• No results found

Koordinering av instrument

10 Hur generera och sprida information effektivt

10.2 Koordinering av instrument

De miljöinformationsinstrument som finns att tillgå har utvecklats för olika syften och baserade på olika lagstiftningar utan nämnvärda försök till koordinering trots att det övergripande syftet att förbättra produkter eller produktionen kan vara

189

gemensamt. Det har i olika sammanhang190 uppmärksammats att en ökad koordine- ring och effektivisering av olika instrument är önskvärd.

10.2.1 Studie om koordinering av instrument

I en dansk studie191 behandlas frågan om hur olika instrument bättre kan koordine- ras. I studien görs en analys av fem olika instrument; miljömärkning (EU-

blomman), miljöledningssystem (EMS), miljödeklarationer (EPD), rapportering kopplad till direktivet om integrerad miljöprövning (IPPC) samt säkerhetsdatablad (SDS).

Studien tar sin utgångspunkt i en vision att informationsflödet bör organiseras på ett sådant sätt att information från tillverkare och leverantörer lätt kan kombine- ras för att tillgodose kunders informationsbehov.

Syftet med studien är att analysera hinder och möjligheter för att koordinera el- ler integrera produktinformationssystem och ge förslag på hur dessa hinder kan reduceras. En analys av de olika systemen har gjorts bl.a. m a p datainsamling och verifiering. Resultatet indikerar behov av en stark koordinering av informationssy- stem som har liknande målgrupper och syften.

Författarna anser att högst prioritet bör ges till miljömärkning, EMAS och mil- jödeklarationer. Av studien framgår bl.a. att det finns skillnader mellan miljömärk- ning och EPD som inte är självklara utan troligen endast ett resultat av bristande koordinering. Eftersom båda systemen är livscykelbaserade så borde det vara en fördel att använda en gemensam LCA-bas. Man rekommenderar att gemensamma bakgrundsdokument tas fram vid fastställandet av kriterier för Blomman respektive fastställandet av Product Category Rules (PCR) för EPD. Men även datainsamling kopplad till IPPC-direktivet och säkerhetsdatablad bör kunna koordineras bättre med de andra tre systemen. De viktigaste elementen som bör koordineras enligt författarna är: Ramverk och guidelines, datainsamling samt verifiering. I rapporten läggs flera förslag på hur utvecklingen bör ske. Man föreslår bl.a. att ett integrerat informationssystem för miljö- och hälsofrågor bör utvecklas och beslutas av EU samt att ett gemensamt LCA-ramverk bör etableras inom EU. Vägledningar och andra bakgrundsdokument som utarbetas för ett system bör göras tillgängligt för andra system som t.ex. PCR-dokumenten som utarbetas för miljödeklarationer.

Naturvårdsverket delar uppfattningen att det finns koordineringsvinster att göra både för näringslivet och för myndigheterna om systemen var mer koordinerade och t.ex gemensamma bakgrundsdokument kunde användas. EU-Kommissionen har bl.a. påbörjat uppbyggnad av digital information om medlemsländernas IPP- arbete där information om pågående forskningsprojekt etc. kan spridas. Detta skul- le kunna byggas ut med ytterligare länkar till information om Product Category Rules etc.

Vad gäller etablerandet av ett gemensamt ramverk för LCA anser Naturvårdsverket att det ligger i linje med de tankar som presenteras under avsnittet ovan men att förslaget har ett för snävt EU-fokus. Enligt verkets uppfattning är det är viktigt att

190

Council conclusions on Integrated Product Policy, 14405/03

191

systemen är internationella och att en ökad koordinering och harmonisering bör ske på global nivå så långt som möjligt vilket även referensgruppen framfört. Verket delar också uppfattningen att en ökad koordinering bör kunna ske mellan EPD och miljömärkning som t.ex att båda systemen skulle kunna baseras på samma PCR för en gemensam produktgrupp. Det skulle kunna innebära att en tillverkare vid utar- betande av en PCR skulle kunna avgöra om det finns möjligheter att miljömärka produkten.

