het återhämtat sig efter finanskrisen, som halverade antalet påbörjade bo- städer per år och tvingade sju miljoner amerikaner att lämna sina hem.131 Sedan 2013 uppvisar amerikansk bostadsproduktion hög tillväxt i om- sättning och antal färdigställda bostäder. Återhämtningen har också varit stark i byggmaterialindustrin. Utöver återhämtningen från finanskrisen påverkas konkurrensläget inom amerikansk bostadsproduktion
131 Statista, 2018. Value added of the construction industry as share of gross domestic
product in the U.S. from 2007 to 2017; Stiglitz, 2015. Reich und Arm: Die wachsende Ungleicheheit in unserer Gesellschaft.
Figur 21: Utvecklingen av USA:s faktorprisindex för byggnader (FPI) och konsu- mentprisindex (KPI) (2010=100). Källa: United States Census Bureau.
på federal nivå av ytterligare tre huvudfaktorer: tilltagande marknadskon- centrationer, ökad arbetskraftsbrist och stagnerad produktivitetsutveckl- ing. Som en konsekvens av dessa trender ökar produktionskostnaderna för bostäder på federal nivå.
Bostadskonsumtionen utgjorde 16 procent av amerikanernas totala kon- sumtion år 2016, och 11 procent av bruttonationalprodukten, vilket sett till byggsektorns andel av amerikansk BNP (4,3 procent) antyder skillna- der mellan produktionskostnader och slutpris för konsumenter.132 Ök- ningen i bostadsinvesteringar beror utöver gott konjunkturläge och låga marknadsräntor också på befolkningsökning och urbanisering, som driver upp efterfrågan på bostäder i områden där markpriserna redan är högre. Den ökade efterfrågan leder även till att priserna på byggbar mark ökar. Nedan analyseras vidare konkurrenssituationen i USA med utgångspunkt i konkurrens inom byggsektorn och byggmaterialsektorn. Avsnittet är ba- serat på en litteraturöversikt bestående av ett flertal amerikanska och in- ternationella rapporter från offentliga och privata aktörer.
Ojämna prestationer från amerikansk byggmaterialindustri
Ungefär hälften av de ingående värdena i USA:s byggsektor är bygg- material; maskiner och utrustning omfattar ytterligare 20 procent.133 Byggmaterialets exakta andel är emellertid svår att beräkna – det är kom-
132 FMI, 2017. U.S. Markets Construction Overview 2017; McKinsey, 2017. Reinventing
construction. A route to higher productivity; Cosman & Quintero, 2017. Market concen- tration in homebuilding.
133 Roland Berger Focus, 2017. Building materials industry potential upsides in an uncer-
plicerat att dra gränsen mellan vad som är byggföretags respektive slut- kundernas utgifter i ett bostadsprojekt.134 Klart är dock att utvecklingen – och framför allt kostnadsutvecklingen – för amerikanska byggmaterialfö- retag påverkar konkurrensläget i byggsektorn som helhet.
I en rapport av Roland Berger delas USA:s byggmaterialindustri in i sex delsektorer, vilkas utveckling sedan finanskrisens kulmen i amerikansk byggsektor (2013) mäts med flera finansiella nyckeltal (däribland om- sättning och avkastning på investerat kapital):135
Figur 22: Avkastning på investerat kapital (ROIC) jämfört med viktad kapitalkost- nad (WACC) för amerikansk byggmaterialindustri 2014-2016. Källa: Roland Berger Focus, 2017.
HVAC (uppvärmning, ventilation och luftkonditionering) +13,4%
Belysning och elektricitet +6,8%
Takmaterial, trä och timmer etc. +6,9%
Betong, cement, mineraler, lera och sten +0,1%
Glas, fönster, dörrar och golv -1,2%
Metaller -3,4%
Den sammantagna bilden av amerikansk byggmaterialindustri visar på en stark återhämtning efter finanskrisen. Byggmaterialföretagen gynnas av mycket låg konkurrens från utländska byggmaterialleverantörer. Åter- hämtningen är emellertid inte jämnt fördelad över byggmaterialindustrins alla sektorer. De sektorer som utvecklats starkast är de som under senare år stått under hårdast omvandlingstryck från slutkunder.136 Företag som till bostadsprojekt levererar lösningar inom uppvärmning, ventilation och luftkonditionering, respektive inom belysning och elektricitet, avkrävs – inte sällan både av kostnadsskäl och under tvång från lokala eller delstat- liga byggnormer och lagstiftningar – allt energieffektivare produkter och lösningar. För leverantörer inom takmaterial, trä och timmer etc. får e- handel en större roll, vilket gör de tidigare lokalt begränsade produkt- marknaderna större. I jämförelse är betong, mineraler, lera och sten fort- farande jämförelsevis lokalt förankrade branscher. Metallföretagen har dragits med låga världsmarknadspriser på metaller, varför utvecklingen i sektorn varit negativ trots det goda konjunkturläget.
