de båda texterna är väldigt lik. De är båda konkreta och formella.
4.4.6 Sambanden
För att avsluta den komparativa analysen ser vi till sambanden. Den lättlästa versionen har troligtvis skrivits efter ordinarie broschyren, som en förenkling baserat på den ordinarie texten. Det är också möjligt att de framställts parallellt med varandra. Hur som helst är det tydligt att båda texterna har ett starkt samband innehållsmässigt, de har båda samma mål och försöker förmedla samma detaljer till läsaren. Däremot saknas det intertextuella referenser mellan de två texterna i form av metatexter.
35