Konsekvenser av dagens rättsläge

Undantagen från lydnadsplikten framgår av olika rättskällor och kan vara olika enkla att tillämpa i enskilda fall. Om ett bolagsstämmobeslut ska verkställas eller ej är emellertid många gånger en bedömningsfråga som lämnas i styrelsens händer. Detta får tre huvudsakliga konsekvenser för styrelsen som kommer att redogöras för närmast.

7.2.2.1 Skadeståndsansvar

Styrelsen är ett eget organ med egna uppgifter och styrelseledamöterna har eget ansvar för sina handlingar och kan därmed drabbas av sanktioner. Skadeståndsansvar är en civilrättslig sanktion som fungerar som incitament för styrelsen att fullgöra sina skyldigheter. Skadeståndsansvaret är således kopplat direkt till styrelseledamotens prestation. Som nämnts tidigare i uppsatsen har styrelsen i vissa fall en plikt att vägra verkställighet av bolagsstämmo-beslut. Det står alltså inte styrelsen fritt att handla i enlighet med lydnadsplikten för att undvika risk för skadestånd utan en egen bedömning kring verkställigheten krävs. Detta kan dock förefalla naturligt. Styrelsen är ett eget organ med egna uppgifter och fyller en egen funktion som skiljer sig från bolagsstämmans. Styrelsen har även information och kunskap som bolagsstämman ofta saknar vilket motiverar att styrelsen inte lämpligen torde kunna söka skydd under bolagsstämmans vingar för att undgå ansvar. Uppfyller inte styrelsen plikten att vägra verkställighet för vissa bolagsstämmobeslut kan därför skadeståndsansvar komma ifråga om verkställigheten medför skada för bolaget, aktieägare eller tredje man och de övriga skadeståndsförutsättningarna är uppfyllda.

Det är av vikt för en styrelseledamot som vill handla rätt och riktigt och utan risk för skadeståndsansvar att skaffa sig kunskap om de olika situationer som generar en skyldighet för styrelsen att vägra verkställighet av bolagsstämmobeslut. Som anförts ovan är detta dock inte helt enkelt. Till viss del pekar lagstiftningen ut i vilka situationer verkställighet ska väg-ras. Där plikten har uttryckts i lagtext finns goda förutsättningar för styrelsen att tillgodogöra sig information och tillämpa denna vid verkställighetsfrågor. När grunden för vägran av verkställighet framgår av lag är det även möjligt för styrelsen att tydligt motivera sitt beslut genom att hänvisa till gällande lagstiftning. Som redogjorts för ovan finns det dock andra grunder för vägran av verkställighet som inte framgår av lagstiftning men där verkställighet ändå ska vägras av styrelsen. Dessa grunder kan vara svårare att fastställa än de som framgår av lag och det kan även vara svårare för styrelsen att motivera sitt beslut om sådan grund har tillämpats. T.ex. ska styrelsen vägra verkställighet av bolagsstämman som innebär att

styrelsen fråntas sin funktion i bolaget. Denna grund kan vara svår att tillämpa vid avgörandet om ett enstaka beslut innebär att en sådan rubbning eftersom det blir en bedömningsfråga om styrelsen fråntagits sin funktion eller ej. För att avgöra om det bolagsstämmobeslutet innebär att styrelsen frånhänds sin funktion kan det även vara av vikt att beakta tidigare beslut som bolagsstämman lämnat för att sedan i en helhetsbedömning avgöra om det aktuella bolagsstämmobeslutet ska verkställas eller ej. Mycket av stödet för att det finns en plikt att vägra verkställighet även i de situationer som inte omfattas av lagstiftning har diskuterats flitigt i doktrin och även om duktiga jurister har uttryckt åsikter om gällande rättsläge kan det vara svårt att ta till sig informationen. För det första är alla författare inte överens, för det andra kan det vara tidskrävande och svårt för styrelseledamöter att tillgodogöra sig all information och sedan att applicera detta på ett specifikt beslut.