Amerikanska studier pekar mot stora förändringar i konkurrensen mellan byggmaterialföretag under kommande år till följd av en högre digitali-
134 U.S. Department of Labor, 2014. Productivity Growth in Construction.
135 Roland Berger Focus, 2017. Building materials industry potential upsides in an uncer-
tain market. North America building materials winners and industry outlook.
seringsgrad.137 Tre huvudsakliga trender understryks som särskilt viktiga, vilka beräknas öka konkurrensen:
Färre aktörer i leverantörskedjan mellan slutkunder och bygg- materialindustrier.
Beslut om inköp av byggmaterial görs tidigare i byggprocessen.
Internetportaler för byggmaterialföretag och byggföretag blir vanligare som plats för möten och marknadsföring.
Tilltagande marknadskoncentrationer
Den tydligaste trenden inom amerikansk bostadsproduktion är att allt fler lokala och regionala bostadsmarknader präglas av oligopol. Mellan 2006 och 2016 – en tidsperiod som omfattade högkonjunktur, recession och återhämtning – ökade de största byggbolagens andel av
bostadsproduktionen på lokala marknader i USA. Quintero och Cosgrave studerade i två studier hur många företag som tillsammans hade 90 procent av bostadsproduktionen på en rad lokala marknader i flera
delstater.138 År 2006 krävdes i genomsnitt sex företag för att komma upp i 90 procent av omsättningen på de studerade marknaderna, tio år senare hade antalet minskat till fyra.
Amerikanska studier förklarar denna marknadskoncentration med att stor- företagen har skalfördelar och bättre villkor på kapitalmarknader, samt att de ofta sedan tidigare äger mark i storstadsområden där efterfrågan på bo- städer stiger.139 De gynnas också av att de har bättre förutsättningar att förhandla till sig grossistpriser från byggmaterialindustrier vid inköp av stora partier, samt av att de inom företagen kan bedriva egen designut- veckling och forskning. Ytterligare en förklaring är att många ameri- kanska byggföretag slogs ihop (blev uppköpta) som svar på svårigheterna att uppnå organisk tillväxt genom expansion (till skillnad från förvärv) under åren efter finanskrisen,140 då efterfrågan på nyproduktion minskade kraftigt över hela USA. Liknande tendenser till marknadskoncentration kunde under samma tidsperiod observeras i tre av fyra sektorer i ameri- kanskt näringsliv.141
137 Ibid.; McKinsey, 2017. Reinventing construction. A route to higher productivity. 138 Cosman & Quintero, 2017. Market concentration in homebuilding; Cosman &
Quintero, 2017. Market concentration and volatility in the production of new housing.
139 Ibid.; Grullon, Larkin & Michaely, 2017. Are US Industries Becoming More Concen-
trated?; PwC, 2017. 2017 Engineering and Construction Trends. Survival of the biggest.
140 Ibid.
Marknadskoncentrationen inom bostadsproduktionen har varit en god af- fär för företag som överlevde finanskrisen. Byggföretagens rörelsemargi- naler har stigit kraftigt till följd av stigande markpriser och, framför allt, ökat inflytandet över marknaden. En indikator på detta är att bostadspro- ducenterna ökat sina påslagskostnader; dessa kostnader har förvisso ökat successivt sedan 1990-talet, men med betydligt snabbare ökningstakt se- dan 2010.142
Cosman och Quintero menar att marknadskoncentrationerna minskat bo- stadsproduktionen på marknaden och trissat upp priserna för slutkunder- na. Den har skapat lägre volatilitet inom bostadsproduktionen, och större prisvolatilitet på lokala bostadsmarknader.143 De makroekonomiska ef- fekterna av detta är påtagliga. Bostadskonsumtion är med marginal den största utgiften för amerikanska hushåll,144 och marknadskoncentrationen medför därmed att hushållens inkomster i allt högre utsträckning går till bostaden.
Långsam samhällsplanering skapar inträdesbarriärer
Byggbranschen är cyklisk och har generellt små inträdesbarriärer för nya aktörer i tider då konjunkturläget är gynnsamt för branschen.
