Konceptuella metaforer för ( ROMANTISK ) KÄRLEK

Konceptuella metaforer för (ROMANTISK) KÄRLEK i engelska med ett engelskspråkigt material är relativt väl undersökta. Redan i Metaphors We Live By (Lakoff & Johnson, 1980) diskuteras en rad konceptuella metaforer för KÄRLEK. Den mest berömda är metaforen KÄRLEK ÄR EN RESA (LOVE IS A JOURNEY) (1980, s. 44–45).31. Andra metaforer som diskuteras är KÄRLEK ÄR EN FYSISK KRAFT (LOVE IS A PHYSICAL FORCE); KÄRLEK ÄR EN PATIENT (LOVE IS A PATIENT); KÄRLEK ÄR KRIG (LOVE IS WAR) (Lakoff & Johnson 1980, s. 49); och den mest explicit diskuterade KÄRLEK ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE (LOVE IS A COLLABORATIVE WORK OF ART) (1980, s. 139). Hos författarna ska begreppet KÄRLEK oftast förstås som synonymt med en romantisk, heterosexuell kärlek. Detta nämns inte explicit, utan ett förgivettagande kan skönjas (se diskussion i 3.3.3 nedan). I artikeln The contemporary theory of metaphor (Lakoff, 2006) diskuteras metaforer kopplade till KÄRLEK lite närmare, där framförallt KÄRLEK ÄR EN RESA används som bevis för den konceptuella metaforteorin. Men det handlar inte bara om språkliga uttryck, utan även om hur vi resonerar om KÄRLEK,då man antar konceptuella, och alltså kognitiva, samband som möjliggör en överföring av kunskap om källdomänen till måldomänen: ”Such correspondances permit us to reason about love using the knowledge we use to reason about journeys” (Lakoff, 2006, s. 191). Alltså, måldomänen KÄRLEK förstås och metaforiceras ofta som källdomänen RESA. Detta ger upphov till den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR EN RESA, vilket främst ses som en kognitiv överföring mellan två domäner. Denna överföring manifesterar sig sedan i språket, exempelvis som språkliga uttryck (se även avsnitt 2.2.3).

Inom det konceptuellmetaforiska fältet är det annars Zoltán Kövecses (Kövecses, 1986, 1988, 1990, 2000, 2014; Kövecses, Palmer, & Dirven, 2002) som studerat

31 Första gången en konceptuell metafor nämns presenteras både det engelska originalet och min svenska översättning. I efterföljande fall används i normalfallet endast den svenska översättningen.

metaforer, kärlek och känslor. Kövecses framhåller ständigt den konceptuella metaforen KÄRLEK ÄR EN ENHET som den mest centrala metaforen för att konceptualisera KÄRLEK.32Denna metafor går enligt Kövecses tillbaka till Platon, som menar att naturtillståndet för mänskligheten är isolering, något vi försöker överkomma genom att bli förenade genom kärlek (Kövecses, 1988, s. 18).33 Över åren har den dock förändrats, och idag menar Kövecses att det mer handlar om naturligt givna enheter dragna ur erfarenheter av biologiska delar som lever i symbios, eller av kemiska processer som kompletterar varandra (i linje med tanken om det kroppsförankrade tänkandet, se avsnitt 2.1). Kövecses (1988, s. 18) argumenterar: ”But what is really significant in all this for our purposes is that there was and still exists today a model of love in our ordinary conceptual system which makes us see love as the unity of two complementary parts”. Bland andra följande konventionella språkliga uttryck anses stödja argumenten (kursiv i original):

• We were made for each other (Vi är som gjorda för varandra) • We are one (Vi är ett)

• She is my better half (Hon är min bättre hälft)

