Stödinsatser

4.3.1 ASL

Informant 7 på skola 2 förklarar hur arbetssättet ASL, som informanten ansvarar för, har anpassats till skolans undervisning och att det genomförs i vardera klass en gång i veckan.

Arbetssättet ASL utövas endast på skola 2.

Nu är jag i årskurs ett och jag hoppas ju att vi kan följa dem i 3 år som vi brukar göra nu då. [...] Och sen kör vi ju inte rent ASL, utan det är ju, vi har ju börjat någon gång på mitten av höstterminen. Så börjar vi med att de fick skriva på iPaden med det här Skolstil så att de har ett ljudande tangentbord, och det gör vi en lektion i veckan bara, alltså ska man köra riktiga så skriver de väl allt på tangentbordet eller med iPaden. (Informant 7)

Vidare förklarar informant 7 strukturen och arbetsgången av ett lektionstillfälle.

Man [läraren] skriver “idag ska alla meningar börja med”, [...] att alla meningar börjar “jag ser” och så får de en bild som de kan titta på [...] sen brukar de få 3 startmeningar säger jag, för då har ju alla någonstans att börja, [...] “jag ser en bok, jag ser en häst, jag ser en orm” [...] de skriver ju faktiskt bara av i början men de hör ju ändå ljudet, vilken tangent de trycker på och får det. Och så brukar vi försöka att de ska skriva 10 meningar alla. (Informant 7)

4.3.2 Konkreta arbetssätt

En av klasslärarna på skola 1 berättar att användandet av iPads ökar i och med att eleverna blir äldre. Från att användas ett fåtal tillfällen i månaden i årskurs 1 utökar dessa tillfällen till uppskattningsvis 1–2 gånger i veckan i årskurs 3.

Ja, där [årskurs 1] kanske det bara blir någon gång i månaden [...]. (Informant 1)

Om vi skulle slå ut det på hela året kan jag tänka mig en till två gånger i veckan kanske [årskurs 3]. Det beror på vilket område man gör. Faktatexter till exempel, då kanske det blir flera tillfällen i veckan [...].

(Informant 1)

Informant 3 från skola 1 förklarar att iPads används i undervisningen en gång i veckan men då endast med ett visst antal elever, alltså inte helklass.

Ja, iPadsen använder jag nu en gång i veckan men då kan man ju säga att det är i halvklass. (Informant 3)

Informant 2 från skola 1 förklarar att iPads används 1–2 gånger i veckan och att de inte används mer beroende på årskurs.

Nu har det blivit en eller två gånger i veckan [...], det är inte alls så ofta [...] men det var nog inte oftare än så i ettan heller egentligen utan ja men en, två gånger i veckan egentligen som vi har det. (Informant 2)

På skola 2 förklarar två av de verksamma klasslärarna att de använder iPad dagligen i

undervisningen från årskurs 1 och att tillfällena eleverna arbetar med digitala verktyg ökar ju äldre de blir, vilket följande utsagor exemplifierar.

Vi använder ju iPads dagligen. (Informant 5)

Det blir nog mer i årskurs 3 för då får de använda de här digitala verktygen mycket mera. (Informant 4)

Den tredje klassläraren på skola 2 berättar istället att hen använder iPads vid färre tillfällen än kollegorna men att det även varierar.

[...] just i svenska den här veckan så blev det en gång då och det är lite olika. Jobbar jag med ASL och vi jobbar med iPaden då kanske blir 2 gånger men det är inte jättemycket jag använder mig av.

(Informant 6)

Båda skolorna arbetar med apparna Skolstil, Pages och Bookcreator där eleverna får öva på att skriva med hjälp av digitala verktyg. På skola 1 introduceras detta arbetssätt först i årskurs 2. Informant 1 och 2 förklarar i följande utsagor hur apparna Skolstil och Pages används i respektive undervisning.

