För att beskriva kostnadsutvecklingen inom byggsektorn används faktor- prisindex för byggnader (FPI), vilket mäter kostnadsförändringar för pro- duktionsfaktorer i bostadsbyggande. För att förstå hur mycket faktorpri- serna har ökat i förhållande till den genomsnittliga prisutvecklingen jäm- förs FPI med konsumentprisindex (KPI).36
Figur 5 nedan visar att faktorprisindex för byggnader, inklusive löneglid- ning exkl. moms, ökat mer än konsumentprisindex från år 2000 och framåt. Faktorprisindex för byggnader ökade som mest, i relation till KPI, åren innan finanskrisen år 2008. Enligt Konkurrensverket beror ökningen av faktorprisindex bland annat på att produktivitetsutvecklingen stagnerat i förhållande till produktivitetsutvecklingen inom övriga industrin. Om
32 NCC, 2012. Fånga tidstjuvarna och bygg bort bostadsbristen. 33 Fastighetsägarna, 2008. Fastighetsägarnas kommunundersökning.
34 En sammanslutning av nio kommuner i Stockholmsregionen; Botkyrka, Haninge, Hud-
dinge, Nacka, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Täby och Upplands Väsby.
35 Karlbro m.fl., 2012. Detaljplaner i praktiken: Är plan- och bygglagen i takt med tiden? 36 Se kapitlet Definitioner för beskrivning av FPI, KPI och PPI.
Figur 5: Utvecklingen av faktorprisindex för byggnader (FPI) och konsumentpris- index (KPI) i Sverige (2010=100). Källa: Eurostat och SCB.
effektiviteten ska öka på bostadsbyggnadsmarknaden måste bland annat kommunernas olika roller i bostadsbyggnadsprocessen förtydligas och ef- fektiviseras.37
Eftersom konsumentprisindex mäter prisutvecklingen på de priser som konsumenten betalar kan det även vara intressant att sätta faktorprisindex i relation till producentprisindex (PPI), vilket mäter prisutvecklingen på svenska producenters totala försäljning av olika produkter i det första för- säljningsledet.38 Det som kan utläsas nedan i figur 6 är att faktorprisindex för byggnader ökat mer än producentprisindex, vilket indikerar att priser- na på varor och tjänster ökat mer i bostadsbyggandet än i ekonomin som helhet.
Faktorprisindex för byggnader är indelat i olika komponenter. Hur fak- torprisindex är utformat varierar i olika länder, men gemensamt brukar ofta vara att det åtminstone finns delindex för lön och material. I figur 7 visas hur komponenterna lön och material utvecklats i förhållande till faktorprisindex. Av figuren framgår att lönekostnadsutvecklingen och materialprisutvecklingen varit liknande i Sverige under 2010-talet. Under början på 2000-talet var dock materialprisutvecklingen högre än löne- kostnadsutvecklingen. Både lönekostnaderna och materialpriserna i bygg- sektorn har ökat i betydligt högre takt än konsumentprisindex.
37 Konkurrensverket 2015:4
38 Det vill säga de inhemska producenternas försäljningspriser, exkl. moms och eventuella
Figur 6: Utvecklingen av faktorprisindex för byggnader (FPI) och producentprisin- dex (PPI) i Sverige (2010=100). Källa: Eurostat och SCB.
Figur 7: Lönekostnadsutveckling och materialprisutveckling inom byggbranschen i Sverige samt faktorprisindex för byggnader (FPI) och Sveriges KPI (2010=100). Källa: SCB och Eurostat.
Danmark
Inledning
Den danska byggsektorn (entreprenörerna såväl som byggmaterialindu- strin) står för mellan 5–8 procent av Danmarks bruttonationalprodukt, varav den utförande delen står för den största andelen. Sektorn minskade i omsättning under krisperioden 2007–2010. Under samma period var den stabil i Sverige.39 Byggsektorn sysselsatte cirka 170 000 personer i Dan- mark år 2016, vilket är 14 procent högre jämfört med år 2010.40
Danmark är intressant att jämföra med Sverige på grund av dess geogra- fiska närhet och andra likheter med Sverige. I Danmark sker omfattande förändringar i bygglovsprocessen för att öka konkurrensen i byggsektorn, vilket beskrivs närmare under avsnittet som avser åtgärder för en sund konkurrens. Bland annat har ett certifieringssystem införts som innebär att kommunerna inte längre ansvarar för kontrollen av byggnaders tek- niska egenskaper. Förväntningarna på lagändringen är att det kommer skapa bättre förutsättningar för dansk byggsektor att växa sig stark och bygga fler bostäder, bland annat genom att göra det enklare att konkur- rera med standardiserat byggande över hela landet.
