Noter till resultaträkningen
Not 6 Kostnader för personal
Miljoner kronor 2009 2008
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 11 757 11 502
Försvarsmakten 8 840 9 054
Försäkringskassan 5 056 5 137
Skatteverket 4 422 4 559
Arbetsförmedlingen 3 954 3 657
Kriminalvården 3 816 3 634
Regeringskansliet 3 450 3 233
Banverket 3 375 3 420
Domstolsverket 2 977 2 936
Lunds universitet 2 862 2 728 Göteborgs universitet 2 414 2 305 Uppsala universitet 2 350 2 248 Stockholms universitet 2 009 1 945 Karolinska institutet 1 993 1 813
Umeå universitet 1 695 1 583
Kungl. Tekniska högskolan 1 560 1 489
Vägverket 1 487 2 970
Linköpings universitet 1 462 1 407 Sveriges lantbruksuniversitet 1 416 1 328 Statens institutionsstyrelse 1 331 1 351
Migrationsverket 1 236 1 223
Lantmäteriet 1 073 1 015
Kronofogdemyndigheten 922 943
Affärsverk
Luftfartsverket 1 947 1 877
Sjöfartsverket 630 705
Svenska kraftnät 178 166
Statens järnvägar 4 5
Övriga myndigheter 27 822 26 895 Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter 102 037 101 128 Eliminering av arbetsgivaravgifter -23 874 -24 565 Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter 78 164 76 563
Pensionskostnader Rikspolisstyrelsen 1 687 1 607
Försvarsmakten 1 353 1 569
Försäkringskassan 690 664
Skatteverket 661 612
Regeringskansliet 557 541
Arbetsförmedlingen 501 452
Lunds universitet 484 392
Domstolsverket 421 419
Göteborgs universitet 394 335
Banverket 379 411
Karolinska institutet 369 251
Kriminalvården 351 336
Uppsala universitet 300 301
Stockholms universitet 264 296
Umeå universitet 273 217
Vägverket 238 464 Linköpings universitet 234 218
Kungliga Tekniska högskolan 179 197 Sveriges lantbruksuniversitet 171 169
Tullverket 123 205
Affärsverk
Luftfartsverket 308 338
Sjöfartsverket 120 133
Svenska kraftnät 40 40
Statens järnvägar 8 35
Övriga myndigheter 4 121 4 205 Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner 8 093 7 732 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 10 222 6 514 Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m. -10 168 -10 104 Summa pensionskostnader 22 373 18 549 Övriga personalkostnader
Regeringskansliet 361 290
Försvarsmakten 338 283
Rikspolisstyrelsen 192 280
Kriminalvården 150 140
Banverket 146 138
Karolinska institutet 131 124
Uppsala universitet 120 113
Stockholms universitet 117 95
Arbetsförmedlingen 117 67
Domstolsverket 116 115
Försäkringskassan 103 112
Lunds universitet 98 84
Affärsverk
Luftfartsverket 85 95
Sjöfartsverket 22 35
Svenska kraftnät 16 14
Statens järnvägar 0 0
Övriga myndigheter 1 760 1 943 Summa övriga personalkostnader 3 872 3 928 Total summa kostnader för personal 104 409 99 040
Statens kostnader för personal ökade med 5 miljarder kronor. Löner och
pensionsutbetalningar har ökat, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade med anledning av större indexuppräkning av
pensionsskulden som följd av högre inflation under 2008.
Löner
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor vilket även motsvarar 0,9 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2009 för de flesta anställda till 31,42 procent av lönesumman. Myndigheternas
inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Generellt är förändringarna av myndigheternas lönekostnader inte
dramatiska.Eftersom arbetsgivaravgifterna var en procentenhet lägre än 2008, blir den procentuella förändringen cirka 0,7 procent lägre vid oförändrad lön och antal anställda vilket begränsar utvecklingen av myndigheternas lönekostnader.
Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit med cirka 2 procent. Medelantalet anställda är i det närmaste oförändrat mellan 2008 och 2009, men antalet anställda vid årets slut har ökat. Här finns dock både avgångar och nyrekryteringar i samband med försvarets omstrukturering. Utgifter för avveckling av personal har minskat.
Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med drygt 2 procent. Nettoökningen av antalet poliser var drygt 800 eller drygt 4 procent under året och var vid årsskiftet över 19 000. Totalt ökade antalet anställda med nästan lika många.
Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden med cirka 1,5 procent. Antalet anställda har fortsatt minska under 2009, med cirka 550 personer, vilket är en lägre takt än de närmast föregående åren. Även inom Skatteverket har antalet anställda minskat under året. Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda ökat med omkring 300 under året. Den stigande arbetslösheten och nya uppdrag från regeringen har gjort att kompetensförsörjningen under året fokuserats på att stärka
personalresurserna i förmedlingsverksamheten.
Vägverkets lönekostnader har minskat kraftigt beroende på de stora
omstruktureringar av verksamheten som gjorts och som fortsätter under 2010. Mer än 3 000 anställda vid Vägverkets tidigare affärsenheter har överförts till främst de nybildade bolagen. Nära 600 medarbetare gick över till Transportstyrelsen i början av 2009. Även andra rationaliseringsåtgärder har genomförts. Totalt är antalet anställda vid myndigheten 2 816 vid utgången av 2009, att jämföra med 6 593 vid utgången av 2008.
Pensionskostnader
Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 3,5 miljarder kronor, varav tjänstepensionsrörelsen hos SPV står för cirka 3 miljarder kronor. I SPV:s
pensionsrörelse är förändringen av försäkringstekniska avsättningar 10,2 miljarder kronor vilket är 3,7 miljarder kronor högre än 2008. Jämfört med föregående år är främst basbeloppsindexering betydligt högre som följd av den relativt stora
höjningen av prisbasbeloppet mellan 2008 och 2009. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.
Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner vilket innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive
myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Däremot hanteras den
kompletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.
På myndighetsnivån är det främst Försvarsmaktens pensionskostnader som förändrats. De har sjunkit främst för att premierna till SPV minskat. Under de föregående åren har Försvarsmakten betalat stora belopp som engångspremier i samband med avveckling av personal.
Övriga personalkostnader
Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget sjunkit marginellt.
I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de statliga myndigheterna under 2009 och 2008.
Årsarbetskrafter
Myndighet 2009 2008
Rikspolisstyrelsen 23 839 24 111
Försvarsmakten 15 240 14 767
Försäkringskassan 12 322 12 568 Arbetsförmedlingen 9 745 9 521
Skatteverket 9 527 9 794
Kriminalvården 8 980 8 653
Banverket 6 127 6 188
Lunds universitet 5 444 5 231
Domstolsverket 5 209 5 252
Göteborgs universitet 4 763 4 750 Regeringskansliet 4 693 4 562 Uppsala universitet 4 451 5 546 Karolinska institutet 3 875 3 607
Umeå universitet 3 560 3 458
Stockholms universitet 3 413 3 315
Luftfartsverket 3 374 3 323
Linköpings universitet 3 284 3 171 Kungl. Tekniska högskolan 2 935 2 833 Statens institutionsstyrelse 2 852 2 871 Sveriges lantbruksuniversitet 2 824 2 671
Vägverket 2 684 6 905
Migrationsverket 2 681 2 771
Lantmäteriet 2 166 2 109
Kronofogdemyndigheten 2 094 2 188 Övriga myndigheter 52 399 51 364
Totalt 198 481 201 529
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är
uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda.
Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.
Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.
Under 2009 har antalet årsarbetskrafter minskat motsvarande cirka 3 000 personer.
Den viktigaste förklaringen är bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter.