• No results found

Kostnader för investering i befintlig och ny elproduktion

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 70-73)

I föregående avsnitt analyserades intjäningsförmågan på grossistmarknaden genom att presentera teknologiviktade genomsnittspriser för varje kraftslag i tre olika scenarier år 2020 och 2030. För att bedöma hur elproducenternas lönsamhet påverkas av en ökad andel variabel elproduktion behövs information om de olika kraftslagens kostnadsstruktur. Därför analyseras i detta avsnitt kostnader för investeringar i befintlig och ny elproduktion.

Förutsättningar för kostnadsanalysen

Kostnadsposterna för investeringar i befintlig och ny elproduktion kan delas upp i fasta och rörliga kostnader. Fasta kostnader avser i första hand de kapitalkostnader som inte försvinner om kraftverket läggs ner. Rörliga kostnader är kostnader som kan undvikas om kraftverket inte producerar. Exempel på rörliga kostnader är bränslekostnader och personalkostnader. Nedan beskrivs antaganden om de fasta respektive rörliga kostnaderna för olika kraftslag.50

Kostnadsantaganden för de olika kraftslagen görs för typstorlekar för varje kraftslag. I praktiken varierar kostnaderna mellan anläggningar inom ett kraftslag beroende på deras storlek och geografiska förutsättningar.

Fasta kostnader

Antaganden om fasta kapitalkostnader för reinvestering och nyinvestering i de olika kraftslagen har hämtats från olika rapporter (Elforsk, 2014; Sweco, 2016).

Sweco har granskat kapitalkostnadernas rimlighet och gjort justeringar där det ansetts vara lämpligt.51 Vidare har annuitetsmetoden använts för att beräkna kapitalkostnaden och den reala kalkylräntan antagits till 4 procent under byggtiden och 6 procent under avskrivningstiden.

Kapitalkostnader som är relaterade till reinvestering i befintliga anläggningar tar inte hänsyn till historiska investeringskostnader. Historiska investeringskostnader antas därmed vara en så kallad sunk cost vilket innebär att de inte kan återhämtas vid en nedläggning av anläggningen.

Vid beräkningen av kostnader för nyinvestering i kraftvärmeverk har metoden med värmekreditering används. Metoden innebär i korthet att kostnader för att producera fjärrvärme subtraheras från den totala produktionskostnaden för att producera både el och värme (se Sweco, 2016b). Metoden har valts eftersom värmeproduktionen är avgörande för utformningen av ett kraftvärmeverk vid beslut om nyinvestering. När verket är i drift har vi istället bedömt att det är mer lämpligt att använda en metod där man tittar på marginalkostnaden för att producera el snarare än enbart värme. De olika beräkningsmetoderna för befintlig respektive ny kraftvärme försvårar en direkt jämförelse av kostnaderna mellan befintliga och nybyggda anläggningar.

Kostnaderna för elproduktion genom industriellt mottryck skiljer sig kraftigt åt mellan olika industrier och anläggningar varför det inte är meningsfullt att försöka ge en generell kostnadsbild. Nyinvestering i kärnkraft är inte heller inkluderad i

50 Se Sweco (2016b) för en utförlig beskrivning av vilka komponenter som ingår i fasta och rörliga kostnader.

51 Justeringarna gäller främst för land- och havsbaserad vindkraft.

studien eftersom det inte bedöms vara aktuellt med nyinvestering i kärnkraft fram till år 2030.