Vi har Skolstil för de som kanske behöver lite mera hjälp där, ja det är talsyntes, så att de hör vad det är de skriver. Och de som har kommit lite längre använder ofta Pages istället [...] det är också oftast för att utveckla texten. Då kanske de har skrivit en text först och sen utvecklar den på iPaden. [...] För det är ju mycket lättare än om man har en skriven text på iPad istället för att sitta och sudda och skriva på papper. [...] tvåan, trean skulle jag säga som man jobbar mest med det. (Informant 1)

Nu i tvåan har vi inte jobbat så jättemycket med iPad men vi har, eller jag har börjat introducera dem till att skriva meningar och texter på iPad och då är det [...] Skolstil [...]. Jag har tagit fram en bild på tavlan så har de fått skriva meningar om den här bilden på iPad. (Informant 2)

Informant 3 berättar att appen Skolstil har introducerats i årskurs 2. Informanten berättar även att detta gjorts i kombination med att eleverna kooperativt får samarbeta innan de skrivit texter individuellt.

Jag har gjort så att då har vi gemensamt gått igenom, jag har haft en iPad framme och sen har jag visat och de har gjort samtidigt [...] men vi har gjort så att jag har tagit upp en bild på tavlan där det händer mycket saker. Och sen så, eftersom att jag jobbar en hel del kooperativt, så har jag först kört en struktur som heter ping pong, att de får bolla meningar och ord som man kommer på till den här bilden och sen har de själva fått skriva på iPaden och då har de skrivit meningar till bilden. (Informant 3)

Bookcreator är en app som informant 1 berättar att hen introducerar först i årskurs 3 då eleverna har större kunskap i skrivning.

Vi har haft just den här Bookcreator och de här är lite roligt i alla fall i årskurs 3 när de börjar skriva lite mer och kunna göra liksom en del, då gör man liksom en egen bok med bilder och text och så.

(Informant 1)

På skola 2 introduceras eleverna till skrivande på iPad i årskurs 1, till skillnad från skola 1 som börjar i årskurs 2. Detta gör skolan med arbetssättet ASL. Informant 4 förklarar att utöver detta börjar eleverna skriva längre texter, som sagor, med hjälp av digitala verktyg i årskurs 2.

Sen när vi kommer längre upp i tvåan då brukar jag låta dem skriva sagor på sina iPads och så får de rita bilder till och så får de fotografera bilderna och lägga in dem i sagan så att de får en sagobok med bilder [...]. Och förra gången när jag hade treor så skrev vi sagor på våra iPads och så gick vi upp och läste för sexåringarna [...]. (Informant 4)

Informant 5 och 6 förklarar hur appen Bookcreator kan användas, både i samband med en presentation av Grej of the Day men även till skapandet av egna böcker.

När de blir äldre då gör de ju egna Grej of the Day, då får de liksom först skriva, bestämma någonting som de vill prata om [...]. De skriver ner vad det är, till exempel om en tiger och så hittar de på en ledtråd och sen sitter de och gör det på i Bookcreator som en presentation. Och sen ska de redovisa då i klassen, [...] först är det ledtråd, man får gissa och sen går de igenom och visar. (Informant 5)

Men sen framöver så tänker jag ju att man kommer att göra små böcker i Bookcreator [...] men de är lite små än, de hade behövt kunna lite mer först. [...] Jag tror nog att jag har gjort det när de har gått i tvåan, då brukar jag nog börja lite smått då, att de får göra små böcker. (Informant 6)

Utöver de redan nämnda apparna, Skolstil, Pages och Bookcreator, använder skola 1 sig av apparna ABC-klubben och Skolplus när det inte handlar om att skriva egna texter. Dessa appar introduceras och arbetas främst med i årskurs 1.

När de går i ettan så har vi materialet ABC-klubben och där har vi både läsebok och arbetsbok. Och sen finns det en app då som är kopplad till läseboken och bokstavsinlärning. Då följde den här appen alltså

arbetsboken, så då efter när man hade jobbat med 4 bokstäver så vart appen som en repetition eller för att visa vad man kunde och hur man kunde använda bokstäverna på iPad. Så det hade vi mycket i ettan.

Sen har vi också [...] Skolplus och där fanns det någonting som hette Bokstavståget som vi också gjorde i ettan och då var det också olika spel på varje bokstav. (Informant 2)

Skola 2 använder desto fler appar, utöver de som används vid skrivandet i

svenskundervisningen. Informant 5 listar åtta appar och förklarar dessa i följande utsaga.