Förståelsen av KÄRLEK som en ENHET kan, enligt Kövecses, endast vara metaforisk då kärlek är en abstrakt känsla som inte ska förväxlas med en konkret enhet (exv. biologiska enheter) . Också för att det inte är möjligt för två människor att förenas i en enhet på samma sätt som biologiska eller kemiska delar kan. Upplevelsen av KÄRLEKEN som en ENHET är alltså en metaforisk upplevelse, även om den har ursprung i erfarenheter av icke-metaforiska, fysiska/konkreta enheter. Denna självklarhet förs också fram som en anledning till att många erkänner de språkliga uttrycken för denna konceptuella metafor som naturliga och med uppenbar betydelse (Kövecses, 1988, s. 18–19). Men metaforen KÄRLEK ÄR EN ENHET har även andra konsekvenser. När vi upplever KÄRLEKEN som en ENHET, så kan vi också förstå kärleken som förbindelsen eller tillgivenheten mellan de två parterna (Kövecses, 1988, s. 20; kursiv i original):

• She has an attachment to him (Hon har en koppling till honom)

32 Det finns ingen konsekvens i hur denna metafor benämns i litteraturen. Kövecses (1986, s. 62) benämner den LOVE IS A UNITY (OF TWO COMPLIMENTARY PARTS);Kövecses (1988, s. 18) benämner den Love as a Unity (of Two Complimentary Parts) (notera att metaforen inte skrivs i kapitäler, vilket annars är praxis); Kövecses (2000, s. 26) benämner den LOVE IS A UNITY;Beger (2011, s. 29) benämner den LOVE IS A UNITY OF PARTS. Jag väljer här att följa den korta versionen, LOVE IS A UNITY, och översätter den följaktligen till KÄRLEK ÄR EN ENHET.

33 Ingen närmare definition av kärleksbegreppet anförs här, utan här menas KÄRLEK som ett begrepp. Dock nämner han ROMANTISK KÄRLEK (ROMANTIC LOVE) vid några tillfällen, men det förs ingen diskussion om eventuella skillnader mellan KÄRLEK och ROMANTISK KÄRLEK. Och generellt behandlas begreppet LOVE som ett begrepp, implicit som ROMANTISK KÄRLEK.

• There are romantic ties between them (Det finns romantiska band mellan dem)

ENHETEN synliggörs även i negativa sammanhang där upplösningen av ENHETEN syftar till att KÄRLEKEN eller relationen tar slut: ”Sally and John broke up” (Kövecses, 1988, s. 20). Denna ENHET kan även påverkas av yttre element, där någonting kan ”komma emellan”, och så leda till att ENHETEN bryts, som i ”The differences in cultural background drove a wedge between them” (Kövecses, 1988, s. 20). Enligt Kövecses (1988, s. 21) finns det ytterligare anledningar till att enhetsmetaforiken förefaller naturlig, såsom den kroppsförankrade fysiska närhet som ofta karaktäriserar ROMANTISK KÄRLEK (kursiv i original):

• I want to be with you all my life (Jag vill vara med dig resten av mitt liv) • They’re always together (De är alltid tillsammans)

Kövecses noterar samtidigt att dessa uttryck inte är metaforiska utan bara beskriver något som många ofta upplever: personer som är kära ofta vill vara nära varandra rent fysiskt.34 Uttrycken ska istället tolkas som metonymiska uttryck där viljan till fysisk närhet står för att vara kär, och där vara tillsammans står för att personerna är kära i varandra. Här ställer jag mig dock tveksam till Kövecses slutledning. Att ”vara tillsammans” med någon innebär inte bara fysisk närhet, utan implicerar även psykologisk förening; personer är fortfarande ”tillsammans” även om de inte är i fysisk närhet av varandra. Att prata om att vara tillsammans med någon tycks mig vara metaforiskt eftersom det relaterar till erfarenheter av fysiska enheter som kommer samman, som förenas (se vidare avsnitt 6.5.2). Mark Johnson (1993, s. 55) argumenterar i relation till metaforen KÄRLEK ÄR EN ENHET för den konceptuella metaforen MARRIAGE IS AN ORGANIC UNITY (ÄKTENSKAP ÄR EN ORGANISK ENHET).Metaforen innebär överföring från en biologisk domän till en äktenskaplig domän enligt Figur 2 nedan (efter M. Johnson, 1993, s. 55; min översättning):

34 Det bör ju påpekas att även nära vänner eller familjemedlemmar också brukar vilja umgås med varandra. Och även där handlar det ju ibland om kärlek, dock om en annan sorts kärlek. Man får här anta att Kövecses främst menar ROMANTISK KÄRLEK.