Plan- och byggprocessen i Danmark
Danmark, som består av fem regioner och 98 kommuner, har ett nation- ellt övergripande ramverk för planering där all fysisk planering är förank- rad i den så kallade planlagen. Ansvaret fördelas mellan Miljöministeriet, de fem regionområdena och de 98 kommunstyrelserna. I mer avancerade planeringsprojekt bär dock danska staten det slutgiltiga ansvaret. Miljö- ministeriet, som ansvarar för att planlagen efterföljs, har sju regionalkon- tor för att effektivt kunna utföra sitt arbete. Miljöministeriet har även rätt att förhindra planer som inte följer riksintresset, också när det gäller be- slut på regional eller kommunal nivå. Ansvaret för planläggningen av hur Danmarks städer och landsbygd ska utvecklas ligger hos kommunerna, men planeringen sker inom de ramar som är satta av staten och regionen. De fem geografiska regionerna som Danmark är indelat i tar i början av varje mandatperiod fram var sin regional utvecklingsplan. Utvecklings- planerna ska även innefatta en beskrivning av hur respektive region ska arbeta för att uppnå de mål som är satta.
39 Energistyrelsen, 2013. Branchekortlaegning af den danske byggesektor.
40 Eurostat, Annual enterprise statistics for special aggregates of activities (NACE Rev.
Figur 8: Den danska plan- och byggprocessen. Källa: Nordberg, O. (2013).
I de fall kommunalplanen kräver upprättandet av en lokalplan ska kom- munen skyndsamt upprätta en sådan. Planen måste antas inom tre år från det att beslut om planförslag har tagits. Lokalplanen blir giltig förutsatt att den offentliggörs inom åtta veckor från det datum då den antas. En studie från danska Skov- och Naturstyrelsen / Dansk Byplanslaborato- rium41 visar att tidsåtgången från beslut om att planläggning ska påbörjas till det att planen slutligen antas i de flesta fall tar mellan åtta och tolv månader, medan 15 procent av besluten om planläggning till slutligt an- tagande tar ett år eller mer. Som jämförelse kan nämnas att tidsåtgången i Sverige, från beslut om påbörjat antagande till slutligt antagande, i 75 procent av fallen är längre än ett år.42
Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn
Precis som i Sverige är faktorprisindex för byggnader i Danmark ett mått på hur olika material (samt tjänster relaterade till byggindustrin) utveck- lats över tid. Utifrån en jämförelse mellan svenskt faktorprisindex och danskt faktorprisindex går det att utläsa att de svenska priserna ökat något mer än de danska (se figur 9). Under början på 2000-talet ökade det svenska faktorprisindexet mer än det danska, men åren innan finanskrisen ökade faktorprisindex likvärdigt i länderna. I samband med finanskrisen 2008–2010 minskade faktorprisindexets ökningstakt i synnerhet i Dan- mark. Även de senaste åren har faktorprisindex ökat i högre takt i Sverige jämfört med Danmark.
41
Skov- og Naturstyrelsen / Dansk Byplanlaboratorium, 2015. En Lokalplanun-
dersøgelse.
http://www.byplanlab.dk/projekt/fornyelse/Bilag_delrapport4.pdf
42 Nordberg, 2013. Internationell jämförelse av plan- och tillståndssystemen – Har Sve-
Figur 9: Utvecklingen av Danmarks faktorprisindex för byggnader (FPI) och Sve- riges FPI (2010Q1=100). Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och SCB.
Skillnader i utveckling bör ses som en indikation men tolkas med viss försiktighet, eftersom det finns skillnader i hur ländernas faktorprisindex sammansätts.
För att förstå hur priser på byggmaterial samt tjänster kopplade till bygg- processen utvecklats över tid i förhållande till den generella prisutveckl- ingen på varor i Danmark, jämförs nedan i figur 10 danskt konsument- prisindex med danskt faktorprisindex för byggnader.
Figur 10: Lönekostnadsutveckling och materialprisutveckling inom byggbran- schen i Danmark samt faktorprisindex för byggnader (FPI) och Danmarks KPI (2010=100). Källa: Eurostat och Danmarks Statistik.
Precis som i Sverige har det i Danmark skett en större prisökning på in- satsfaktorer (d.v.s. arbetskraft, material) relaterade till byggprocessen än på generella konsumtionsvaror. I figur 10 visas även hur de två kompo- nenterna lön och material utvecklats i förhållande till faktorprisindex och KPI. Lönekostnadsutvecklingen i Danmarks byggsektor har ökat i en snabbare takt än faktorprisindex medan priserna för de material som an- vänds i byggbranschen i Danmark har utvecklats i en lägre takt än det to- tala faktorprisindexet. Lönekostnaderna inom byggsektorn har utvecklats betydligt snabbare än konsumentprisindex, medan byggbranschens materialpriser har utvecklats i endast något högre takt än konsumentpris- index. Sammanfattningsvis är det alltså lönekostnadsökningar i byggsek- torn som i huvudsak förklarar att faktorprisindex för byggnader i Dan- mark ökat snabbare än den generella prisökningen i landet.