Rörliga kostnader

Rörliga kostnader är driftkostnader som kan undvikas om anläggningen inte producerar. Här ingår till exempel bränslekostnader, personalkostnader och fastighetsskatt52. Vi har använt samma priser på bränslen och utsläppsrätter för 2020 och 2030 som i våra scenarier som presenterades i kapitel 3. Vi antar en normal fastighetskatt (0,5 procent) på 2016 års nivå. Förhöjd fastighetskatt för vattenkraft och effektskatt för kärnkraft har därmed inte tagits med i

kostnadsantagandena vilket är i enlighet med energiöverenskommelsen. Inte heller lägre fastighetsskatt för vind- och solkraft tas med i kostnadsantagandena. För kärnavfallsavgiften antas 2015 års nivå. Svavel- och NOX-avgifter har hämtats från Elforsk (2014), då enbart små förändringar skett sedan den publicerades.53 Energiskatt på el och CO2-skatt betalas enbart för el som inte säljs vidare utan används internt i anläggningen. Detta utgör en mindre del av produktionen och har inte beaktats i analysen.

Kraftvärmeproducenternas kostnad för avfallseldad kraftvärme är främst baserad på kommunens alternativkostnad för avfallsdeponi. Detta innebär att avfallet genererar en intäkt för kraftvärmeproducenten. Avfallskostnaden som används i denna studie har utgått från det värde som använts av Elforsk (2014) och därefter skalats upp med lika mycket som avfallsavgiften höjts sedan studien publicerades.

Kostnader för befintlig elproduktion inklusive reinvesteringar

Tabell 23 sammanfattar de fasta och rörliga kostnaderna för befintlig produktion, uppdelat per scenario och år när det är relevant. Den rörliga driftkostnaden och den fasta reinvesteringskostnaden antas som huvudregel vara densamma 2020 och 2030. En uppdelning av dessa kostnader görs enbart i de fall där det finns

anledning att anta att kostnadsläget väsentligen skiljer sig åt mellan dessa år.

Totalkostnaden längst till höger i tabell 23 är central för analysen om kraftslagens lönsamhet och består av summan av driftkostnaden och reinvesteringskostnaden.

Reinvesteringskostnaden för kraftvärme är hänförlig till värmeproduktion och är därmed exkluderad ur analysen. Reinvesteringskostnaden för kondenskraft sker inom ramen för drift och underhåll och är därmed inbakad i driftskostnaden. Se Sweco (2016b) för en mer detaljerad beskrivning av de olika kostnadsposterna.

52 Fastighetsskatten på till exempel vattenkraft baseras på bland annat normalårsproduktion och är därför rörlig på längre sikt.

53 NOx-avgiften är en intäkt för kraftbranschen och denna har långsamt minskat sedan införandet, allteftersom fler aktörer reducerat sina NOx-utsläpp.

Tabell 23. Översikt kostnader för befintlig produktion inklusive reinvesteringar (EUR/MWh)

Kostnaderna för olika kraftslag baseras som sagt på olika typanläggningar.

Typanläggningens storlek och antal fullasttimmar redovisas i den andra, respektive tredje kolumnen i tabell 23. Kostnaderna för exempelvis befintlig kärnkraft baseras på förutsättningar för anläggningar liknande dem i Forsmark 2.

Kostnaderna för reinvestering i landbaserad vindkraft 2030 baseras på den teknologi (till exempel antal fullasttimmar och installerad kapacitet) och tillstånd som gäller år 2020. Antagandet för reinvesteringar i befintlig vindkraft 2030 innebär att man får ett likvärdigt vindkraftverk som 2020. Kostnaderna för

reinvestering är lägre år 2030 eftersom kostnaderna för befintlig nätanslutning och vägar är exkluderad i kalkylen. Se Sweco (2016b) för en mer detaljerad beskrivning av de olika kostnadsposterna.

Kostnader för investeringar i ny elproduktion

En sammanfattning av kostnader för nyinvestering i olika kraftslag ges i Tabell 24.

Även här är totalkostnaden i relevanta fall uppdelad per scenario och år.

Tabell 24. Översikt kostnader för nyinvestering (EUR/MWh)

Vi antar att en fortsatt teknologiutveckling leder till att kostnaderna för landbaserad och havsbaserad vindkraft sjunker över tid. En mer detaljerad beskrivning av de olika kostnadsposterna för nyinvestering i de olika kraftslagen ges i Sweco (2016b).

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 70-73)