I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2013.
Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor
TILLGÅNGAR Not 2013-12-31 2012-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling 15 7 189 6 937
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar 16 862 876
Summa immateriella anläggningstillgångar 17 8 051 7 813
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar 18 114 884 115 189
Statliga järnvägsanläggningar 19 124 673 112 296
Byggnader, mark och annan fast egendom 20 36 415 35 452
Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 4 304 3 996
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 28 285 27 620
Pågående nyanläggningar 23 91 263 88 219
Beredskapstillgångar 24 94 040 93 199
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 3 365 2 337
Summa materiella anläggningstillgångar 497 229 478 308
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag 26 348 281 368 825
Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 38 399 42 612
Långfristiga fordringar 28 2 674 2 904
Summa finansiella anläggningstillgångar 389 354 414 341
Summa anläggningstillgångar 894 634 900 462
Utlåning 29 378 902 268 640
Varulager m.m.
Varulager och förråd 30 1 584 1 635
Pågående arbeten 31 1 102 846
Fastigheter 32 174 170
Förskott till leverantörer 33 30 18
Summa varulager m.m. 2 890 2 669 Fordringar
Kundfordringar 34 6 828 8 440
Övriga fordringar 35 76 044 66 887
Summa fordringar 82 872 75 327
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 36 13 045 10 161
Upplupna bidragsintäkter 37 2 685 2 805
Övriga upplupna intäkter 38 12 707 12 610
Summa periodavgränsningsposter 28 437 25 576
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar 39 15 300 27 774
Summa kortfristiga placeringar 15 300 27 774
Kassa och bank 40 6 738 5 926
SUMMA TILLGÅNGAR 1 409 773 1 306 374
KAPITAL OCH SKULDER
Nettoförmögenhet 41 -349 902 -316 104
Fonder 42 131 051 107 091
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 216 063 208 088
Övriga avsättningar 44 10 739 11 757
Summa avsättningar 226 802 219 845
Statsskulden
Lån i Sverige 852 410 850 357
Lån utomlands 384 008 262 460
Summa statsskulden 45 1 236 418 1 112 817
Skulder m.m.
Leverantörsskulder 46 19 080 19 360
Övriga skulder 47 63 071 65 694
Depositioner 48 1 271 1 325
Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 240 206
Summa skulder m.m. 83 662 86 585
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader 50 29 281 28 961
Oförbrukade bidrag 51 9 998 9 906
Övriga förutbetalda intäkter 52 42 463 57 273
Summa periodavgränsningsposter 81 742 96 140
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 409 773 1 306 374
Garantiförbindelser 53 1 434 809 1 365 214
Övriga ansvarsförbindelser 54 18 953 18 166
3.2.1 Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens
ackumulerade underskott över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2013 var
nettoförmögenheten -350 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en försämring med 34 miljarder kronor jämfört med 2012 då nettoförmögenheten var 316 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
Miljarder kronor
Ökning av tillgångar 103
Ökning av skulder -106
Ökning av avsättningar -7
Ökning av fonder --24
Summa -34
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Miljarder kronor
Årets överskott enligt resultaträkningen -26
Värdeförändring av aktier och andelar -8
Summa -34
Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 26 miljarder kronor och dels av påverkan på
nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex.
förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2013 uppgick dessa effekter till -8 miljarder kronor.
3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2013 ökade de totala tillgångarna med 103 miljarder kronor till 1 410 miljarder kronor.
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 19 miljarder kronor.
Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av 4,0 miljarder kronor. Större objekt som öppnats för trafik under året är bland annat riksväg 40 Mjölby - Motala, väg 35 Östra länken förbi Linköping, E4 Trafikplats Rosersberg, riksväg 27 förbi Anderstorp och Gislaved samt väg 90 Bollsta – Hällsjö.
Värdet av väganläggningar har minskat jämfört med 2012 då mer färdigställdes.
Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställts under året uppgår till 16 miljarder kronor. Större projekt som färdigställts under året är bland annat ny godsbangård och ombyggnad av personbangård i Umeå, dubbelspår mellan Förslöv och Ängelholm, dubbelspår och funktionsanpassning av bangård Södertälje hamn - Södertälje central samt spårupprustning och hastighetsanpassning Emmaboda - Karlskrona/Kalmar.
