Kostnader för personal

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 58-63)

Noter till resultaträkningen

Not 6 Kostnader för personal

Miljoner kronor 2009 2008

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 11 757 11 502

Försvarsmakten 8 840 9 054

Försäkringskassan 5 056 5 137

Skatteverket 4 422 4 559

Arbetsförmedlingen 3 954 3 657

Kriminalvården 3 816 3 634

Regeringskansliet 3 450 3 233

Banverket 3 375 3 420

Domstolsverket 2 977 2 936

Lunds universitet 2 862 2 728 Göteborgs universitet 2 414 2 305 Uppsala universitet 2 350 2 248 Stockholms universitet 2 009 1 945 Karolinska institutet 1 993 1 813

Umeå universitet 1 695 1 583

Kungl. Tekniska högskolan 1 560 1 489

Vägverket 1 487 2 970

Linköpings universitet 1 462 1 407 Sveriges lantbruksuniversitet 1 416 1 328 Statens institutionsstyrelse 1 331 1 351

Migrationsverket 1 236 1 223

Lantmäteriet 1 073 1 015

Kronofogdemyndigheten 922 943

Affärsverk

Luftfartsverket 1 947 1 877

Sjöfartsverket 630 705

Svenska kraftnät 178 166

Statens järnvägar 4 5

Övriga myndigheter 27 822 26 895 Summa lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter 102 037 101 128 Eliminering av arbetsgivaravgifter -23 874 -24 565 Summa lönekostnader efter eliminering

av arbetsgivaravgifter 78 164 76 563

Pensionskostnader Rikspolisstyrelsen 1 687 1 607

Försvarsmakten 1 353 1 569

Försäkringskassan 690 664

Skatteverket 661 612

Regeringskansliet 557 541

Arbetsförmedlingen 501 452

Lunds universitet 484 392

Domstolsverket 421 419

Göteborgs universitet 394 335

Banverket 379 411

Karolinska institutet 369 251

Kriminalvården 351 336

Uppsala universitet 300 301

Stockholms universitet 264 296

Umeå universitet 273 217

Vägverket 238 464 Linköpings universitet 234 218

Kungliga Tekniska högskolan 179 197 Sveriges lantbruksuniversitet 171 169

Tullverket 123 205

Affärsverk

Luftfartsverket 308 338

Sjöfartsverket 120 133

Svenska kraftnät 40 40

Statens järnvägar 8 35

Övriga myndigheter 4 121 4 205 Statens tjänstepensioner:

Utbetalda pensioner 8 093 7 732 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 10 222 6 514 Eliminering av premieintäkt för statliga

ålderspensioner m.m. -10 168 -10 104 Summa pensionskostnader 22 373 18 549 Övriga personalkostnader

Regeringskansliet 361 290

Försvarsmakten 338 283

Rikspolisstyrelsen 192 280

Kriminalvården 150 140

Banverket 146 138

Karolinska institutet 131 124

Uppsala universitet 120 113

Stockholms universitet 117 95

Arbetsförmedlingen 117 67

Domstolsverket 116 115

Försäkringskassan 103 112

Lunds universitet 98 84

Affärsverk

Luftfartsverket 85 95

Sjöfartsverket 22 35

Svenska kraftnät 16 14

Statens järnvägar 0 0

Övriga myndigheter 1 760 1 943 Summa övriga personalkostnader 3 872 3 928 Total summa kostnader för personal 104 409 99 040

Statens kostnader för personal ökade med 5 miljarder kronor. Löner och

pensionsutbetalningar har ökat, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade med anledning av större indexuppräkning av

pensionsskulden som följd av högre inflation under 2008.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor vilket även motsvarar 0,9 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2009 för de flesta anställda till 31,42 procent av lönesumman. Myndigheternas

inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Generellt är förändringarna av myndigheternas lönekostnader inte

dramatiska.Eftersom arbetsgivaravgifterna var en procentenhet lägre än 2008, blir den procentuella förändringen cirka 0,7 procent lägre vid oförändrad lön och antal anställda vilket begränsar utvecklingen av myndigheternas lönekostnader.

Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit med cirka 2 procent. Medelantalet anställda är i det närmaste oförändrat mellan 2008 och 2009, men antalet anställda vid årets slut har ökat. Här finns dock både avgångar och nyrekryteringar i samband med försvarets omstrukturering. Utgifter för avveckling av personal har minskat.

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med drygt 2 procent. Nettoökningen av antalet poliser var drygt 800 eller drygt 4 procent under året och var vid årsskiftet över 19 000. Totalt ökade antalet anställda med nästan lika många.

Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden med cirka 1,5 procent. Antalet anställda har fortsatt minska under 2009, med cirka 550 personer, vilket är en lägre takt än de närmast föregående åren. Även inom Skatteverket har antalet anställda minskat under året. Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda ökat med omkring 300 under året. Den stigande arbetslösheten och nya uppdrag från regeringen har gjort att kompetensförsörjningen under året fokuserats på att stärka

personalresurserna i förmedlingsverksamheten.

Vägverkets lönekostnader har minskat kraftigt beroende på de stora

omstruktureringar av verksamheten som gjorts och som fortsätter under 2010. Mer än 3 000 anställda vid Vägverkets tidigare affärsenheter har överförts till främst de nybildade bolagen. Nära 600 medarbetare gick över till Transportstyrelsen i början av 2009. Även andra rationaliseringsåtgärder har genomförts. Totalt är antalet anställda vid myndigheten 2 816 vid utgången av 2009, att jämföra med 6 593 vid utgången av 2008.

Pensionskostnader

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 3,5 miljarder kronor, varav tjänstepensionsrörelsen hos SPV står för cirka 3 miljarder kronor. I SPV:s

pensionsrörelse är förändringen av försäkringstekniska avsättningar 10,2 miljarder kronor vilket är 3,7 miljarder kronor högre än 2008. Jämfört med föregående år är främst basbeloppsindexering betydligt högre som följd av den relativt stora

höjningen av prisbasbeloppet mellan 2008 och 2009. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner vilket innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive

myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Däremot hanteras den

kompletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån är det främst Försvarsmaktens pensionskostnader som förändrats. De har sjunkit främst för att premierna till SPV minskat. Under de föregående åren har Försvarsmakten betalat stora belopp som engångspremier i samband med avveckling av personal.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget sjunkit marginellt.

I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de statliga myndigheterna under 2009 och 2008.

Årsarbetskrafter

Myndighet 2009 2008

Rikspolisstyrelsen 23 839 24 111

Försvarsmakten 15 240 14 767

Försäkringskassan 12 322 12 568 Arbetsförmedlingen 9 745 9 521

Skatteverket 9 527 9 794

Kriminalvården 8 980 8 653

Banverket 6 127 6 188

Lunds universitet 5 444 5 231

Domstolsverket 5 209 5 252

Göteborgs universitet 4 763 4 750 Regeringskansliet 4 693 4 562 Uppsala universitet 4 451 5 546 Karolinska institutet 3 875 3 607

Umeå universitet 3 560 3 458

Stockholms universitet 3 413 3 315

Luftfartsverket 3 374 3 323

Linköpings universitet 3 284 3 171 Kungl. Tekniska högskolan 2 935 2 833 Statens institutionsstyrelse 2 852 2 871 Sveriges lantbruksuniversitet 2 824 2 671

Vägverket 2 684 6 905

Migrationsverket 2 681 2 771

Lantmäteriet 2 166 2 109

Kronofogdemyndigheten 2 094 2 188 Övriga myndigheter 52 399 51 364

Totalt 198 481 201 529

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är

uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda.

Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.

Under 2009 har antalet årsarbetskrafter minskat motsvarande cirka 3 000 personer.

Den viktigaste förklaringen är bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter.

I dokument Rapport Underlag till årsredovisning för staten :10 (sidor 58-63)