Inom vetenskapsteori frågor om vilka krav som kan på forskningsrapporter av specielit intresse. Litteraturen på området mycket omfattande. I det presenteras vilka värderingsnormer som kan till grund för denna forskningsstudie.
1 avsnitten ovan har jag klargjort vilka tekniker som har använts under forskningsprocessen Under den första fasen skedde kunskapsinhämtningen genom induktion, medan den andra fasen karaktäriserades mer av deduktion. har det dragits mellan
(n-1) * sx *
Produktmomentkorrelationskoefficienten rxy anger graden av samband.
antalet observationer
mx och my det aritmetiska medelvärdet för x- respektive y- värdena.
sx och sy = standardavvikelse för x- respektive y- värdena
detektivromanernas och forskare (Asplund, 1970, Gummesson, 1985, s. 82 Man har menat att gemensamt detektivromanernas stora t ex Sherlock Holmes och Kommissarie Maigret att de samlar empiri, kopplar detta till sin testar och drar slutsatser. De arbetar m a o först induktivt sedan deduktivt. Gummesson (1985, s. 83) hämtar ett citat från (1983, s. 115) som lyder:
has times pointed that so- alled were actually
Like the scientist to a mystery of Holmes gathered all he could that relevant to his problem. At he performed experiments to obtain data. He then surveyed the total in the light of his of crime, and of sciences relevant to crime, to arrive at probable hypothesis. were
from the hypothesis then the new if
need be, the truth emerged with a probability to
En forskningsrapport bör enligt (1988, s. 77). sträva efter åtminstone fyra ideal:
Det gäller kravet på god etik, tillgänglighet, relevans och god kvalitet Mitt mål har varit att sträva efter dessa fyra ideal. Det första idealet tillgodoses bl a genom att identifiering av enskilda personers uppfattningar omöjliggörs. En önskan finns naturligtvis också att göra rapporten tillgänglig. Att min forskningsfråga kan ses som både teoretiskt och empiriskt relevant har jag argumenterat för på flera Så då det fjärde idealet- kravet på kvalitet.
Hur ska forskning bedömas? Man brukar ofta mena att en skiljelinje för bedömning går mellan kvalitativa och kvantitativa tekniker. Dessa tekniker arbetar utifrån olika förutsättningar och bör därför värderas efter delvis olika kriterier. Vissa forskare menar att induktiva undersökningar använder sig av kvalitativa data och deduktiva undersökningar använder sig av kvantitativa data. Någon sådan fundamental skillnad mellan de båda datatyperna anser jag inte att det finns. Båda typerna av data kan användas i båda typerna av studier och Strauss, 1967. s. 18).
1 samband med kraven på god kvalitet talar man om olika prövningskriterier. Det är ofta åtminstone två begrepp som återkommande nämns- reliabilitet och validitet. Hög validitet brukar förenklat definieras som att mätinstrumentet verkligen mäter det som de avser att Reliabiliteten. eller mätnoggrannheten, motsvarar den säkerhet med vilken den aktuella egenskapen mätsll. 1 samband med en förståelseinriktad forskningsstrategi påtalar 10 Mätningens validitet, dess giltighet och relevans, kan bedömas på en mängd olika sätt.
Validitetsproblemet uppstår genom att forskaren arbetar på två plan, nämligen det teoretiska och empiriska planet. Vid en undersökning om en individs uppfattningar kan den respons (det svar) som ges registreras och behandlas. Det denna manifesta egenskap som skall spegla en latent egenskap, dvs individens föreställningar och värderingar. Validiteten beror på hur mycket den manifesta egenskapen säger om den latenta (Hellevik, 1990, s. 139).
Med tillförlitligheten hos mätmetoden, reliabiliteten, kan man mena något olika saker.
Oftast brukar man mena graden av överensstämmelse mellan upprepade mätningar med
många att dessa “sanningskriterier” såsom validitet, reliabilitet, objektivitet och generaliserbarhet inte är relevanta. Åtminstone validitetsbegreppet bör snabbt överges om man strävar efter kunskap genom induktion eftersom man inte har som utgångspunkt att mäta något, då man inte i förväg till den verklighet som studeras. Därmed behöver man inte heller säga något om reliabiliteten i rent induktiva undersökningar. Istället bör denna typ av undersökningar värderas efter andra kriterier Hur detta bör göras omtvistat. (1991, s. 252) menar att det förmodligen lika många sätt att genomföra en induktiv studie som det finns folk som gör dem. Det finns också många olika sätt att bedöma studier. 1 den kvantitativa fasen data bedömas efter de centrala begreppen validitet och reliabilitet men även här vill jag argumentera för andra bedömningskriterier. Det traditionella sätten att diskutera validiteten hos data har varit genom att jämföra data med värden som man har ansett vara sanna. Bateson (1984, s. 15) menar att detta en väg mot validitet. När allt kommer omkring graden av validitet en subjektiv bedömningsfråga ( Hellevik, 1990, s. 141).
Bateson (1984, s. menar att enkätdata till den grad de svarar mot de behov av kunskap man har. När data relevanta och riktleg dvs representerar det man frågar om, den också valid. i en undersökning bör m a o alltid relateras till ett visst behov eller användning (Bergman och 1982, s. 14).
