Kritisk granskning och förslag till vidare forskning

Vi anser att både tidigare forskning och den teoretiska förankringen har varit relevant till vår studie. Under arbetets gång såg vi dock att vissa frågor kunde ha ställts på ett annat sätt eller haft andra följdfrågor, för att få pedagogen att reflektera vidare.

I vår undersökning försöker vi att få syn på högläsningens betydelse på förskolan i två stadsdelar i samma stad. Om den gjorts i en annan stad eller i en annan stadsdel kunde resultatet jämförts för att hitta skillnader eller likheter och vad som i så fall påverkat till det. En djupare undersökning kan göras för att få svar på om pedagogens utbildning, ålder, kön, etnicitet och sammansättning har någon betydelse på hur pedagogens syn påverkar högläsningens betydelse. Vi har även tittat på läsmiljön utformning och upptäckt att det skulle behövas en djupare kunskap om hur mycket det yttre faktiskt påverkar de inre förutsättningarna för läsningen. För att kunna få den kunskapen kan det göras en undersökning i bara läsmiljön.

För att få en ökad förståelse av hur samspelet påverkar förskolebarn tycker vi att Vygotskijs teorier bör spridas och efterlevas, kanske genom olika föreläsningar eller seminarier. Genom observationer kan man se och lyfta pedagogens roll i olika dialoger och diskussioner med barn. Detta för att öka förståelsen för hur man som pedagog faktiskt kommunicerar i en högläsningssituation och för att få pedagoger att inse att det är de som har det yttersta ansvaret för barnens aktiva eller passiva deltagande i en sagoläsning. Vår undersökning visar att det finns många olika saker som påverkar tiden till läsning. Genom att forska vidare i hur barngruppernas storlek i förskolan kan påverka lärandesituationen får vi en djupare kunskap i fördelar eller nackdelar med stora eller små gruppers betydelse i förskolan. Kan pedagoger dessutom föra en öppen dialog med ledning, den egna kommunens riktlinjer men även mot utbildningsministern i riksdagen tror vi att det går att påverka barnens lärandesituationer på förskolan positivt.

Källförteckning

Björk, M/Liberg, C. (2005). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.

Chambers, A. (1995). Böcker omkring oss -om läsmiljö. Stockholm: Nordstedts Förlag AB. Chambers, A . (1997). Om Böcker. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.

Davidsson, B Patel, Runa. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Dominkovic´, Eriksson, Fellenius. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur Granberg, A. (1996). Småbarns sagostund. Stockholm: Liber AB

Hwang, P, Nilsson, B. (2003). Andra upplagan, Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Fast, C. (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur.

Lpfö 98, Läroplan för förskolan. (1998). Stockholm: CE Fritzes AB.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Sommer, D. (2003). Barndomspsykologi. Köpenhamn: Hans Reitzels förlag.

Bilaga: 1 Läsmiljö

Hur ser er läsmiljö ut?

A. ”Vi har byggt upp en som vi tycker är en fin läsmiljö med en röd mysig matta, mjuka madrasser att sitta på, trevlig punkt belysning och tak som känns sagolikt”.

B. ”Vi sitter i en soffa.”

C. ”Vi har skapat en läsmiljö i ett rum där övriga aktiviteter ska vara lugna, såsom rita, djurlådan. Vi har gjort så att det ska vara en mys-stämning med stjärnhimmel över soffan. Böcker och band står tillgänglig och nåbara som inspiration. Det finns en tavla med alla bokstäver som är bra att ha tillhanda vid både läsningen och ritningen. Rummet går att stänga för övriga”.

D. ”Vi har inte någon speciell läsmiljö. Vi har en soffa och böcker, men det finns också annan aktivitet i samma rum”.

E. ”Vi har gjort ett läsrum som är nytt för terminen. För att dockrummet inte fungerade och då blev det rummet ett läsrum istället. Där finns nu bara en soffa hyllor och lådor med böcker”.

Finns intresse för att utveckla läsmiljön? Och i så fall hur?

A. ”Inte själva miljön, men innehållet kanske. Hörnet som vi har byggt upp tycker jag känns precis så som vi vill ha det”.

B. ”Det finns intresse att utveckla men det är inte lätt när man har små barn som äter upp böckerna. Hur? Det måste man nog tänka efter så att det blir bra”.