Trafikverkets pågående större investeringsprojekt omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Projekt Hallandsås, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.
Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade
Pågående nyanläggningar har ökat med 3,0 miljarder kronor och ökningen beror till största delen på investeringar hos Svenska kraftnät. SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna.
Fler naturreservat m.m.
Under 2013 har Naturvårdverkets marktillgångar ökat med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker. Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade också med 0,7 miljarder kronor. En stor del av den ökningen beror på färdigställda
kombinationsfartyg hos Kustbevakningen. Försvarets beredskapstillgånga ökade med 0,9 miljarder kronor. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ökade med 1 miljard kronor. Bland annat ökade Försvarets materielverks förskott till utländska leverantörer för försvarsmateriel.
Värdet på Vattenfall minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 21 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 26 miljarder kronor.
Förändringen beror främst på årets förlust som uppgår till 14 miljarder kronor och utdelning av 6,8 miljarder kronor till staten. Förändrade principer för redovisning av pensionsskulden har medfört en minskning med 5,8 miljarder kronor.
Andelsvärdet i PostNord AB minskade med 1,5 miljarder kronor eftersom pensionsskulden omvärderats med 1,6 miljarder kronor.
Apoteket AB har ökat andelsvärdet med 1,6 miljarder kronor, främst förklarat av årets resultat på 0,4 miljarder kronor och omvärdering av pensionsskulden med 1,0 miljarder kronor.
Staten sålde Nordeaaktier
Statens långfristiga värdepappersinnehav minskade då aktier i Nordea har avyttrats under året. Försäljningsbeloppet uppgick till 41 miljarder kronor, vilket resulterade i en realisationsvinst på 33 miljarder kronor. Däremot ökade staten andel i Europeiska investeringsbanken.
Riksbanken lånade 105 miljarder
Riksgäldskontorets utlåning ökade totalt sett med 107 miljarder kronor. Det beror främst på att utlåningen till Riksbanken ökade med nästan 105 miljarder kronor1. Lånet är upptaget i utländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunktur och finanskris.
1 Beloppet skiljer sig med ca 1 miljard kronor jämfört med det belopp som anges under Riksgäldskontorets nettoutlåning i Utfallet för statens budget, beroende på att orealiserade valutakursdifferenser påverkar balansräkningen men inte nettoutlåningen.
Ökade fordringar
Övriga fordringar har ökat med 9,2 miljarder kronor. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 4,1 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.
Riksgäldskontorets fordringar har ökat med 3,3 miljarder kronor. Ökningen beror på affärsdagsredovisningen. Där uppstår en fordran när en affär ingås som sedan tas bort några dagar senare i samband med att affären betalas. Det är normalt att det är stora fluktuationer i affärsdagsredovisningen.
Stor minskning av värdet på kortfristiga värdepapper och andelar
Värdepapper och andelar har minskat med 12 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper som var stora föregående år.
Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid
bokslutstidpunkten.
Nordeaförsäljningen har fyllt på Stabilitetsfonden
Fonder ökade med 24 miljarder kronor jämfört med 2012. Under året har
Stabilitetsfondens behållning ökat med drygt 20 miljarder kronor. Ökningen beror mest på att fondens innehav av aktier i Nordea såldes vilket gav en vinst på nära 16 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade 2,2 miljarder kronor och
Insättningsgarantifonden 1,7 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för pensioner ökade med 7,6 miljarder kronor hos Statens
tjänstepensionsverk. De viktigaste faktorerna som påverkade avsättningen var att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,5 miljarder kronor och basbeloppsindexering (värdesäkring) som ökade avsättningen med 5 miljarder kronor. Övriga avsättningar minskade 1 miljard kronor.
Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor
Statsskulden ökade med 124 miljarder kronor och uppgick vid 2013 års utgång till 1 236 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 2,1 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor. Ökningen beror på att
Riksgäldskontoret under året tog upp lån för Riksbankens räkning. Dessa ökade med 105 miljarder kronor under 2013. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt Utvecklingen av statsskulden.
Övriga skulder och förutbetalda intäkter minskade
Övriga skulder minskade med 2,6 miljarder kronor. Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt minskade med 3,7 miljarder kronor.
Övriga förutbetalda intäkter minskade med 15 miljarder kronor. Den största minskningen avser periodisering av skatter. En förutbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2013 är
skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.