Vi har ju ABC-klubben eftersom vi använder oss av det som läsläxa. Vi har den här Spel-ett, det är ju bokstavsinlärning. Trilo stavar. Bornholm har bara vissa elever, de som inte har knäckt koden. [...] NE som har lite olika appar, det finns en som man kan skriva berättelser och så finns det bokstavsinlärning också [...]. Ja det finns ju skollicens på Skolplus, [...] vi använder just nu det här Bokstavståget, så vi brukar titta på en film och sen finns det spel de får spela, ibland på smartboard och ibland på sina iPads.

[...] Alfamax har vi också. [...] Inläsningstjänst och såna saker, så att man kan få böcker inlästa för de som har svårt, behov av det. (Informant 5)

Informant 5 förklarar att apparna Bornholm, Spel-ett och Trilo stavar, som har olika svårighetsgrad, kan användas till olika elever i samma elevgrupp för att individanpassa.

[...] om det blir tid över, så får de kanske köra Spel-ett eller den där Trilo stavar eller Bornholm. Det beror ju vilken nivå de ligger på, så någon kanske får köra Bornholm och någon annan kan ju redan stava och då kör den Trilo stavar. (Informant 5)

Informant 4 beskriver att Spel-ett har funktionen att den individanpassar i spelet utifrån elevernas resultat, vilket innebär att samtliga elever i en elevgrupp kan använda appen oavsett kunskapsnivå.

Det jag tycker om med Spel-ett då det är att det anpassar sig efter elevernas kunskapsnivå. Den känner av hur snabbt eleven klarar av en övning och hur många rätt eleven gör. [...] En av de största fördelarna med Spel-ett måste jag säga är att alla kan använda samma app, för den anpassar sig efter deras förkunskaper. (Informant 4)

Likt skola 1 använder skola 2 appen ABC-klubben i kombination med de fysiska böckerna från läromedelspaketet ABC-klubben.

Det är lästräning och bokstavsträning och såna grejer, så att när de har gjort ett kapitel, när de har fått sin första läsläxa i morgon, då ska de få göra den första delen i ABC-klubben på sina iPads. (Informant 4)

En app med högre svårighetsgrad och som är något mer anpassad för elever i årskurs 2 är appen Alfamax.

Alfamax är väldigt bra för att få mera språkförståelse, mycket det här med att rimma och kunna lång och kort vokal, såna saker så det kommer ju i tvåan. (Informant 4)

Som tidigare nämnt används inte smartboard i skola 1. Däremot används smartboard i varierande utsträckning på skola 2. Informant 4, en flitig användare av smartboard, berättar om hur smartboarden kan användas i undervisningen och hur eleverna aktivt kan medverka i användandet.

[...] så blir smartboarden en gigantisk pekskärm och så kan barnen turas om och styra spelet på smartboarden [...], alla appar som jag kan få in i min dator kan ju jag få upp som ett spel på

smartboarden. [...] när man ska introducera en ny app eller ett nytt spel så är det ju jättebra om de kan få prova det tillsammans på smartboarden så att alla ser och att alla förstår vad de ska göra när de sitter själva [...]. (Informant 4)

4.3.3 Påverkansfaktorer

Huruvida digitala verktyg bidrar till kunskapsutveckling eller inte avgör om det inkluderas i undervisningen. Informant 1 berättar att det är en avgörande faktor gällande verktygen i sin undervisning.

Ja alltså, det är väl dels beroende på vad man jobbar med, om det liksom är någon nytta med att ta in iPaden överhuvudtaget liksom. (Informant 1)

Om tillgången av iPads skulle öka på skola 1, upplever informant 1 att dessa skulle användas i större utsträckning, då de kan användas mer spontant. Eleverna kan även vara med och

bestämma mer när dessa ska användas och därmed inkluderas eleverna mer i undervisningen.

[...] skulle de ha en varsin iPad skulle det se helt annorlunda ut säkert för då är det bara ”ja men nu, ta din iPad nu när du gör det här”, alltså då blir det ju ett helt annat naturligt liksom och de kan ju på ett annat sätt välja själva också liksom. (Informant 1)

I arbetslaget för årskurs 2, som består av tre klasser, finns en samplanering. Detta innebär att klasserna bearbetar samma arbetsområde vid samma lektionstillfällen. Detta medför att bokning av iPads försvåras.