C. ”Jag vill ha ett läsrum som bara är skapat för läsning. Men det är svårt när man har en stor åldersgrupp med en stor åldersspridning att skapa en läsmiljö för alla. Men ett rum som inspirerar till fantasi och läsning”.

D. ”Jag har tankar om att skapa ett läsrum, för det är bra med en speciell läsmiljö, men jag vet ännu inte hur.”

E. ”Vi har inte kommit så långt, men vi vill ju göra mer, Språkpåsar, göra det mysigt och inbjudande att sitta och läsa böcker.”

Anser du att miljön kring hög/sagoläsning är betydelsefull?

A. ”Den är betydelsefull.” B. ”Ja.”

C. ”Ja”.

D. ”Den är jätteviktig.”

E. ”Miljön är viktig, den ska vara lugn och barnen ska kunna var där själv. Rummet ska ge de möjligheter at varva ner”.

A. ”Det är viktigt att både den vuxne och barnet är inställda på att nu är det en speciell stund som är viktig av bägge parter. Och att den då föregår på ett speciellt ställe när man har bestämt en sagostund”.

B. ”Man får in språket på ett naturligt sätt. Gemenskap”. C. ”Den ska inspirera barn till att drömma och fantisera.”

D. ”Det ska vara en lugn plats så att barnen kan koncentrera sig. Där måste finnas saker som inspirerar barnen”.

Bilaga: 2 Aktiv och passiv kommunikation

Vad anser du är en aktiv lyssnare?

A. ”Det kan ju vara lite både och, dels att man känner att barnen är med, man ser det i deras ögon, kroppsställning och konserterade på att lyssna. Sen kan det också vara delaktighet i att vara aktiv genom att hjälpas åt att berätta sagan. Men att formen ändå är någorlunda bestämd. Att man har en ram och håller sig till den och hjälps åt att föra berättelsen framåt. Personal och barn”.

B. ”Ett barn som står en bit ifrån och har ögonkontakt men vill ändå inte vara intill när man sitter och läser.”

C. ”Det finns två aktiva, den som är tyst men auditiv, lyssnar tar in allt men säger inget. Sen finns det den som frågar hela tiden, vill ha det visuellt och frågar om allt i boken. Sen finns det ju faktiskt den som ligger under soffan, men lyssnar ändå”.

D. ”En aktiv lyssnare är någon som ställer frågor när man läser. Är med i boken, skrattar exempelvis när det händer något roligt. Då vet man också att barnet har förstått”.

E. ”Aktiva lyssnare deltar i bilderna, är med och diskuterar.”

Vad anser du är en passiv lyssnare?

A. ”Det är dem som är där bara för att de måste. De känner att hon har bestämt att vi skall ha en saga då måste jag sitta här och förhoppningsvis inte störa”.

B. ”När någon till exempel står i dockis men att man ser att barnet lyssnar på sagan.”

C. ”Passivt är negativt för mig. Barnet tar inte till sig något. Oftast blir man passiv om man inte förstår”.

D. ”En passiv lyssnare tycker jag speciellt invandrar barnen är. De förstår inte vad man läser och då tappar de koncentrationen”.

E. ”Passiva lyssnare, lyssnar men är inte med i konversationen men tar in ändå. Man kan också vara passiv när man inte förstår”.

Hur är du som läsare aktiv eller passiv? Varför är du så?

A. ”Jag tycker att jag är aktiv när jag läser och även när jag berättar försöker jag lägga in känsla i det. Det är nog för att jag tycker att det är så roligt och att det känns viktigt”.

B. ”Mittemellan tror jag. Jag är nog inte den bästa sagoläsaren men tycker att det är roligt”. C. ”Den stunden som jag läser är jag tyvärr ganska passiv. Det är efter maten och då är jag själv ganska trött, vill gå ner i varv. Läsvilan är i och för sig till för att alla ska varva ner, men jag önskar att jag oftare var mer aktiv för jag anser att det är en viktig stund”.

D. ”Jag är en aktiv läsare, om vargen kommer i boken skall det höras att vargen kommer. Jag har olika sätt att läsa, beroende på också vad det är för bok. De får gärna ”störa” när jag läser, så länge det handlar om boken. Varför? Om det är bok som jag själv gillar blir jag mer aktiv”.

