• No results found

Resultaträkningen för 2011 visar ett överskott på knappt 35 miljarder kronor, vilket är en minskning med 19 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 56 659 58 351

Intäkter av bidrag 3 31 587 43 073

Summa intäkter 1 082 069 1 066 323

Kostnader

Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll 4 -536 305 -536 593

Transfereringar till företag 4 -39 152 -38 977

Transfereringar till kommuner 4 -204 492 -201 174

Transfereringar till utlandet 4 -57 377 -54 710

Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -8 705 -7 802

Summa transfereringar m.m. -846 031 -839 256

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -111 294 -95 565

Kostnader för lokaler 7 -17 506 -16 778

Vissa garanti- och kreditkostnader 8 96 -2 466

Övriga driftkostnader 9 -81 856 -84 313

Avskrivningar och nedskrivningar 10 -23 185 -22 339

Summa statens egen verksamhet -233 745 -221 461

Summa kostnader -1 079 776 -1 060 717

Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster 2 293 5 606

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 11 36 335 46 106

Finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnad för statsskulden 12 -35 242 -12 141

Övriga finansiella intäkter 13 32 712 16 496

Övriga finansiella kostnader 14 -1 464 -2 072

Summa finansiella poster -3 994 2 283

ÅRETS ÖVERSKOTT 34 634 53 995

Försämringen av resultatet beror bland annat på att nettokostnaden för statsskulden ökade med 23 miljarder kronor och uppgick till 35 miljarder. Samtidigt gav

försäljningen av aktier i Nordea en vinst på 17 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 29 miljarder medan bidragsintäkterna minskade med 11 miljarder kronor.

Kostnaden för personal ökade med 16 miljarder kronor mest till följd av ökade kostnader för statens tjänstepensioner. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 10 miljarder kronor.

3.1.1 Intäkter Diagram Statens intäkter

Skatteintäkterna uppgick till 994 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram). Statens skatteintäkter ökade med 29 miljarder kronor (3,0 procent) jämfört med 2010.

Direkta skatter på arbete ökade med 14 miljarder kronor jämfört med 2010.

Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 5,7 procent.

Skattereduktionerna ökade med 9,2 miljarder kronor varav hälften förklaras av skattereduktion för högre allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till

lönesumman. Resterande del beror på högre jobbskatteavdrag, vilket främst förklaras av fler sysselsatta och högre reduktioner för hemtjänster. ROT-avdraget (reparation, underhåll, om- och tillbyggnad) förklarar den största delen av ökningen och beräknas uppgå till 13 miljarder kronor. Men RUT-avdraget (renhållning, underhåll, tvätt) fortsätter att öka och beräknas 2011 ha uppgått till knappt 1,8 miljarder kronor jämfört med 400 miljoner kronor 2008.

Skatteintäkter 89%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

5%

Finansiella intäkter

3% Intäkter av bidrag

3%

Arbetsgivaravgifterna ökade med 23 miljarder kronor (5,7 procent) till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman.

Jämfört med 2010 minskade skatt på kapital med 2,9 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 8,5 miljarder kronor (25 procent) framför allt till följd av högre ränteutgifter, vilket ökar skattereduktionerna. Skatt på företagsvinster ökade med 4,1 miljarder kronor (3,8 procent) och förklaras av ökade vinster. Flertalet bolag visar på ett starkt resultat 2011 trots att det fjärde kvartalets resultat innebär en svag avslutning på året.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 5,1 miljarder kronor (1,1 procent).

Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 7,4 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser ökade med 3,4 procent. Investeringarna i näringslivet ökade starkt, bland annat ökade bostadsinvesteringarna, vilket också bidrar till ökade momsintäkter.

Skatt på energi och miljö minskade med 2,7 miljarder kronor. Det beror på att bensinförsäljningen minskade med cirka 7 procent vilket medförde lägre intäkter från både energi- och koldioxidskatt. Skatt på alkohol och tobak ökade 0,7 miljarder kronor medan skatt på vägtrafik minskade 0,7 miljarder kronor.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 1,7 miljarder kronor. Det beror bland annat på att Exportkreditnämndens och Svenska kraftnäts

uppdragsintäkter minskat. Arbetslöshetsavgifter för arbetslöshetsförsäkringen minskade också. Däremot tillkom intäkter från spektrumauktioner hos Post- och telestyrelsen med 3,1 miljarder kronor.

Bidragsintäkter har minskat med nästan 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras till största delen av minskade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året. AP-fondens nettobidrag till staten blev lägre för 2011 eftersom ökningen av socialavgifter och allmänna

pensionsavgifter varit betydligt högre än ökningen av utbetalda pensioner.

3.1.2 Kostnader Diagram Statens kostnader

Av statens kostnader utgjorde 76 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 3 procent.

3.1.3 Transfereringar

Diagrammet nedan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra

överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning.

Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten.

Transfereringar 76%

Kostnader för statens egen verksamhet

21%

Finansiella kostnader 3%

Diagram Transfereringar per sektor

Av diagrammet ovan framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet.

Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 837 miljarder kronor. De ökade därmed med 5,9 miljarder kronor mellan 2010 och 2011.

