Utvärderingsrapporten inleds med en bakgrund till det romska kul- turcentret (RKC) och till utvärderingen samt ett kortfattat avsnitt om romska grupper i Malmö. Avsnittet syftar till att ge läsaren en inblick i sammanhanget kring RKC. Följande avsnitt beskriver syf- te, frågeställningar och metod. Därefter inleds nästa avsnitt med en beskrivning av RKCs uppdrag, verksamheter, organisatoriska struktur, samt att utvärderaren efter varje avsnitt framför reflek- tioner kring dessa.
”Romsk kultur och RKCs verksamheter” behandlar därpå romsk kultur manifesterad i RKCs verksamheter utifrån intervjuer med åtta besökare på RKC och med två medlemmar i RKC, samt huruvida de romska informanterna ser ett behov av ”kulturkompe- tens” i majoritetssamhället. Som avslutning på avsnittet ges utvär- derarens reflektioner.
”Romer i Malmö och RKC” baseras på intervjuer med 29 ro- mer från olika grupper i Malmö och diskuterar vad de romska in- formanter känner till om RKCs verksamhet, huruvida RKC når ut till de olika romska grupperna i Malmö, samt vilka tankar som finns om framtiden för romsk kultur i Malmö. Även i detta kapitel avslutas avsnitten med utvärderarens reflektioner.
Sista kapitlet innehåller sammanfattande reflektioner och slutsatser av utvärderingen.
BAKGRUND
Den 5 april 2006 beslutade Kommunstyrelsen (KS) att godkänna förslaget från kulturnämnden och fritidsnämnden om en treårig försöksverksamhet i syfte att etablera det romska kulturcentret (RKC). 500 tkr beviljades till RKC för 2006 ur KS projekt- och ut- redningsanslag, och det fastställdes att ett fortsatt årligt bidrag på 500 tkr skulle beviljas för 2007 och 2008. Detta hade sin bakgrund i att Miljöpartiet de gröna inkommit med en motion 2004-12-15 som förordande att Malmö kommun skulle satsa mer på romsk kultur och se över på vilket sätt kommunen kunde bidra ekono- miskt för att säkerställa RKCs verksamhet på ett mer varaktigt sätt.
Genom beslut i KS 2009-01-14 fick RKC fortsatt stöd med 500 tkr kronor för år 2009. Det beslutades även att ytterligare 150 tkr kronor skulle avsättas till att under 2009 genomföra en ut- värdering av kulturcentrets verksamhet 2006-2008.
Malmö stad har gett Enheten för utvärdering och kompetensut- veckling i uppdrag under perioden 2009-04-01 till 2009-08-31 genomföra en utvärdering av RKC. Utvärderaren har haft 420 timmar (motsvarande halvtidstjänst under perioden för uppdraget) till sitt förfogande. I uppdraget ingår att se till huruvida det RKCs verksamhet nått ut till de olika romska grupperingarna i Malmö, samt om kulturcentret upplevs som en verksamhet för hela den romska kulturen. Utvärdering skall utgöra underlag för beslut om fortsatt verksamhet på kulturcentret.
INTRODUKTION
Detta avsnitt avser att ge en kortfattad introduktion om de romska grupperna då det är ett återkommande tema i utvärderingen.
Romska grupper
Romer blev år 2000 erkänd som nationell minoritet då Sverige rati- ficerade Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Detta innebär bland annat att romer ges rätt till deltagande och medbestämmande i frågor som rör dem, rätt till att bibehålla och utveckla sin kultur och rätt till modersmålsundervisning (se Ram- konventionen om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk).
Romer har ett gemensamt språk kallat romanés eller romani, men språket utgörs av en mängd varieteter som tillsammans be- nämns romani chib. Dessa varieteter har olika förutsättningar för att förstå varandra där vissa grupper kan kommunicera utmärkt medan andra grupper har mycket svårare att förstå varandra. Den romska folkgruppen utgörs av många olika grupper med skilda traditioner och kulturer och det finns olika sätt att dela in dessa på. En indelning som används i Sverige är svenska romer som började invandra till Sverige i slutet av 1800-talet, resande, finska romer som kom till Sverige på 1500-talet och som senare förpassa- des till nuvarande Finland, utomnordiska romer som kom till Sve- rige från länder i östra Europa först på 1960-talet och i början av 1970-talet samt nyanlända romer från f.d. Jugoslavien.
Romer kan även delas in i romska grupper eller stammar såsom lovara, kalderasch, rumungri, arli, kalé, gurbet med mera, eller ef- ter nationallitet såsom svenska romer, tjeckiska romer, ungerska
romer, finska romer, polska romer, jugoslaviska romer med mera. Indelningen efter nationallitet kan sammanfalla med indelningen efter romska släkter eller grupper, men behöver inte göra det. I detta sammanhang är det mindre intressant vilken indelning som används, men vad som är viktigt att notera är att Malmö rymmer många olika romska grupper, oavsett vilken indelning som görs, och att dessa har skilda intressen och behov. Dessa skilda intressen skapar ibland konflikter mellan de olika grupperna i Malmö, och i relation till det romska kulturcentret (RKC) är det viktigt att se till detta då det kan betydelse för i vilken utsträckning RKC kan nå ut och vara en mötesplats för romska grupper i Malmö.
För mer läsning om romer se regeringskansliet, Delegationen för romska frågor eller Stockholms kulturförvaltning.
www.romadelegationen.se
http://www.kultur.stockholm.se/default.asp?id=12751
Syfte
Syftet med följande utvärdering är att utreda huruvida och till vil- ken grad romskt kulturcenter (RKC) nått ut till de romska grup- perna i Malmö, samt undersöka om kulturcentret upplevs som en verksamhet för hela den romska kulturen. Vidare syftar utvärde- ringen till att föra ett resonemang kring vilken betydelse centrets verksamhet har haft avseende kunskapsökning om romernas situa- tion samt minskad diskriminering.
Då det i tidigare genomförd utvärdering (2008-10-27) samt i Kul- turförvaltningens rapport (2008-11-03) framgår att kulturcentrets uppdrag och dess riktlinjer upplevs som otydliga och dåligt avgrän- sade blir ett vidare syfte att diskutera gränsdragningar för verk- samheten samt sätta verksamheten i ett större sammanhang av Malmös minoritetspolitik.
Slutligen syftar utvärderingen att utgöra underlag för Malmö stad att ta beslut om fortsatt verksamhet för kulturcentret.