I mars 2008 har kort tid förflutit sedan rapporten publicerades.
Riksdagen hade ännu inte behandlat framställningen från Riksrevisionens styrelse. Regeringen hade vid uppföljning i februari 2008 inte redovisat kon-kreta åtgärder i någon budgetproposition.
I rapporten framfördes att det fanns en otydlighet beroende på att reger-ingen inte hade fastställt några krav på grundläggande säkerhet och uthål-lighet i betalningssystemet. Ingen myndighet ansåg sig heller ha ett övergri-pande ansvar för att leda, planera eller organisera samverkan och följa upp krisberedskapen.
Varken regeringen, Riksbanken eller myndigheterna sammanställde en nationsövergripande analys av hot, sårbarheter och konsekvenser av omfat-tande tekniska störningar i betalningssystemet.
Det fanns ingen förberedd ledningsorganisation eller ledningscentral, och ingen av myndigheterna hade det ledande ansvaret vid en kris. Reger-ingskansliet hade heller aldrig övat en krishantering tillsammans med betal-ningssystemets aktörer.
Varken regeringen eller myndigheterna gjorde någon samlad uppföljning av krisberedskapen inom betalningssystemet. Dessutom återgavs sällan väsentliga resultat av tillsyn när myndigheterna återrapporterade om risker och sårbarheter. Riksrevisionen bedömde att riksdag och regering hade svårt att få en heltäckande bild av beredskapen.
De viktigaste rekommendationerna till regeringen var:
• Regeringen borde fastställa vilka grundläggande säkerhetskrav och krav på uthållighet som ska gälla för betalningssystemet och dess nödvändiga infrastruktur.
• Regeringen borde fastställa vilken myndighet som har det övergripande krisberedskapsansvaret för betalningssystemet och också precisera samverkansområdenas arbete och sammansättning.
• Regeringen borde säkerställa att analyser av risker och sårbarheter genomförs och sammanställs i hela det centrala betalningssystemet.
• Regeringen borde se över hur aktörerna behöver förbereda sig för en akut allvarlig störning i betalningssystemet, bland annat genom att utarbeta en långsiktig strategi för gemensamma övningar.
• Regeringen borde se över hur krisberedskapen följs upp inom betalningssystemet.
Regeringens behandling
I december 2007 uttalade finansmarknadsministern i SVT att
”Finansinspektionen och Riksgäldskontoret kommer att få nya uppdrag på detta område den kommande torsdagen. Dessa myndigheter kommer att få besvara samt åtgärda Riksrevisionens alla punkter”.
I regleringsbrev för år 2008 angavs att Finansinspektionen skulleredovisa hur tillsynen avseende teknisk säkerhet inom ramen för operativa risker be-drivits samt redovisa utvecklingen avseende IT-incidenter inom de finansiella företagen. Myndigheten fick också uppdrag att redovisa de initiativ som ta-gits eller planeras med anledning av de rekommendationer som lämnats av Riksrevisionen i rapporten Krisberedskap i betalningssystemet (RiR 2007:28) avseende Finansinspektionen. Redovisningen ska även ange hur arbetet med beredskapsplaneringen bedrivs i förhållande till Riksbanken bland annat med avseende på kontantförsörjningen. Redovisning skulle lämnas senast den 31 maj 2008.
Även i Riksgäldens regleringsbrev gavs uppdrag med anledning av rekommendationerna. Riksgäldskontoret skulle analysera riskerna och sårbarheterna i den statliga betalningsmodellen. Analysen ska innehålla en beskrivning av processerna och en kartläggning av riskerna i den statliga betalningsmodellen. Redovisningen ska lämnas till regeringen (Finansdepar-tementet) senast den 31 maj 2008.
Bilaga 4 Händelser och vissa av regeringens viktigare åtgärder för en förbättrad krisberedskap 2000 - 2008
Månad
År Ansvarig
del av Händelse eller åtgärd Juni
1999 Regeringen Beslut att utreda planering av civilt försvar och beredskap mot svåra påfrestningar i fred.
Dec
2000 Fö Skrivelse till riksdagen: ”Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.” Årlig redovisning. (Skr. 2000/01:52).
Maj
2001 SOU Sårbarhets- och säkerhetsutredningen lämnar betänkandet
”Säkerhet i ny tid” (SOU 2001:41).
Aug
2001
Förvars-beredningen Rapport: ”Ny struktur för ökad säkerhet – nätverksförsvar och krishantering” (Ds 2001:44).
Mars
2002 Regeringen Prop. ”Samhällets säkerhet och beredskap” (prop.
2001/02:158) samt prop. ”Fortsatt förnyelse av totalförsvaret”
(prop. 2001/02:10). Principer för en förbättrad helhetssyn på sårbarhet och säkerhet. Förslag om att inrätta KBM, nytt politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, ansvarsförhållanden gällande krishantering, planering och åtgärder.
Juli
2002 Fö Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (2002:472). Myndigheterna skyldiga genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheter som har ansvar för samverkansområden utses.
Jan
2003 Fi Förordning med länsstyrelseinstruktion (2002:864). Läns-styrelsernas ansvar inom länet för fredstida krishantering och höjd beredskap. Verka för sammanställning av regionala risk- och sårbarhetsanalyser, samordna kommuner, landsting och myndigheters verksamhet, informera allmänhet samt priori-tera och inrikta statliga resurser som ställs till förfogande.
Nov
2003 Riksdagen Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ansvar och skyldig-heter för enskilda, kommuner, länsstyrelser och staten.
Feb
2004 Regeringen Direktiv till utredare för översyn av lagen om civilt försvar.
Juni
2004 Fö Uppdrag till KBM att utreda landstingens uppgifter vid extraordinära händelser.
Aug
2004 Fö Uppdrag till KBM att utveckla förslag om förstärkning av den fredstida förmågan vid svåra påfrestningar.
Jan
2005 SOU Betänkande ”Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting” (SOU 2004:134).
Jan
2005 Regeringen Tillkallas en oberoende kommission för att utvärdera samhällets förmåga att hantera naturkatastrofen i Asien.
Sept
2005 Fö KBM redovisar regeringens uppdrag om ett antal myndig-heters erfarenheter av krishantering vid stormen Gudrun.
Dec
2005 SOU Betänkande ”Sverige och tsunamin – granskning och förslag”.
2005 års katastrofkommission (SOU 2005:104).
Jan
2006
Försvars-beredningen Rapport: ”En strategi för Sveriges säkerhet – Försvarsbered-ningens förslag till reformer (Ds 2006:1).
Mars
2006 Regeringen Prop. ”Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle” (prop.
2005/06:133). Ny myndighet för krishantering föreslås. Behov av samlad nationell lägesbild. Lag föreslås om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser.
Juni
2006 Riksdagen
Regeringen Lag (2006:544) samt förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942) avseende statliga myndighe-ter.
Jan-Okt 2007
Regeringen Efter uppdrag i januari lämnar utredaren en rapport om inrättande av krishanteringsfunktion i Regeringskansliet.
Mars
2008 Regeringen En chefstjänsteman och ett kansli för krishantering införs vid Statsrådsberedningen i Regeringskansliet.
Mars
2008 Regeringen Prop. ”Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull”
(prop. 2007/08:92). En ny myndighet föreslås bildad för samhällets krisberedskap.