[...] sen är det ju också tillgången för det beror ju på de andra också, vi har ju gjort så att alla vi tvåor har ju lagt mycket av våran tid samtidigt [...]. Vi har ju svenska samtidigt, vilket också gör att om alla skulle välja att jobba mer med iPad [...] på de här svenska lektionerna så kommer faktiskt en ramfaktor in att vi har inte tillgång till så mycket iPads samtidigt. (Informant 3)

På skola 2 förklarar en lärare att tekniska problem ofta är en ramfaktor till att smartboarden inte används och att upprepade erfarenheter av samma problem innebär att det inte görs nya försök till användandet.

Dels det här med teknik [...], för just nu om jag startar min smartboard och stoppar in den här, att det ska vara touch, [...] och sen fungerar det inte det. Och har det inte fungerat fyra gånger, då struntar jag i den den femte gången [...]. (Informant 6)

Informant 5 förklarar att den aktuella elevgruppen kan avgöra om smartboarden används elevfokuserat och i helklass eller om den endast används av läraren. Istället bearbetar eleverna lektionsinnehållet individuellt med hjälp av iPads.

[...] de går fram till smartboarden och så spelar de liksom då, då blir det en och en [...]. Barn numera har ju väldigt svårt det här med tålamod och vänta på sin tur och sådär. Så att den här klassen har jag inte kört så mycket med att de får gå fram utan nu har det blivit så att de tar fram sina uppgifter, så spelar de på sin iPad istället och då blir det lugnast, ingen behöver vänta. (Informant 5)

Informant 5 beskriver också att tidpunkt på dagen är en avgörande ramfaktor till när iPads används i undervisningen. På så sätt används ofta iPads under de tidpunkter på dagen då eleverna inte orkar fokusera lika bra.

Tidpunkt på dagen kan också spela stor roll. Jag har ju oftast genomgångar och sådär jobb i början på dagen och sen efter lunch blir det då mer iPads i min klass, liksom när man vet att nu orkar de inte liksom längre och fokusera [...]. (Informant 5)

4.3.4 Stödinsatser

En lärare på skola 1 förklarar att det finns tillgång till Inläsningstjänst och att eleverna som har behov av det därmed kan få stöd i att få böcker upplästa.

Sen har vi ju Inläsningstjänst, det är ju inlästa böcker om någon behöver kanske hjälp att få böckerna upplästa, kan de lyssna på en bok istället och ha boken bredvid och titta liksom [...]. (Informant 1)

Informant 1 beskriver situationen för en elev som använder special-iPad vid fler tillfällen som ett hjälpmedel, då eleven har svårigheter i att skriva för hand. Dessa special-iPads kan utrustas med tangentbord, vilket övriga iPads på skolan inte görs.

Just nu har jag en som har som en egen iPad som har lite, ja det skulle vi kunna kalla special-iPad, sådana som behöver ha det mera liksom och kanske har svårt att skriva till exempel för hand och skriver allt på iPaden så till exempel. (Informant 1)

Vissa har ju special-iPad, om någon använder den väldigt mycket så finns det tangentbord till dem.

(Informant 1)

Informant 2 berättar också om en elev i sin klass som använder iPad mer än övriga

klasskamrater. Denna använder eleven vid tillfällen där de ska skriva texter. iPaden används även som belöning och ges som en motivation för att få eleven att fortsätta arbeta.

Emil tycker att det är ganska jobbigt att skriva för hand, han blir väldigt frustrerad [...]. När vi skriver text till exempel på måndagar brukar vi skriva, då får man skriva om helgen eller lite vad man tänker eller känner och då skriver Emil oftast den på iPad istället [...]. (Informant 2)

[...] då har det blivit egentligen att iPaden används lite som belöning också kan man säga, som en motivation till att ja men fortsätta jobba [...]. (Informant 2)

Informant 6 beskriver en elev från sin elevgrupp som är i behov av en iPad i undervisningen på grund av ett handikapp. Främst finns behovet av att skriva på iPad då eleven visar

svårigheter i att skriva för hand. iPaden har inga ytterligare tillbehör jämfört med de övriga iPads som används i klassrummet.

Men jag har ju en elev som får skriva på iPaden jämt för att Britta inte har förmågan, utifrån Brittas handikapp, och använda penna, att det är mycket mycket svårare för Britta. [...] Britta har ju verkligen ett stort behov av sin iPad [...], Britta jobbar ju jämt med den när vi ska skriva. [...] Den är utrustad på samma sätt. (Informant 6)