Detta leder till frågan om hur mycket eftertanke och tid en styrelseledamot kan förväntas lägga ner på sitt arbete och även vilken skicklighet styrelseledamöterna förväntas besitta när frågan om verkställighet av bolagsstämmobeslut ska avgöras. Är det verkligen rimligt att låta styrelseledamöter löpa ansvar när rättsläget är svåröverskådligt och i sina delar inte helt fastställt? Om styrelsen ska göra en bedömning av om bolagsstämmobeslut faller inom de gråzoner där verkställighet inte får ske krävs att styrelseledamöterna är pålästa på dessa grå-zoner. Även en styrelseledamot med god juridisk förståelse torde finna svårigheter att med säkerhet avgöra vilka bolagsstämmobeslut som inte ska verkställas och de som ska verkställas. Det är inte heller rimligt att ålägga styrelsen en uppgift som är orimligt tidskrävande och där det kanske finns en risk att det inte finns en obestridd lösning.

En förutsättning för att skadestånd ska komma ifråga är styrelseledamoten måste ha varit culpös. Att rättsläget är svåröverskådligt och svårtillämpat kanske kompenseras av att den omsorg som styrelseledamöterna ska visa inte nödvändigtvis behöver betyda att varje fall där verkställighet ska vägras också behöver vägras för att undgå skadeståndsansvar. Vidare är det väldigt sällan styrelseledamöter hamnar i skadeståndsprocesser. Däremot om det faktiskt åligger styrelsen en plikt att vägra verkställighet talar detta för att styrelseledamöterna varit culpösa. Det går således fortfarande att argumentera för att en styrelseledamot som inte vägrat verkställighet av bolagsstämmobeslut där sådant ska vägras har varit culpös.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det vid verkställighet, även för en noggrann styrelseledamot, kan vara svårt att handla på så sätt att skadeståndsrisk undviks.

Skadestånds-ansvar ska inte uppstå som en överraskning utan det ska vara en beräknelig följd av att visst beteende. Det ska alltså finnas förutsättningar att förutse vilka handlingar som kan generera i skadestånd. På denna grund skulle man kunna bedöma lämpligheten av att sanktionera en åtgärd där det inte finns klar vägledning om åtgärden ska vidtas eller underlåtas. Eftersom styrelsens lydnadsplikt mot bolagsstämman är grunden för relationen mellan organen, och också är en markering från lagstiftarens sida att bolagsstämman ska ha den högsta auktoriteten i bolaget, kan det kanske anses önskvärt att undantagen från denna plikt är tydliga. Detta är till fördel för både styrelsen och bolagsstämman. För styrelsens del är det önskvärt att fastställa vilka åtgärder som kan leda till skadeståndsansvar. Om rättsläget kring vägrad verkställighet av ett bolagsstämmobeslut är otydlig öppnar det upp till utrymme för diskussion. Exempelvis, vid diskussion kring bolagsstämmobeslut som strider mot bolagets intresse uttryckte Åhman att en allmän princip om att styrelsen ej får verkställa bolagsstämmobeslut som strider mot detta intresse behöver uttryckligt stöd i aktiebolags-rättsliga regler. Även om det får anses fastställt att styrelsen får vägra verkställande av bolagsstämmobeslut som uppenbart strider mot bolagets intresse kan det vara oförutsebart att ha en skyldighet som framgår som en allmän princip som strider mot det den generella lydnadsplikten.

7.2.2.2 Entledigande

En annan konsekvens, som inte direkt är kopplat till styrelsens handlande, är möjligheten för bolagsstämman att entlediga styrelseledamöter. Även om en styrelseledamot fattat ett beslut om att vägra verkställighet av ett bolagsstämmobeslut och det funnits skäl för detta och att förutsättningar för skadestånd därför inte föreligger kan bolagsstämman visa sitt missnöje på annat sätt. En risk om styrelsen väljer att gå emot bolagsstämmans är entledigande. Styrelse-uppdraget kan därför i vissa fall anses ha en ambivalent karaktär där styrelseledamöterna i vissa tillspetsade situationer åtminstone indirekt väljer mellan risk för skadeståndsansvar eller risk för uppdragets upphörande.