Vad gäller verifieringsfrågan delar Naturvårdsverket författarnas syn rent gene- rellt. För närvarande har samtliga EMAS-kontrollanter också ackrediterats för EPD i Sverige.192Frågan kan dock vara mer komplicerad än vad som framgår av rappor- ten. Jordbruksdepartement har studerat konsekvenserna av att öppna den del av licensieringen som avser bedömning av överensstämmelse mot fastställda kriterier för konkurrens från ackrediterade certifieringsorgan för Blomman och Svanen.193 I analysen görs bedömningen att en sådan öppning är möjlig men för närvarande inte motiverad av kostnadsskäl. Hela verksamheten med kriterieutveckling, revision av kriterier och harmonisering av bedömningar kommer att fördyras eftersom licens- intäkterna bortfaller. Det bör då rimligen vara staten som måste bära dessa ökade kostnader. Naturvårdsverket delar denna bedömning. Licensieringen ger idag dess- utom kunskap till Svanenorganisationen som ligger till grund för kriterieutveck- lingen och denna kunskapsbas riskerar att gå förlorad om systemen öppnas.194

10.2.2 Miljöanpassad offentlig upphandling och miljömärkning Enligt Naturvårdsverkets uppfattning skulle verktyg för miljökrav i offentlig upp- handling vinna på en ökad koordinering med andra miljöinformationsverktyg. Pro- fessionella inköpare kan t.ex. använda sig av miljömärkning, eftersom förutsätt- ningarna i somliga fall är desamma som för konsumenter.195 Även miljömärk- ningskriterierna kan användas vid professionella inköp. Miljömärkningskriterierna kan dock vara svåra att förstå för inköpare. För offentlig upphandling finns särskil- da regler som medför att kriterierna i vissa fall inte kan användas fullt ut. Den tota- la marknaden för miljömärkta produkter är ännu relativt liten i relation till vad den offentliga sektorn upphandlar varför användbarheten för närvarande blir begränsad. Miljömärkningskriterier kan utnyttjas i högre grad vid utformning av upphand- lingskriterier (EKU-verktyget). Kommissionen arbetar för närvarande med att ta fram riktlinjer för användning av miljömärkningskriterier vid offentlig upphand- ling.

På nationell nivå har diskussioner förts mellan Naturvårdsverket och Miljöstyr- ningsrådet och SIS Miljömärkning i syfte att öka samarbetet dem emellan och där- med uppnå effektiviseringsvinster. Staten har ett inflytande på båda organisationer- na om än i varierande grad. Organisationerna har olika uppdrag och delvis olika målgrupper, men ett antal beröringspunkter finns.Möjligheter bör finnas att satsa

192

Sven-Olof Ryding, Miljöstyrningsrådet (muntl) 05-10-24

193

Jordbruksdepartementet (2005), Konsekvenser av öppna system för Svanen och EU-blomman, Promemoria

194

Naturvårdsverket yttrande 2005-04-31, Dnr 633-1899-05 Hm

195

Nordiska Ministerrådet (2002), Svanens roll i förhållande till andra miljöinformationssystem och

på gemensamma utbildningar och informationsinsatser gentemot målgruppen upp- handlare och inköpare. Naturvårdsverket anser att det vore värdefullt med sådana gemensamma insatser då de skulle förtydliga för upphandlare vilka möjligheter de har att använda sig av de olika verktygen, EKU och miljömärkning samt vad som skiljer dem åt, juridiska aspekter etc.

Det är viktigt att skilja mellan offentliga upphandlare och inköpare i näringsli-

vet. Offentliga upphandlare regleras av lagen om offentlig upphandling vilken

hindrar dem från att kräva att den upphandlade produkten ska vara miljömärkt. De kan i bästa fall endast kräva att kriterierna för märket uppfylls. Inköpare i närings- livet regleras inte av någon sådan lag. Detta gäller i många fall även statliga bolag. Näringsliv och statliga bolag är därför två viktiga målgrupper för miljömärkningen.