Först hade vi tänkt göra en studie på våra respektive arbetsplatser men kom fram till att våra kollegor nog var färgade av vår entusiasm över detta arbetssätt och att vi redan hade en bild av de barn vi då skulle ha arbetat med. Vi fick kontakt med fyra lärare som kunde tänka sig att ställa upp och delta i vår studie. De fick besvara ett frågeformulär och efter det läsa boken Vilse i skolan (2010). De valde alla ut var sin elev som de sen skulle jobba med enligt CPS. Vi bestämde att vi skulle komma tillbaka och göra intervjuer. Lärarna hade då ett önskemål om att få sitta tillsammans vid intervjun. Till en början var vi lite skeptiska men tänkte att deras önskan var viktig för att de skulle ha en positiv inställning till intervjun. Enligt Stukát (2005) är det viktigt att informanterna känner sig trygga i miljön där intervjun sker. När vi tittar i backspegeln kan vi se att det ändå blev en bra intervju där lärarna kände trygghet i varandra.
I efterhand kan vi se att förutsättningarna för lärarnas enskilda arbete med CPS kunde ha varit bättre. Att arbeta med en elev enligt CPS är ett arbete som inte ska vara tidsbegränsat som det var i vår studie. Trots det så gjorde lärarna i studien ett fantastiskt jobb och vi kunde få fram ett resultat för att kunna besvara våra frågeställningar. Det hade också varit bra om lärarna hade haft en möjlighet att involvera föräldrarna men vi har ändå valt att göra studien utifrån skolrelaterade problem. Vi önskar att våra lärare hade fått starta sitt arbete mycket tidigare och vi önskar att vi hade kunnat vara med och observera deras arbete ute på skolorna. Att på så kort tid kunna se förändringar och förbättringar hos de elever som de jobbat med visar, enligt vår uppfattning, att detta arbetssätt kan fungera nästan oavsett omständigheterna.
5.3 Framtida forskning
Vi har bara precis börjat vårt arbete gällande CPS och vi kommer att ta med oss resultatet av denna förhållandevis lilla studie tillbaka till våra respektive arbetsplatser. Vi hoppas att få möjligheten att introducera CPS även på våra arbetsplatser och att våra rektorer kommer att låta oss avsätta tid i vårt dagliga arbete som specialpedagoger att vara behjälpliga till våra kollegor när de förhoppningsvis vill lära sig och använda sig av CPS. Vi hoppas att vår studie ska kunna vara en del i det förändringsarbete som vi önskar genomföra på våra
37
Som framtida forskning skulle det vara intressant att prova CPS i en hel klass. Oftast har alla skolor någon klass som fungerar mindre bra och som är mer problemfylld än de andra. Det skulle vara intressant att under en längre tid följa en sådan klass och se resultatet av vad det kan ge. Vi anser att det är viktigt att vara försiktig och inte börja med alla elever på en och samma gång. Börja istället med en eller möjligtvis två elever. När dessa arbetar själv tas ett steg tillbaka från dem och arbetet med nästa elev påbörjas. Förhoppningsvis utvecklas så småningom ett system som kan jobba av egen kraft utan så mycket hjälp av läraren. Vid en sådan större studie är det vikigt att även föräldrarna är med eftersom de trots allt är en del i CPS planen. Alla delarna behövs för att helheten ska bli bra. Både Öquist (2010) och Greene (2010) framhåller att det är viktigt att se problemen ur olika vinklar och att blicken skall riktas framåt. CPS är inte bara ett arbetssätt utan även ett synsätt och ett förhållningssätt som vi pedagoger alltid bör bära med oss. Barn gör rätt om de kan.
38
Referenser
Emanuelsson, Ingemar (2008). Inkluderande undervisning-förutsättningar och villkor I: Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (Red). Därför inkludering, (sid. 10-23).
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Eresund, Pia & Wrangsjö, Björn (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.
Greene, Ross W (2010a). Explosiva barn. Stockholm: Cura bokförlag. Greene, Ross W (2010b). Vilse i skolan. Stockholm: Cura bokförlag.
Hejlskov Elvén, Bo (2010). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jerlang, Espen & Ringsted, Suzanne (1996). Den kulturhistoriska skolan: Vygotsky, Leontjev, Elkonin I: Jerlang, Espen (Red) Utvecklingspsykologiska teorier, (sid. 237-288). Stockholm: Liber AB.
Juul, Kirsten (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. Lund: Studentlitteratur. Kadesjö, Björn (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB. Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94 (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Västerås:Fritzes
Lundahl, Christian & Öquist, Oscar (2002). Idén om en helhet. Utvärdering på systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
39
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt (2005). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (1996). Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 4. Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Öquist, Oscar (2010). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.
Webreferenser:
http://www.google.se/#hl=sv&rlz=1R2GGLR_enSE397&biw=1003&bih=567&q=cognitive+behavioura l+therapy+book+reviews+2008+vol.+4%2C+no+5&aq=f&aqi=&aql=&oq=cognitive+behavioural+thera py+book+reviews+2008+vol.+4%2C+no+5&fp=fdd12cf964f12b64 ( Hämtat 20110427 kl 13.22)
40
Bilaga 1