CM the inquirer persuade his or her audience that the jindings are worth paying attention to, worth account oj?” (Lincoln och 1985, s. 290) Lincoln och Guba (1985) menar att man bör sträva efter intersubjektivitet. användbarhet och trovärdighet. För att nå kraven på det viktigt att en utomstående kan förstå hur forskaren har “förstått” sitt objekt- att nå en viss acceptarts. Jag har strävat efter att så tydlig som möjligt redogöra för forskningsproblem och metod samt att kontinuerligt återföra och koppla materialet till det undersökta objektet. Det mycket viktigt att reliabla mätinstrument utvecklas, inte minst i samband med sk enkätundersökningar. Tyvärr förekommer det ofta att formulär ej anpassas till sin målgrupp. Detta ger naturligtvis effekter på t ex svarsfrekvens, vilket vi bland annat sett i den tidigare undersökningen av Goll och Zeitz (1991). Kravet på nog synonymt med kravet på relevans. Tidigare har jag argumenterat för undersökningens relevans och min förhoppning är att resultatet av undersökningen på sätt kan användas. i undersökningen ligger delvis i hur man lyckats med att ovanstående kriterier. Delvis ligger det i hur väl man samlat empiri. Även om man som forskare inte kan vara objektiv bör man sträva efter att vara neutral. Man bör vara systematisk och noggrann vid insamlandet av datamaterial, samt använda
identiskt samma metod, dvs hur mätningarna utförts, graden av slumpmässiga mätfel (se tex Kidder et al, 1981, s. 126
konsumentkooperationen med insikter i den aktuella organisationen samt genom att fråga efter deras uppfattningar har varit att minska risken för missförstånd och minska risken för fel. Vid kodning och bearbetning av datamaterialet har kontroller gjorts för att undvika slumpmassiga mätfel. 1 enkäten avses att mäta individers medvetna uppfattningar om ett aspekter kring organisationens inflytande, motivation och För att få reda på intervjupersonens verkliga uppfattningar frågas om sådant intervjupersonen kan svara på och sekundärdata har undvikits (jfr Bateson, 1984, s. 18).
1 samband med organisatorisk förändring får chefer på olika hierarkiska nivåer en roll att utveckla och leda förändringsarbetet. 1 kapitel 2 påpekas att detta oftast inte någon enkel uppgift. Konflikter uppstår, beslut försenas, implementeringen av beslut fördröjs eller uteblir.
Utifrån detta perspektiv människors föreställningar och värderingar om organisationens karaktar och syften mycket betydelsefulla. Forskningsprojektet syftar därför till att undersöka chefers identitetsuppfattningar. Som två delsyften formuleras frågeställningarna; Varierar identitetsuppfattningarna mellan individer i olika delar av organisationen och det stora skillnader i uppfattningarna? Hur varierar identitetsuppfattningarna bland enskilda chefer?
Varierar de systematiskt med hierarkisk position, utbildning, deltagande i internutbildning, ålder eller individens tid i organisationen? Endast ett studier har sökt efter liknande
strukturer i organisationer och denna studie ligger därmed, som tidigare påtalats. i linje med de förslag till forskning som Connor och (1975, 555).
Hur skall man studera föreställningar och värderingar hos individer i en organisation? Såsom påtalats i kapitel 3 innebar en studie av detta slag flera problem; föreställningar och värderingar är ej mätbara, endast uttalande om dem kan undersökas, de är oftast mycket tätt sammankopplade att en åtskillnad mellan dem ej möjlig, dessutom krävs an studien anpassas till den specifika organisationen. Ett tydligt exempel på vad som kan ske om inte det senare görs, utgör bl a den tidigare nämnda studien av och Zeitz (1991) som endast lyckades uppnå en svarsfrekvens på 25%. Den nämnda studien karaktäriseras av ett antal alltför generella frågor som de utvalda respondenterna kanske inte upplevt som relevanta för deras situation, vilket kan förklara varför de har undlåtit att besvara enkäten.
För att möjliggöra en relevant undersökning som kan spegla såväl mångfald som mönster samt uppnå de krav på kvalitet som framförs i 3.7 utvecklas i denna studie en sk “tvåstegsmetod”.
Metoden innebar att i första steget “fånga in” de olika identitetsuppfattningarna i
organisationen. Detta görs genom en explorativt induktiv studie, olika föreställningar och värderingar kring organisationens karaktar och syften insamlas. Ledande aktörer intervjuas och kvalitativa innehållsanalyser av viktiga dokument görs. Detta tillvägagångssätt är mycket nödvändigt för att ge begreppen “ideologier” eller “identitetsuppfattningar” innebörd. Den induktiva metoden har använts i ett flertal undersökningar där man söker efter “kulturer”,
“identiteter”, “ideologier” osv. Det däremot ovanligt att i sådana studier genomföra enkätundersökningar. Fördelarna med att kombinera både kvalitativa och kvantitativa data många. Den konflikt som förespråkare av respektive datainsamlingstyp onödig
kombination göra det möjligt att se både djup och strukturer.
Som tidigare påtalats har enkäten steg 2) utformats i hög grad enligt Converse och (1986) rekommendationer. Enkäten har anpassats till dess särskilda syften i ett samspel med
“experter” i organisationen. Detta sätt att utforma enkäter ter sig sarskilt lampligt denna typ av studie då identitetsuppfattningar eller liknande (kulturer, ideologier, världsbilder osv) studeras.
Bilaga 1