Kontoret för samhällsutveckling: text 1 – 4

4.1 Kontoret för samhällsutveckling: text 1 – 4

Beslutstexterna från kontoret för samhällsutveckling är skrivna av två olika handläggare vid kontoret. De är 2 – 3 sidor och innehåller 10 – 12 rubriker (exklusive ärendemeningarna).

Samtliga texter är bifallsbeslut från 2012 gällande bygglov. Materialet är kopior av texternas originalversioner.

19

4.1.1 Svar i Klarspråkstestet

I tabell 1 nedan redovisas text 1 – 4:s svar på Klarspråkstestets 31 frågor (se bilaga 1).

4.1.2 Vad är ”bra” enligt Klarspråkstestet?

Text 1 – 4 fungerar överlag bra då det gäller dispositionen, styckena och sambanden, meningarna samt orden och fraserna. Nedan redovisas vad som fungerar bra och vad de nämnvärda bristerna är inom respektive avsnitt. I de fall det är ett flertal brister redovisas dessa i punktuppställningar.

Dispositionen (Tabell 1: 5)

Samtliga texter inleds med själva beslutet vilket sedan följs av en motivering. Detta är helt i linje med klarspråksnormen. Anvisningar till mottagaren står däremot inte tidigt, och inte heller text som låter mottagaren veta att uppdragsnämnden har uppfattat allt rätt

Styckena och sambanden (Tabell 1: 15 – 19)

Texternas stycken är som regel markerade med blankrad även om undantag förekommer i samtliga texter. Styckeindelningen är dessutom logiskt genomförd med en tankegång per stycke. Det finns vidare inga oklara hänvisningar i någon av texterna och sambanden mellan ord och uttryck är överlag tydliga.

Texterna uppvisar däremot brister i användandet av bindeord. Ingen av texterna innehåller bindeord av den sort som rekommenderas i Klarspråkstestet.

Meningarna (Tabell 1: 20 – 23)

Texternas meningar är okomplicerat byggda och det finita verbet i huvudsatsen står överlag tidigt i meningen, vilket tyder på att det viktiga också står tidigt. Det finns en ambition att använda punktuppställningar även om de inte är utförda i enlighet med rekommendationerna.

20 Texterna uppvisar däremot brister då det gäller variationen mellan korta och långa

meningar. Samtliga texter har minst 50 % korta meningar. En av texterna har så stor andel som 67 %.

Orden och fraserna (Tabell 1: 24 – 31)

Texternas ord är överlag nutida, begripliga och konkreta. Vidare innehåller texterna i stort sett bara korta prepositioner. Det finns inte nämnvärt många substantiveringar även om sådana förekommer. Detsamma gäller stavfel och andra språkliga misstag.

Texterna uppvisar däremot brister då det gäller följande:

 Onödigt långa ord.

I tre av texterna finns ord som skulle kunna lösas upp eller rakt av förkortas.

Exempelvis: områdesbestämmelser, friskluftsventilation (text 1),

rekreationsaspekterna, omgivningspåverkan (text 2), färgkulören (text 4).

 Fackord.

Det förekommer även fackord och/eller begrepp som torde vara okända för mottagaren i samtliga texter. Exempelvis: startbesked, slutbesked (text 1, 3 och 4), byggsamråd, lägeskontroll (text 2).

4.1.3 Vad är ”mindre bra” enligt Klarspråkstestet?

Text 1 – 4 fungerar mindre bra då det gäller fyra av Klarspråkstestets avsnitt, nämligen: tonen i texten, innehållet, rubrikerna och textens olika delar. Nedan redovisas vad som gör att texterna fungerar mindre bra i respektive avsnitt.

Tonen i texten (Tabell 1: 1 – 3)

Texterna innehåller som regel inte direkt tilltal och uppdragsnämnden betecknas inte som ”vi”

i någon av texterna. Det framgår inte tydligt vem som gör vad då passiva verb används som regel både i samband med avsändare och mottagare: ”Som kontrollansvarig godtas...” (text 1),

”[...] inte har påbörjats inom två år eller avslutas...” (text 2).

Innehållet (Tabell 1: 4)

I texterna är en del information otydlig och/eller obefintlig. Det framgår inte när eller hur man ska göra det som begärts av myndigheten och överlag inte vart man ska vända sig för mer

21 information. Det är inte heller tydligt vem som beslutat i ärendena då samtliga texter saknar namn på beslutsfattare och/eller ansvarig handläggare. Det är vidare två aktörer som är inblandade i beslutet. Samtliga texter inleds med ”Plan- och byggnadsnämnden beviljar lov ...” och avslutas med ”Arbetsutskottet föreslår bygglov.” Och även om rubriken ”Beskrivning av ärendet” finns i samtliga texter – vars text kan fungera som ett sätt för mottagaren att se att myndigheten har förstått allt rätt – kan rubrikens innehåll sägas vara av sådan sort i bara två av texterna.

Rubrikerna (Tabell 1: 6 – 8)

Texternas ärendemeningar överensstämmer överlag inte med klarspråksnormen och ingen av texterna som är längre än två sidor har informativa underrubriker³ . Samtliga texter innehåller vidare minst två rubriker som inte svarar mot innehållet. Av dessa är problematiken då det gäller ”Fastställda handlingar” gemensam för alla texter. Texten under denna rubrik inleds i samtliga fall av en uppräkning av de fastställda handlingarna. Därefter följer information man inte förväntar sig, i form av exempelvis betalningsinformation och anvisningar om när

åtgärden får eller inte får ”tas i bruk” (text 1, 3 och 4).

Textens olika delar (Tabell 1: 9 – 14)

Texternas beslutsmeningar innehåller undantagslöst paragrafhänvisningar, vilket strider mot klarspråksnormen. Nedan följer ett exempel som är representativt för samtliga texter:

Plan- och byggnadsnämnden beviljar lov för nybyggnad av enbostadshus och förråd/carport, samt installation av eldstad med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap 31 §. (Text 4)

Vidare är villkoren till beslutet inte tydligt angivna i samband med beslutet i någon av

texterna. I två av texterna presenteras förvisso ett av beslutets villkor i anslutning till det, men samtliga texter innehåller ett flertal villkor och/eller krav ställda till mottagaren. I många fall anges det inte hur denna ska gå tillväga för att möta kraven: ”Observera att åtgärden inte får påbörjas förrän plan- och byggnadsnämnden lämnat ett startbesked” (text 1), ”Observera att byggnaden inte får tas i bruk innan slutbesked eller interimistiskt slutbesked har utfärdats”

(text 4), ”Bygganmälan inlämnas till plan- och byggnadsnämnden senast tre veckor före byggstart” (text 2).

3 Se dock anmärkning under avsnitt 3.2.3

22 Även om skälen till beslutet presenteras under egen rubrik – vilket är i linje med

klarspråksnormen – kan presentationen knappast benämnas som pedagogisk⁴: ”Förslaget är lämpligt för sitt ändamål och bedöms inte vara någon betydande olägenhet för grannarna”

(text 1), ”Förslaget är lämpligt för sitt ändamål” (text 4).