Inträdesbarriärerna kan dock variera mellan delstater och kommuner. I storstadsområden kan planeringen utgöra ett hinder för nya och kapital- svaga aktörer, som ofta är synonyma med varandra. McKinsey fastslår att det finns ett samband i USA mellan företagens administrativa börda och risken för förseningar inom bostadsproduktion.145 Ansökningar om bygg- lov för bostadsproduktion behandlas olika i olika delstater och kommu- ner. Gemensamt för många storstäder med hög inflyttningstakt och stor efterfrågan på bostäder, menar Metcalf, är att planeringsprocessen ofta blir dyr och långdragen.146 Metcalf anger som förklaring att planerings- processen vid bygglov blivit en intäktskälla för amerikanska städer som då tar ut avgifter från byggföretagen – intäkter som senare ofta används till att fylla hål i budgeten för välfärdsåtaganden.147 Därutöver har bo- ende, företagare och aktörer inom offentlig sektor i storstadsområden i flera delstater långtgående möjligheter att när som helst under byggpro-
142 Ibid.; De Loecker & Eckhout, 2017. The Rise of Market Power and the Macroeco-
nomic Implications.
143 Cosman & Quintero, 2017, Market concentration in homebuilding; Cosman &
Quintero, 2017. Market concentration and volatility in the production of new housing.
144 Stiglitz, 2015. Reich und Arm: Die wachsende Ungleichheit in unserer Gesellschaft. 145 McKinsey, 2017. Reinventing construction. A route to higher productivity.
146 Metcalf, 2018. Sand Castles Before the Tide? Affordable Housing in Expensive Cities. 147 Ibid.
cessen påverka bifallschanserna för ett bostadsprojekt, vilket försämrar transparensen i sektorn.
Under åren efter finanskrisen fick många amerikaner lämna sina hem när de inte kunde betala sina bolånekostnader. Till följd av detta har efterfrå- gan på hyresrätter stigit i flera städer. Metcalf menar att planeringsförfa- randet i många storstäder är utformat på ett sätt som försvårar för byggfö- retag att få bygglov för enrumslägenheter och hyresrätter (flerfamiljs- hus),148 vilket missgynnar byggföretag som är specialiserade mot sådana projekt.
Jämfört med andra sektorer i USA är byggindustrin också hårt reglerad. Amerikanska byggföretag möter ca sju gånger mer byråkrati än företag inom mineralbrytning och jordbruk (mätt i antal dagar det tar att få tillstånd för näringsverksamhet).149
Ökande arbetskraftsbrist
Arbetskraftsbrist i en så konjunkturberoende bransch som byggsektorn i tider av högkonjunktur är inte ovanligt och inte heller unikt för USA. Att, som i dagens USA, tilltagande marknadskoncentrationer kombineras med arbetskraftsbrist kan dock vara problematiskt ur konkurrenssynvinkel. År 2016 undersökte Associated General Contractors of America 1 500 byggföretag och fann att 69 procent av företagarna hade svårt att rekrytera personal.150 I en enkätundersökning genomförd av
branschorganisationen National Association of Homebuilders uppgav:151
75 procent av bostadsproducenterna att arbetskraftsbristen trissar upp lönerna inom byggsektorn;
68 procent av bostadsproducenterna att arbetskraftsbristen trissar upp bostadspriserna för slutkunder;
64 procent av bostadsproducenterna att arbetskraftsbristen gör det svårare att bli klar med bostadsprojekt på utsatt tid.
Störningar och förseningar under bostadsproduktion ökar de finansiella riskerna, särskilt för kapitalsvaga företag. En konsekvens av arbetskrafts- bristen är att många byggföretagare i USA säger sig sakna tid och/eller
148 Ibid.
149 McKinsey, 2017. Reinventing construction. A route to higher productivity.
150 AGC of America, 2016. Preparing the next generation of skilled construction workers:
Workforce development plan.