Källdomän: ORGANISK ENHET  Måldomän: ÄKTENSKAP

Levande fysiska entiteter (A & B)  Personer i äktenskapet (partners) En organisms enhet (helhet);

bestående av två delar ^

Andlig, laglig eller psykologisk förening av parterna (själva

”tillsammansskapet”) En organisms framträdande

egenskaper ^{ Kreativa möjligheter i parternas} relation Interaktiva processer mellan del A

och B av en organism ^ emotionella) mellan personer. ^{Interaktioner (sociala,} Orsakseffekter från A på B, eller B

på A ^

Emotionella, psykologiska, fysiska effekter på en part på grund av

den andra.

Figur 2. Den konceptuella metaforen ÄKTENSKAP ÄR EN ORGANISK ENHET.

Även om Johnson här fokuserar på ÄKTENSKAPET går det att dra paralleller till den ROMANTISKA KÄRLEKEN där också två personer i en romantisk kärleksrelation psykologiskt kan förenas, eller där det sker interaktion även mellan personerna i en ROMANTISK KÄRLEK.

Kövecses (1988) menar vidare att metaforen KÄRLEK ÄR EN ENHET även innebär tankar om ett behov av en andra hälft, för att göra ENHETEN hel och uppnå symbios. Detta relaterar även till föreställningar om en ”äkta kärlek” (true love), då det är vanligt att diskutera kärlekspartners i termer av ”Mr. or Mrs. Right” (Kövecses, 1988, s. 23). Viktigt att komma ihåg är att Kövecses i sina teoretiska diskussioner utgår ifrån ”konventionella språkliga uttryck”, men utan att ange någon källa. Detta gör givetvis att slutsatsernas relevans och giltighet i viss mån kan ifrågasättas. När det kommer till metaforstudier av mer autentisk empiri gällande konceptet KÄRLEK, så är studierna relativt få. Det finns dock några som här bör diskuteras.

Anke Beger och Olaf Jäkel (2009) har studerat metaforer kopplade till koncepten ILSKA, KÄRLEK och LEDSENHET (ANGER, LOVE, SADNESS) i en internetkorpus bestående av utdrag ur olika forum där ”experter” och ”lekmän” samtalar kring olika ämnen kopplande till de valda koncepten.35 Författarna framhåller metaforer kopplade till domänen BEHÅLLARE som tämligen frekvent använda: “LOVE IS A CONTAINER is one of the most important conceptual metaphors used. This is true for the discourse of both experts and laypersons” (Beger & Jäkel, 2009, s. 96). Författarna påvisar även fall som helt motsäger Kövecses teoretiska diskussioner. Exempelvis har man inte hittat ett enda exempel på metaforen KÄRLEK ÄR VÄTSKA I EN BEHÅLLARE (LOVE IS A FLUID IN A CONTAINER). Dock

35 Termen ”lekman” (layperson) är den term som författarna använder och även den som används här. En ”lekman” ska här förstås som den som vänder sig till en ”expert” (här psykolog) för hjälp.

metaforiceras ofta känslan ILSKA på detta sätt: ”it seems that LOVE and ANGER are partially understood via opposing metaphors” (Beger och Jäkel, 2009, s. 97). En introspektiv metodik kan alltså missa vissa aspekter i en metaforicering, där empiriska studier både kan stödja eller motsäga introspektiva diskussioner. Denna introspektiva och intuitiva metodologi har Kövecses på senare år försvarat (Kövecses, 2014, s. 24). Här menar han att även om korpusstudier kan bidra till att skapa en fullständig lista av metaforer gällande känslor, så berättar det lite om hur känslokonceptet är konstituerat: ”In order to arrive at the emotion concepts […] one needs to make intuitive judgments concerning the structure and content of such concepts”. Som jag tidigare påpekat (avsnitt 2.2.7) är teoretiska diskussioner viktiga, men om man ska uttala sig om förståelser och upplevelser bör argumenten grundas i empirisk forskning (vilket också var grunden till att föreningen Researching and Applying Metaphor bildades 2006, och fortfarande idag verkar för vikten av empirisk metaforforskning; se www.raam.org.uk; hämtad 2018-06-08).