E. ”Jag är aktiv. Det beror på vilken saga man läser. Ofta läser inte jag saga, jag berättar med konkreta material. Då får jag med fler barn i sagan. Fler har möjlighet att hänga med. Det blir konkret och visuellt för dem. De får begrepps-ord. Det händer också att jag är passiv läsare, beror på sagan eller mitt eget humör”.

Vilka fördelar/nackdelar finns det som aktiv eller passiv lyssnare/läsare?

A. ”Man måste vara aktiv, det betyder inte att man måste röra sig eller så utan om alla inte är aktiva känns det meningslöst, bara sitta där för att någon annan bestämt det tror jag inte att någon har någon glädje av det. Varken som läsare eller lyssnare”.

B. ”Fördelarna är att se att barnet är intresserad och vill höra mer. Nackdelarna är när man kanske pratar otydligt och kan inte fånga barnen. Då gå barnen iväg”.

C. ”Att vara en aktiv läsare får du med nästan alla, som aktiv lyssnare får du fråga det du tänker på och du får svar som föder nya frågor.

Som passiv läsare kan du förlora en del barn som inte får orden. Jag tyckte själv som liten om att lyssna och har positiva upplevelser av det, och tar gärna med mig det i min egen läsning”. D. ”Om barnen ska tycka det är intressant att lyssna måste jag vara aktiv läsare annars tappar jag dem”.

E. ”Det är fördelar för språkutvecklingen, många får inte läst sagor hemma. Det är viktigt att alla får berättat sagor”.

Bilaga: 3 Vardagens tid

Hur mycket tid använder du av dagen till högläsning/sagoläsning?

A. ”Förhoppningsvis, vill jag i alla fall kunna läsa någon stund varje dag eller berätta. Men vardagen ser inte ut så. Som vissa dagar kan det ta ganska stort utrymme medan andra dagar är det nästan ingenting”

B. ”Det blir inte mycket tid. ca 10 minuter/ dag”. C. ”En halvtimme var tredje dag. Jag vill göra mer”.

D. ”Under inskolningen och terminens början har vi inte läst alls. Vi brukar annars läsa sagan, visa den och sen agera sagen, t.ex., Guldlock och de tre björnarna”.

E. ”Vid samling varje dag har vi sagor eller sång. Vi använder då material till våra sagor”.

Skulle du vilja göra mer/mindre?

A. ”Det finns mycket annat som tar upp tiden. Mycket rutinsituationer, personal som är borta då får man räcka till för flera barn”.

B. ”Mer skulle jag vilja men tiden räcker inte till. Barnens egna intressen skall ju också hinnas med. Utelek, sång m.m.”.

C. ”Rent språkligt är det främjande. Jag anser att har du inte språk och fantasi kommer du inte så långt. De som inte har det lätt och inte kan uttrycka sig med språk, kan fantisera och drömma, och genom att du kan drömma kan du drömma och fantisera ett bättre liv i framtiden”.

D. ”Jag skulle vilja läsa mer, men det blir aldrig någon spontan läsning. Om man inte har det i verksamheten blir det inte av. Tiden ska gå till så mycket annat. Tiden finns inte till det spontana”.

E. ”Vi vill göra mer, vi vill ha mer tid. Men det har vi inte, vi har inte fått in rutinerna till att läsa böcker t.ex. innan maten. Om man jobbar mer tema inriktat kanske man kan få in mer läsning”.

Finns det något du anser som påverkar tiden för högläsning/sagoläsning?

A. ”Ja, att hela arbetslaget är medvetna om att nu är det sagostund och att man hjälps åt. Så att de som ska läsa eller berätta få utrymme till det. Att det inte bara är min grej utan det behövs samarbete kring det, även de som inte läser kan erbjuda de barn som inte vill lyssna kan göra något annat, ta telefonen m.m.”.

B. ”Jag vet inte, det finns nog inte något som påverkar.”

C. ”Vi har barn mellan 1-5 år, vi är 3 personal, stora barngrupper. Vi har annat som också ska jobbas med. Vi har valt leken som den viktigaste biten, då får man ha läsning som tema.

