Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. För att syftet skulle bli besvarat undersöktes det vilken uppfattning pedagoger hade kring språkutveckling, hur pedagoger arbetar med språkutveckling men även hur pedagoger mäter och säkerställer barns språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål. De centrala begreppen, formuleringsarena och realiseringsarena, i studien utgår ifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt den didaktiska pyramiden som synliggör pedagogers relation till miljön.

Studien synliggör att pedagogers uppfattning om språkutveckling är samstämmig då man uppfattar att det är allt. Detta innebär att det språkliga arbete finns i alla dagens situationer och tillfällen, planerade som oplanerade. Pedagogerna arbetar mot strävansmålen utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Det framkommer att pedagogerna har ämneskunskaper samt didaktiska kunskaper för att arbeta med språkutvecklingen i förskolan. Utifrån den kunskapen realiseras strävansmålen i den formulerade läroplanen. Studien visar att pedagogens relation till miljön innefattar att språkmiljön görs utmanande och varierande. I studien ses att mätning av barns språkutveckling skiljer sig åt. Pedagogerna tolkar formuleringen av läroplanen och realiserar läroplanen på olika sätt.

En utmaning som respondenterna återkommer till när det gäller det språkutvecklande arbetet handlar om barn med olika modersmål. Detta uppfattas av pedagogerna vara utmanande i de avseende då det språkutvecklande arbetet ska utgå från varje barns förutsättningar och kan leda till att det upplevs svårt att få alla barn deltagande. Ytterligare en utmaning när det gäller språkutveckling innefattar att hinna lyssna samt ge alla barnen rätt utmaningar utifrån sin språkliga utveckling beroende på vilken nivå de ligger på. Det anses också vara knepigt att utmana barn med ett annat modersmål om inte förskolläraren behärskar modersmålet. Utifrån denna utmaning skulle det vara intressant i en fortsatt studie att belysa hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inkludering av barn med ett annat modersmål än det svenska språket. Detta skulle då ske via en etnografisk studie med observationer som metod.

39

Referenser

Braun, Virginia & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology.

Qualitative research in psychology, vol. 3, nr2, s. 77–101.

https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan Stockholm: Liber.

Emmoth, Katarina (2014). Grunden läggs i förskolan: Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. Lic.-avh., Umeå universitet.

URN: urn:nbn:se:umu:diva-84697 (2021-10-07)

Gjems, Liv (2017). Learning about concepts through everyday language interactions in preschools. Psychology in Russia: State of the Art. Vol. 10, nr. 4, s. 33–44.

doi: 10.11621/pir.2017.0404 (2021-11-01)

Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Hadley Burke, Elisabeth & Dickinson, K. David (2020). Measuring young children’s word knowledge: A conceptual review. Journal of Early Childhood Literacy, vol. 20, nr. 2, s.

223–251.

DOI: 10.1177/1468798417753713 (2021-10-27)

Hjälmeskog, Karin, Andersson, Kristina, Gullberg, Annica & Lagrell, Kerstin (2020).

Didaktik i förskolan. Första upplagan Malmö: Gleerups.

Höynä, Ulla-Karin (2021). Konsten att kommunicera. Läraren.

https://www.lararen.se/forskolan/likvardighet/konsten-att-kommunicera (2021-10-07) Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Kultti, Anne (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool. Early Child Development and Care, vol. 183, nr. 12, s. 1955–1969.

doi: 10.1080/03004430.2013.765868 (2021-10-26)

Larsson, Karolina (2019). Språklig förebild i förskolan: kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning.

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lpfö18 (2018). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Lundgren, Ulf P (2017). Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden.

I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning, s. 265–

350. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur.

40 Magnusson, Maria & Pramling Samuelsson, Ingrid (2019). Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär. Forskning om undervisning och lärande, årg. 7, nr. 1, s. 23–

43. https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-1-2019/att-tillagna-sig-skriftsprakliga-verktyg-genom-att-leka-affar-2/ (2021-10-18)

Norling, Martina (2019). En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om

undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Tidskrift for nordisk barnehageforskning, vol. 18, nr. 4, s. 1–16.

Olsson, Emma (2021). Inför lektorstjänster i förskolan. Läraren.

https://www.lararen.se/nyheter/forskning/forskaren-vill-se-forskolans-fragor-pa-politiska-agendan (2021-10-11)

Regeringen (2020). Förskola för alla barn - för bättre språkutveckling i svenska.

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/11/sou-202067/ (2021-10-04)

Sheridan, Sonja & Williams, Pia (red.) (2018). Undervisning i förskolan en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

ISBN: 978-91-7559-318-0 (2021 - 10 - 11)

Skolinspektionen (2018). Slutrapport. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse - ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/sok/?q=f%C3%B6rskolans+kvalitet+och+m%C3%A5lup pfyllelse+-+ett+tre%C3%A5rigt+regeringsuppdrag+att+granska+f%C3%B6rskolan (2021-10-08)

Skolverket (2018). Viktigt att stimulera läsmiljöer i förskolan. Stockholm: Skolverket.

https:.//www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan (2021-10-14)

Skott, Pia (2015). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.), Utbildningshistoria: en introduktion, s. 419–435. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Skott, Pia (2009). Läroplan i rörelse. Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik. Diss. Uppsala : Uppsala

universitet.

Statistiska centralbyrån (2019). 23000 barn går inte i förskolan.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-forskola/ (2021-10-14)

41 Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb.

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Tellier, Marion. (2008). The effect of gestures in second language memorisation by young children. John Benjamins Publishing, Vol. 8, (2), s. 219–235. (2021-10-26)

UNICEF (2018), Barnkonventionen, Stockholm.

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen (2021-10-11) Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (2021-10-01)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Westberg, Johannes (red.) (2011). Förskolans aktörer: stat, kår och individ i förskolans historia,s. 197–222. Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet.

DiVA: id: diva2:411514 (2021-10-13)

Whorrall, Jennifer & Cabell, Q. Sonia (2015). Supporting children’s oral language

development in the preschool classroom. Early childhood education journal, vol. 44 nr. 4, s. 335 – 341.

DOI 10.1007/s10643-015-0719-0 (2021-10-23)

Åsén, Gunnar (2020). Svensk förskola i ett internationellt perspektiv. I Gunnar, Åsén (red.), Vad säger forskningen om svensk förskola?, s. 10–30. Stockholm: Liber.

Intervjuer och intervjuenkäten:

Förskollärarintervju 1 (2021-10-19) Förskollärarintervju 2 (2021-10-20) Förskollärarintervju 3 (2021-10-25) Förskollärarintervju 4 (2021-10-26) Förskollärarintervju 5 (2021-10-27)

Intervjuenkäten (2021-10-11 tom 2021-10-29)

42

Bilagor

I dokument Nyckeln till livet - En kvalitativ studie om hur pedagoger stimulerar barnens språkutveckling i förskolan (sidor 42-46)