Ramavtalet har varit aktivt sedan 2013-02-04 och kan som längst förlängas till 2017-02-28.
Förutom statliga myndigheter är 22 statliga organisationer, 219
kommuner, 20 landsting och 14 övriga organisationer (kommunalförbund etc.) anslutna till ramavtalet.
Aktiviteten på ramavtalet har varit mycket låg och endast tre avrop har genomförts.
Statens inköpscentral
Sid 25 (65)
4 Marknadsutveckling
I sin rapport IT Radar 2013 konstaterar Radar Ecosystem Specialists (Radar) på sidan 2 att ”Totalt ökar den svenska IT-marknaden med 2,3 miljarder kronor (1,1 procent). Den största delen av ökningen, 2,1 miljarder kronor, finansieras av andra budgetar än IT-budgeten hos de IT-köpande verksamheterna.”
Vidare skriver Radar på sidan 18 att offentlig sektor ”Ökar inte sina investeringar under 2013. Fokus ligger på effektivisering genom standardisering och automatisering samt self-service mot omvärlden, med ökade kompetensbehov inom framförallt verksamhetsområdet, mobila lösningar samt säkerhetsområdet.” Dessutom konstaterar Radar på sidan 15 att ”Hårdvarumarknaden växer med cirka 0,5 procent värdemässigt, mjukvarumarknaden minskar med cirka 0,6 procent värdemässigt och tjänstemarknaden, inklusive outsourcing och molntjänster, växer med cirka 1,4 procent värdemässigt.”
En intressant jämförande iakttagelse är att omsättningen på ramavtalen för programvaror, Licensförsörjning och Öppna programvaror, ständigt har ökat.
4.1 Trender
4.1.1 Programvara som tjänst
Publika molntjänster är i allmänhet på stark frammarsch, vilket bl.a.
framgår av Radars rapport ”Molntjänster 2012-2016”. Detta innebär att kunderna mer och mer bortser från bakomliggande tekniska lösningar och istället fokuserar på tjänsternas prestanda, funktionalitet och leverantörernas leveranskapacitet.
Publika molntjänster har också en stark tendens att ”smyga” sig in i kundens miljö då många molntjänster endast kräver en webbläsare för att fungera samt att många molntjänster upplevs som gratis att använda. På så sätt blir varken inköpsavdelningen eller it-avdelningen kontaktade när enskilda medarbetare börjar nyttja t.ex. molnbaserade lagringslösningar och kontorsstöd.
På marknaden förekommer även s.k. privata molntjänster vilket är en molntjänst bestående av en avskild och säker it-miljö som endast en viss kund kan arbeta i, till skillnad från en publik molntjänst där samtliga kunder delar på samtliga resurser.
I förvaltningen av de befintliga ramavtalen ser projektgruppen att trenden mot att köpa en ”kundunik tjänsteleverans” är något som ökar.
Med kundunik tjänsteleverans avses en privat molntjänst, som den är förklarad i stycket ovan, i kombination med drift,
säkerhetskopieringskrav, åtkomstkrav, krav på loggning,
tillgänglighetskrav, programvaror, systemutveckling, support, underhåll och förvaltning.
Betalningsmodellerna som används för molntjänster kan t.ex. vara för en prenumeration, en månadsavgift eller att kunderna betalar för det de använder ”pay as you use”.
4.1.2 Hybridmodeller
Olika former av hybridmodeller där programvara installerad i kundens egen miljö kombineras med en publik molntjänst är en relativt ny företeelse. Exempel på detta är hybriden där kunden installerar
programvaran på sin egen dator samtidigt som den också får automatisk tillgång till lagring i en publik molntjänst. Trenden är tydlig att olika former av molntjänster kommer bli allt vanligare inom
programvaruområdet, även där kund inte tänker på att det är en molntjänst som används, vilket bl.a. framgår av Radars rapport
”Molntjänster 2012-2016”.
4.1.3 Öppna programvaror
Öppna programvaror blir alltmer vanligt. Vissa öppna programvaror upplever projektgruppen som så etablerade att det inte längre verkar intressant att de är öppna. Exempel på detta är Linux, Android, Apache och Firefox. Likaså noterar projektgruppen att huruvida öppna
programvaror är säkra, kontinuerligt utvecklas eller går att få support på allt mer sällan är en diskussion, vare sig i media eller i andra sammanhang. Inom offentlig sektor verkar det, baserat på avropen från Öppna programvaror, än så länge som att olika former av
färdigpaketerade öppna programvaror är det som oftast används. Den
Statens inköpscentral
Sid 27 (65)
bild som Öppna programvaror ger är dock inte korrekt då det totala nyttjandet av öppna programvaror hos kunderna är omöjlig att få då de öppna programvaror som är gratis inte behöver upphandlas eller
avropas. Att offentlig sektor ingår i s.k. Open Source communities för att delta i utvecklingen av öppna programvaror verkar vara ovanligt.
Hur en programvara licensieras till kund är något som ständigt
förändras. Den nuvarande trenden är att kund endast köper någon form av prenumeration och att kundens rätt att nyttja programvaran upphör om prenumerationen upphör. Detta gäller även för vissa öppna
programvaror, men med skillnaden att där kan inte nyttjanderätten upphöra, däremot support, uppgraderingar och uppdateringar.