Transfereringar till hushåll har under 2011 netto minskat marginellt. Bland transfereringarna till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadsområdet minskat med 5 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 4,6 miljarder kronor och aktivitetsstöd har minskat med 0,8 miljarder kronor. I genomsnitt under året var 8,3 procent av den registerbaserade arbetskraften arbetslösa att jämföra med 9,0 procent 2010. År 2011 var 4,5 procent öppet arbetslösa och 3,7 procent i program med aktivitetsstöd. År 2010 var det 5,1 respektive 4,0 procent.

Lönegaranti-ersättningen har ökat 0,6 miljarder kronor främst på grund av SAAB:s rekonstruktion och konkurs.

Transfereringar till hushåll

64%

Transfereringar till företag

5%

Transfereringar till kommuner

24%

Transfereringar till utlandet

7%

Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen minskade med 0,9 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget minskade 0,5 miljarder kronor vilket beror på den automatiska balanseringen inom

pensionssystemet. Premiepensioner har däremot ökat 0,6 miljarder kronor. Den ökningen beror på att antalet pensionärer ökar på grund av stora årskullar födda i mitten av 1940-talet och att varje ny årskull som går i pension har större andel i det nya pensionssystemet. Ersättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansierade pensioner och stöd som garantipension och bostadstillägg, har endast ökat marginellt.

Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,5 miljarder kronor (15 procent). Under 2011 har antalet sjukfall ökat något. Orsaken till ökningen av antalet sjukfall är att många av de som tidigare uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, och därför en tid varit utan ersättning från sjukförsäkringen, nu på nytt kan söka ersättning. Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,6 miljarder kronor (10,1 procent). Minskningen förklaras främst av ett fortsatt nettoutflöde till ålderspensionssystemet.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1 miljard kronor (4,3 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader men även på att antalet personer som får assistansersättning ökar. Dessutom ökar antalet timmar per person och vecka.

Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade föräldraförsäkringen med 1,2 miljarder kronor och kostnaderna för barnbidragen med 0,4 miljarder kro-nor. Utgifterna för socialförsäkringsförmånerna inom familjepolitiken påverkas av flera faktorer såsom antal födda barn, barnkullarnas storlek, föräldrarnas

löneutveckling och konjunkturen. Under året har antalet födda barn minskat något.

Trots denna minskning har utgifterna föräldrapenning, barnbidrag och tillfällig föräldrapenning ökat. Det beror bland annat på att det finns fler barn i åldrarna 0–12 år och höjda löner vilket påverkar ersättningsnivån.

Transfereringar till den kommunala sektorn har fortsatt att öka under 2011 trots att det tillfälliga konjunkturstödet 2010 nu är borta. Det förklaras dels med en ökning av den kommunalekonomiska utjämningen 2011 och stabiliseringspolitiska åtgärder på grund av den relativt svaga inkomstutvecklingen. Den kommunalekonomiska utjämningen har ökats som kompensation för ytterligare sänkning av skatten för pensionärer genom förhöjt grundavdrag.

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 3,3 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 4 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska

utjämningen till kommuner och landsting har ökat med 8,8 respektive 3,9 miljarder kronor. Bidrag för läkemedelsförmånerna har minskat med 0,5 miljarder kronor.

Bland transfereringar till utlandet har kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och 2010 även Regeringskansliet ökat med 1,1 miljard kronor.

Avgiften till EU ökade med 0,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.

Avsättningen till fonder ökade med 0,9 miljarder kronor. Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat med 0,7 miljarder då räntan på reala placeringar och realisationsvinsterna ökat.

3.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för

statsanställda) uppgick till 234 miljarder kronor 2011, vilket är en ökning med drygt 12 miljarder kronor jämfört med 2010.

Statens personalkostnader ökade med nära 16 miljarder kronor. Ökningen avser framför allt pensionskostnaderna och beror på att dessa var särskilt låga föregående år då avsättningen för pensioner minskade, medan avsättningen ökade under 2011 efter bl.a. förändrade grunder. Lönekostnader inklusive lagstadgade

arbetsgivaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor (3,6 procent). Övriga driftkostnader minskade med 2,5 miljarder kronor. Mest minskade Försvarsmyndigheternas materielinköp.

3.1.5 Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 9,8 miljarder kronor.

Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Resultatet för Apoteket AB har försämrats med 4,1 miljarder kronor jämfört med föregående år då försäljning av dotterbolag medförde en realisationsvinst på 4,4 miljarder.

Vattenfalls resultat har minskat med 1,9 miljarder kronor bland annat på grund av minskade volymer och priser. AB Svensk Exportkredit redovisar försämrat resultat med 1,5 miljarder och Sveaskog Holding AB redovisar försämrat resultat med 1,2 miljarder. LKAB har däremot förbättrat sitt resultat med 1,9 miljarder kronor tack vare högre priser på järnmalm.

3.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 23 miljarder kronor. De orealiserade valutavinsterna har minskat med 20 miljarder samtidigt som räntekostnaderna för upplåning i svenska kronor har ökat med 7 miljarder och de realiserade

valutaförlusterna har minskat med 4 miljarder kronor.

Övriga finansiella intäkter ökade 16 miljarder då statens försäljning av aktier i Nordea gav en vinst på 17 miljarder kronor.