151 Roland Berger Focus, 2017. Building materials industry potential upsides in an uncer-
resurser att investera i produktionsförbättrande åtgärder som skulle kunna göra företaget mer konkurrenskraftigt.152
Jämfört med tiden före 2008 har företag i amerikansk byggsektor, under återhämtningen efter finanskrisen, fått allt svårare att rekrytera utländsk arbetskraft.153 Det är särskilt problematiskt i gränsnära stater som Texas och Kalifornien där ca 40 procent av byggnadsarbetarna inte är ameri- kanska medborgare. Arbetsmarknadsdepartementet anger som förklaring till problemen att löneläget i flera länder, som många av arbetarna kom- mer från, förbättrats sedan finanskrisen, varför färre valt att återvända till USA när byggföretag börjat efterfråga mer arbetskraft.154
Nära relaterat till bristen på arbetskraft är den stora informella arbets- kraften (svartarbete) som bedöms uppgå till mellan 10 och 20 procent av alla mantimmar i USA:s byggsektor på federal nivå.155 Den informella arbetskraften rör sig om byggnadsarbetare som får betalt under bordet el- ler som felaktigt rapporteras till skattemyndigheter som underleverantö- rer, istället för byggnadsarbetare. Andelen informella mantimmar har sti- git sedan åttiotalet och i flera delstater, däribland Kalifornien och Texas, bedöms andelen överstiga 20 procent. Detta skapar mörkertal i statistik över löner, omsättning och anställda, vilket försvårar beräkningar av kon- kurrens i byggsektorn. En hög andel informell arbetskraft kan även sned- vrida konkurrensen i en sektor genom att minska innovationstrycket. Martin menar i sin studie att den höga andelen anställda som arbetar i USA:s byggsektor utan uppehållstillstånd pressat ned lönerna under 2000-talet innan finanskrisen och därmed ökat byggföretagens margina- ler.156 Efter finanskrisen, när bostadsbyggandet återigen började öka, be- skrivs dock arbetskraftsbristen ha trissat upp lönerna.
Liksom i Tyskland genomgår USA:s byggsektor en akademisering – an- delen utexaminerade byggnadsingenjörer och andra arbetstagare med högskoleexamen relaterad till byggnadsarbete ökar, samtidigt som antalet antagna till byggnadsrelevanta yrkesutbildningar och lärlingsprogram sjunker. Som konsekvens får företagen det svårare att hitta byggnadsarbe- tare. Andelen praktikplatser på federal nivå med koppling till byggsek-
152 Ibid.
153 Siniavskaia, 2018. Immigrant Workers in the Construction Labor Force. 154 U.S. Department of Labor, 2014. Productivity Growth in Construction.
155 Buckley m.fl., 2016. Migrant Work & Employment in the Construction Sector; Mar-
tin, 2012. Migration and Competitiveness in US Construction and Meatpacking.
torn har sjunkit efter finanskrisen och inte återhämtat sig i takt med att ekonomin och byggsektorn gjort det.157
Negativ produktivitetsutveckling
Svag arbetsproduktivitet i byggsektorn är ett globalt fenomen. I USA:s byggsektor har arbetsproduktiviteten – som är lägre idag än den var 1968 – utvecklats sämre än i många EU-länder.158 På amerikanska byggmark- naden, världens näst största efter Kinas, finns enligt McKinsey en tredje- del av potentialen till produktivitetsutveckling inom byggsektorn på glo- bal nivå. Den negativa produktivitetsutvecklingen kostar amerikansk ekonomi 690 miljarder dollar per år i form av utebliven tillväxt, beräknat på den omsättning sektorn hade 2015.159
Den svaga arbetsproduktiviteten beror dels på att byggbranschen överlag har hög arbetsintensitet och låg kapitalintensitet, även om tendenser till kapitalfördjupning finns i den amerikanska byggsektorn. I amerikanskt näringsliv finns en stark korrelation mellan arbetsproduktivitet och kapi- talintensitet. Som huvudorsak till att byggsektorn i USA utvecklats sämre än i jämförbara länder nämner flera studier sektorns låga digitaliserings- grad – endast jordbruket har lägre digitaliseringsgrad av de stora sek- torerna i USA.160 BIM används i en minoritet av de privat finansierade byggprojekten, som utgör över 90 procent av bostadsproduktionen i USA. Prefabricerade byggdelar och hus, som har potential att bidra till produktivitetsutveckling, är också ovanliga i USA.
Åtgärder för sund konkurrens
Federala regeringen och delstatliga regeringar intervenerar mindre i bo- stadsproduktionen än jämförbara EU-länder. Exempelvis är andelen lä- genheter i amerikanska storstäder som subventioneras med offentliga medel (public housing) betydligt lägre än i Storbritannien och Dan- mark.161
Åtgärder för att minska de administrativa barriärerna i delstatliga plan- och bygglagar genomförs regelbundet. Exempelvis fastslogs i Idaho 2003 att kommuner inte får säga nej till bygglov av prefabricerade hus och lä- genheter – vilka är billigare, kan byggas ihop snabbare och därför erbju-
157 McKinsey, 2017. Reinventing construction. A route to higher productivity. 158 Ibid.; U.S. Department of Labor, 2014. Productivity Growth in Construction. 159 Ibid.