4.1.4 Appliance
När föregående förstudie på området genomfördes var s.k. appliances (en paketerad kombination av hårdvara och programvara) relativt vanliga, men främst inom områden som täcktes av ramavtalen Kommunikation som tjänst samt Nätverksprodukter. De senaste åren är det, enligt både analytiker och programvarutillverkare, en trend att det blir allt
vanligare att programvaror säljs som appliances, ibland t.o.m.
uteslutande i den formen. Här finns numera t.ex. integrationsmotorer, sökmotorer och databaser. Licensförsörjning och Öppna programvaror har explicita förbud mot avrop av appliances, däremot kan de ingå i E-förvaltningsstödjande tjänster. Om appliances ska ingå i kommande ramavtal krävs det mycket arbete med allmänna villkor då dagens allmänna villkor bara hanterar leverans av programvaror samt att ramavtalen tydligt avgränsas mot framförallt ramavtalet Server, lagring samt närliggande produkter och tjänster och Nätverksprodukter.
Klient som appliance kommer få ökat genomslag i och med ett ökat användande av publika molntjänster och webbteknik. Denna typ av klienter går redan nu att avropa som produkt från ramavtalet Klient och som tjänst från ramavtalet IT-Driftstjänster Användarnära funktioner.
Projektgruppen anser därför att denna produktkategori bättre hör hemma i dessa ramavtal än i kommande ramavtal för programvaror och tjänster.
På marknaden förekommer också virtuella appliances, vilket är en appliance där kunden själv får tillhandahålla hårdvaran. Den virtuella
appliancen är en komplett paketering av alla ingående programvaror som kund relativt enkelt kan installera på en server. Virtuella appliances går att avropa från Licensförsörjning och Öppna programvaror.
4.1.5 Bring Your Own Device
”Bring Your Own Device” (BYOD) är ett begrepp som de flesta
it-avdelningar brottas med. Arbetsgivare måste till exempel förhålla sig till hur de ska hantera att en medarbetare vill kunna läsa e-post i sin privata mobiltelefon. Många kunder låser ner operativsystemet på arbetsplatsdatorerna så att endast tillåtet användande fungerar, vilket är begripligt ur support-hänseende, men kan upplevas instängt och hämmande för användaren. Privatpersoner tenderar att byta mobiltelefon oftare än arbetsgivare varför en del upplever att den mobiltelefon som arbetsgivaren tillhandahåller ofta upplevs som inaktuell. Det finns en lockelse både från arbetsgivaren och den anställda att tillåta bruk av privata mobiltelefoner, men att tillåta privata mobiltelefoner får t.ex. stor påverkan på vilka operativsystem i mobiltelefonerna som förekommer och hur säkerhetsrisker ska bedömas.
Ett tydligt exempel är att Android är det i särklass vanligast
förekommande operativsystemet i mobiltelefoner idag, men att det inte i motsvarande grad återspeglas i hur kunderna har valt att standardisera.
Det finns flera verktyg för Mobile Device Management (MDM) som försöker hantera problematiken med BYOD på flera olika sätt och det är i dagsläget antagligen den enda effektiva metoden om BYOD ska tillåtas av arbetsgivaren.
BYOD är inte bara en fråga för it-avdelningen utan även en fråga för arbetsgivaren i stort då t.ex. frågorna om ägandeskap till appar och information måste klargöras, vilken försäkring som gäller och vem som har ansvarat för information vid händelse av förlust eller stöld.
4.1.6 Appar
Appar, både till mobiltelefoner, surfplattor och tunna klienter är något som inte täcks av nuvarande ramavtal, varken för programvaror,
mobiltelefoner eller klienter. Då appar bara är en annan leveransform av generella programvaror som används i kundens it-miljö finns det inget rimligt skäl att utesluta denna leveransform i kommande ramavtal.
Statens inköpscentral
Sid 29 (65)
Appar säljs ofta från en butik på internet som tillhandahålls av samma tillverkare som operativsystemet, dessa köp omfattas självklart av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) men det är inte självklart hur en sådan upphandling ska gå till.
En del kunder vill ha en starkt kontrollerad miljö där endast på förhand godkända programvaror får installeras och användas, något som även gäller för appar. Ett sätt att lösa detta är med MDM-verktyg som tillhandahåller möjligheten att styra vilka appar som får vara installerade, men själva inköpsprocessen stöds dock sällan.
De stora butikerna använder normalt kreditkort som betalmetod, en metod som oftast inte är lämplig för offentlig sektor, varför någon annan betalningsmetod behövs. Vissa butiker erbjuder förbetalda presentkort vilket kan vara en lösning, alla butiker har dock inte detta och konceptet är primärt fokuserat på privatpersoner utan kreditkort varför det inte alltid är en lämplig modell.
En begynnande trend är att programvaror, oftast i formen av en app, licensieras till en enskild individ och inte till den juridiska person som betalar för programvaran. Om detta blir vanligt ser projektgruppen stora problem med hur denna modell ska fungera med LOU samt hur
kunderna ska kunna hantera sina licensinnehav.
Projektgruppen har funderat över möjligheten att ställa krav på att en ramavtalsleverantör ska tillhandahålla en kundunik butik för appar och funnit att det finns både svenska och utländska företag som säljer en färdig butikslösning för appar som kan användas för både kontroll och debitering. Det kan således vara rimligt och möjligt att inkludera appar i ramavtal precis som andra programvaror.