Arbetet vi har är komplext, många bitar ska fyllas och uppfyllas. Då skulle man jobba med samma ålder och samma barn med lika förutsättningar”.

D. ”Många barn, många små barn. De små barnen måste känna sig trygga först, det är prio 1. Då känns det fel att gå in i ett rum med bara några barn och oftast är det de stora då”.

E. ”Man ska ha möjligheten, vi har mycket små barn många blöjor som ska bytas. Man vill ha in så mycket annat. Det är många möten som man ska gå på. Det är soc-möten och det är möten som ledningen kallar till. Och ibland får man inte in vikarie om någon är sjuk”.

Bilaga: 4 Samspel

Vilken roll anser du att du har i samspelet mellan pedagog och barn vid högläsning?

A. ”Min roll är att hålla ihop det och vara den som driver det framåt. Men sen också ha möjlighet att bjuda in barnen och ta emot när de vill delta, delge och agera”.

B. ”Jag anser att det är det att du kan fånga barnet. Det är viktigt att se att barnen är med när jag läser”.

C. ”Man har en viktig roll. Man måste förstå att barn är olika och har olika sätt att ta in saker. Allt jag säger och gör påverkar barnen och skapar deras liv”.

D. ”Den är viktig och det är viktigt att man har inlevelseförmåga. Läser jag för exempelvis tre flickor i samma ålder så är ju inte de på samma nivå. Jag måste se barnen”.

E. ”Aktiv roll, försöker få med barnen, få de intresserade, ha roligt.”

Har du den rollen som nämns i föregående fråga i samspelet mellan barn/barn?

A. ”I sagostunderna anser jag att jag har det, i de planerade sagostunderna. I de oplanerade sagostunderna är det barnen som har bett om det och då är de redan aktiva och vill lyssna på det”.

B. ”Barnen sitter oftast själv och bläddrar i en bok och har inte så mycket samspel för att de är ju så små (1-3år)”

C. ”Jag som pedagog ska observera samspelet, det ska var utvecklande och ibland kanske man får gå in och bryta. Situationen gör din roll som aktiv eller passiv i samspelet mellan barn/barn”.

D. ”Jag måste låta de få prata, samspela, om de pratar om boken… Observera.”

E. ”Det är viktigt att de också får samspela. Vissa barn kan kanske uttrycka sig på ett sätt och kan hjälpa någon annan. Andra barn kan tolka till andra”.

Bilaga.5 Högläsning

Vad är högläsning för dig?

A. ”Högläsning är en berättelse.”

B. ”Man läser högt ur en saga och använder kroppsspråket.”

C. ”Högläsning är för mig när någon läser högt och alla är tysta och lyssnar, som i skolan. Sagoläsning är när du är aktiv, har nyanser i ditt läsande och skapar en stämning”.

D. ”Högläsning är när någon läser fakta böcker”. E. ”Högläsning gör man i en större grupp”.

Hur betydelsefull tycker du att högläsning är för barns utveckling?

A. ”Otroligt viktigt. Att börja så tidigt som möjligt och på deras nivå så att barnen är med. Det har en stor betydelse för språket och deras kommande läsinlärning och sociala umgänge. Att man ger de ett språk som de inte får genom TV. De får meningar så att de kan utrycka sig på ett sätt som känns meningsfullt och trivsamt”.

B. ”För att ge dem ord och ett språk. Själv upptäcka att det är roligt med sagoläsning när de blir större”.

”Det påverkar hela deras liv. Som sagt det skapar drömmar. Om inte jag är intresserad, påverkar jag barnens attityd till läsning. Exempel: Jag gillar inte och pyssla, då pysslar inte barnen, gillar man inte att läsa, blir det ingen bra läsning. Då kan man lika gärna låta bli. Läsmiljön är viktig, men alla pedagoger lägger olika vikt på läsning. Pedagogerna är olika intresserade, läsa böcker vill vi alla, men lägger olika vikt i det”.

D. ”Mycket viktig. Man lär sig språket, lär sig lyssna”.

E. ”Den är mycket betydelsefull. För språket, få igång fantasin. Får man igång fantasin får man igång samtal. Man tar hänsyn till varandra, ett barn kan tolka boken på ett sätt och ett annat barn på ett annat sätt, men det är helt ok”.