160 Ibid; Roland Berger Focus, 2017. Building materials industry potential upsides in an
uncertain market. North America building materials winners and industry outlook.
der företag möjlighet att öka arbetsproduktiviteten, men som inte alltid uppskattas av etablerade intressenter i området.
Vissa åtgärder genomförs på federal nivå med syfte att stärka produktivi- teten och konkurrensen i byggsektorn. År 2006 avgjorde myndigheten General Services Administration att nya byggnadsprojekt i offentlig regi ska använda BIM i kostnadsbesparande syfte. Stora kostnadsbesparingar noterades redan i de första projekten som genomfördes efter att bygg- normen instiftades. Ett jämförbart initiativ på delstatlig nivå är Con- necticuts program Energize Connecticut varigenom såväl arkitektfirmor som byggföretag erbjuds expertrådgivning om hur de kan öka sin an- vändning av energibesparande byggnadsmaterial och byggnadsteknik.162 Federala ApprenticeshipUSA, ett initiativ av USA:s arbetsmarknadsde- partement i samarbete med flera, lanserades år 2017 med syfte att synlig- göra praktik- och lärlingsprogram och göra dem mer attraktiva för elever i färd att gå ut high school (gymnasieskolan). Byggföretag kan vända sig till programmet för att hitta lärlingar och starta egna rekryteringsprogram inom dess ramar.
Sammanfattande slutsatser
Kartläggningen av konkurrenssituationen inom byggsektorn och bygg- materialindustrierna i USA och hur landet verkar för en sund konkurrens kan sammanfattas i följande punkter:
Byggkostnaderna, faktorprisindex för byggnader, har ökat mer än den generella prisutvecklingen i USA under perioden 2000–2018. Det amerikanska faktorprisindexets ökning har varit något lägre än det svenska under perioden 2000–2018. Det som kännetecknar den amerikanska byggsektorn i synnerhet, vilket även återspeglas i faktorprisindexets utveckling, är att bostadsproduktionen påver- kades rejält av finanskrisen. Under 2010-talet har dock både bo- stadsbyggandet och faktorprisindex för byggnader ökat kraftigt.
Amerikanska studier pekar på stora förändringar i konkurrensen mellan byggmaterialföretag under kommande år till följd av högre digitaliseringsgrad. Exempelvis antas konkurrensen öka som följd av att det blir färre aktörer i leverantörskedjan samt ge- nom att beslut tas tidigare i byggprocessen med avseende på in- köp av byggmaterial.
Allt fler lokala och regionala marknader präglas av oligopol. De största byggbolagens andel av bostadsproduktionen på lokala
marknader i USA ökar. Detta förklaras bland annat av att storfö- retagen har skalfördelar och bättre villkor på kapitalmarknader, samt att de ofta sedan tidigare äger mark i storstadsområden där efterfrågan på bostäder stiger. Vidare gynnas större företag av att de har bättre förutsättningar att förhandla till sig grossistpriser från byggmaterialindustrier vid inköp av stora partier.
Inträdesbarriärerna inom byggbranschen varierar mellan delstater och kommuner. I storstadsområden kan, utöver tillgång på mark, planeringen utgöra ett hinder för nya och kapitalsvaga aktörer, då planeringsprocessen ofta är dyr och långdragen i storstäder med hög befolkningstillväxt.
Svag arbetsproduktivitet i byggsektorn är ett globalt fenomen, men i USA har utvecklingen till och med varit sämre än i många EU-länder. Som huvudorsak till att byggsektorn i USA utvecklats sämre än i jämförbara länder nämner flera studier sektorns låga digitaliseringsgrad. Exempelvis används BIM i en minoritet av byggprojekten i landet.
Federala regeringen och delstatliga regeringar intervenerar mindre i bostadsproduktionen än jämförbara EU-länder. Detta speglas även i avsaknaden av åtgärder för att påverka konkurren- sen inom byggsektorn till det bättre i landet. Några exempel är dock att Idaho fastslagit att kommuner inte får säga nej till bygg- lov av prefabricerade hus, vilka är billigare och möjliggör ökad arbetsproduktivitet. Ett annat exempel är att man på federal nivå tagit beslut om att nya byggprojekt i offentlig regi ska använda BIM i kostnadsbesparande syfte.