Beger (2011) har utvidgat korpusstudien i Beger och Jäkel (2009) och undersöker bland annat konceptet KÄRLEK ytterligare. Hon framhåller att den vanligaste metaforiceringen av begreppet KÄRLEK är som ENHET och BEHÅLLARE (Beger, 2011, s. 29). Och även om ILSKA också ofta metaforiceras som en BEHÅLLARE, så skiljer sig behållarna åt. Där ILSKA ofta metaforiceras som någonting som finns i en behållare, så metaforiceras KÄRLEK som skapande av en behållare som finns ”utanför” kroppen: ”Instead of having the emotion inside us, we seem to move into the love container when we feel this emotion, as evidenced by the metaphor LOVE IS A CONTAINER” (Beger, 2011, s. 29). Kärleken är här en kroppsextern BEHÅLLARE som informanterna bland annat ser sig kunna vara inuti, ”You find yourself in love (Beger, 2011, s. 30). Även metaforiceringen av KÄRLEK som en ENHET är central hos lekmännen i studien (var tredje uttryck; 33,3 %), men ovanlig bland experterna (8 %) (Beger, 2011, s. 31). Beger (2011, s. 34–35) diskuterar även metaforen KÄRLEK ÄR EN LEVANDE ORGANISM (LOVE IS A LIVING ORGANISM), vilken identifierats i 10,7 % av metaforerna hos experterna, medan den är helt frånvarande hos lekmännen. Beger kan alltså påvisa skillnader mellan informantgrupperna, och de verkar använda olika metaforer för att uttrycka sin förståelse av kärleken. Åter tydliggörs alltså vikten av empirisk metaforforskning. Ulrike Schröder (2009) undersöker kulturella skillnader i metaforiceringen av KÄRLEK i 60 intervjuer med informanter som talar antingen brasiliansk portugisiska eller tyska (intervjuernas längd anges inte). Totalt identifierar hon 310 metaforer och 19 källdomäner, där de vanligaste metaforerna är KÄRLEK som RESA, som VÄXA(UTVECKLING)/ORGANISM/VÄXT, som en KONSTRUKTION och som en FUNGERANDE MASKIN. KÄRLEK som ENHET är dock ovanlig, likväl som att KÄRLEK

som VANSINNE, KRAFT och SPEL är ovanliga (Schröder, 2009, s. 111–112; Table 1).36

I jämförelse mellan informantgrupperna ser hon vissa skillnader och argumenterar för ”a stronger presence of the passionate ideal of love in the Brazilian one, whereas in the German one, the ideal of romantic love seems to be more accentuated” (Schröder 2009, s. 105). De tysktalande använder också i högre grad metaforer för RESA. Men mest slående är den stora övervikten gällande KÄRLEK som en FUNGERANDE MASKIN i det tyskspråkiga materialet och KÄRLEK som ERÖVRING i det brasilianska materialet. Schröder (2009, s. 117–119) påpekar att dessa skillnader kan ha olika förklaringar, såsom protestantism och individualitet, men kanske även kulturella faktorer som kan leda till intressanta interkulturella möten. Exempelvis kan en tysk kvinna missförstå en brasiliansk mans erövringsförsök och tycka att han inkräktar på hennes territorium, medan han i sin tur kanske bara tror att hon vill förlänga erövringsleken. På så sätt förefaller de olika informantgrupperna fokusera olika delar av kärleken: den romantiska delen och den passionerade delen, vilka då också metaforiceras på olika sätt.