Det finns inget krav på att bolagsstämman ska ange en grund för entledigandet utan denna fråga lämnas helt åt bolagsstämmans godtycke. Bolagsstämman behöver inte heller iaktta några tidsbegränsningar utan entledigande kan ske när som helst och får verkan från den tid som bolagsstämman bestämmer eller när ansökan når Bolagsverket. Vid entledigande behöver det enligt svenskt rätt inte heller betalas något skadestånd till styrelseledamöterna. Det är därför relativt enkelt att göra sig av med styrelseledamöter om så önskas. Regleringen kring

entledigande av styrelseledamöter skulle således kunna leda till att styrelsen fråntas sin möjlighet att utföra sitt uppdrag på bästa sätt genom att vägra verkställighet av mindre lämpliga bolagsstämmobeslut i rädsla för att få sitt uppdrag avslutat.

7.2.2.3 Upprätthållande av hierarkin mellan bolagsstämma och styrelse

En annan väldigt central fråga är relationen och hierarkin mellan bolagsstämman och styrelsen. Lagstiftaren har åsyftat att styrelsen ska vara underställd bolagsstämman vilket i allra högsta grad upprätthålls genom styrelsens lydnadsplikt mot bolagsstämman och även genom att bolagsstämman har behörighet att både utse och entlediga styrelseledamöter. Däremot, som påpekats i avsnitt 3.1.2, ser verkligheten i många bolag lite annorlunda ut. Styrelsen har, trots lagstiftningens utformning, inofficiella maktmedel som följer av deras överlägsna kunskap, förmåga och möjlighet att skaffa sig makt inom bolaget. Denna makt-utveckling å styrelsens vägnar kan förstärkas genom att styrelsen får möjlighet att vägra verkställighet av bolagsstämmobeslut på grunder som inte endast direkt framgår av lagstiftning utan även genom tolkning av principer och intresseavvägningar. Eftersom det inte finns en tydlig uppräkning av de olika bolagsstämmobeslut där verkställighet kan och ska vägras kan det argumenteras för att det uppstår mer utrymme för styrelsen att vägra verkställighet. T.ex. kan styrelsen motivera vägran att verkställa bolagsstämmobeslut med att styrelsen genom beslutet skulle fråntas sin ställning som ansvarig för bolagets förvaltning eller att beslutet strider mot viss lag som inte uttryckligen anges i 8 kap. 41 § 2 st. ABL men som ändå utgör grund för vägran att verkställa beslutet. Ett ytterligare exempel är de beslut som uppenbart kan anses strida mot bolagets intresse. Genom att bolagets intresse inte är helt definierat finns möjlighet att utforma definitionen av bolagets intresse på det sätt som passar styrelsens agenda. Eftersom att de grunder som kan anges för vägrad verkställighet blir en bedömningsfråga, som styrelsen styr över, finns därmed möjlighet för att styrelsen att utnyttja gråzoner för att hindra att bolagsstämmans beslut verkställs. Detta skulle i sin tur leda till att styrelsen avhänder bolagsstämman makt och att bolagsstämman därmed mer och mer förlorar sin position som bolagets högsta beslutande organ. Om dessa beslut inte verkställs kan aktieägarna bli tandlösa ägare och får svårare att skydda sitt kapital som de satsat i bolaget. Det kan således ifrågasättas om skyddet för aktieägare upprätthålls genom styrelsens, i vart fall i teorin, vidsträckta möjlighet till vägran av bolagsstämmobeslut. Vidare om det inte finns möjlighet för aktieägare att påverka det bolag som denne investerat pengar i finns en eventuell

risk att färre väljer att investera i aktier i bolag vilket i stort kan bli problematiskt för affärs-livet.