Grundrekommendationerna till de med kroniska sjukdomar hos äldre kvarstår
Aktiv livsstil och social samvaro förlänger livet även hos kroniskt sjuka äldre
Ett aktivt liv både fysiskt och socialt samt vikten av att inte röka har visat sig ha effekt även vid ålder över 85 år samt hos de med kroniska sjukdomar. Det visade sig i en svensk befolkningsstudie av människor 75 år eller äldre att fysiskt aktiva äldre levde 2 år längre än fysiskt inaktiva. Den grupp som levde
Figur: Flödesschema LDL, omarbetad version från ESC 2021 primärprevention3
19
längst var icke rökare som var fysiskt aktiva och hade ett aktivt socialt liv, för kvinnor levde den gruppen 5 år längre och för män hela 6 år längre. Denna effekt mot ökad överlevnad sågs även bland deltagare över 85 år samt hos de med kroniska sjukdomar1.
Fördjupning: Vid mycket hög ålder eller svår sjukdom kan friskfaktor bli riskfaktor – omvänd epidemiologi
I forskningen finns flera studier med äldre populationer där vissa kardiovaskulära
riskfaktorer verkar i motsatt riktning och på gruppnivå förlänger livet, exempel på detta är blodtryck, BMI, serum-kolesterol som alla i studier har kopplats till förlängd överlevnad hos äldre29–38. Dessa fynd har skapat stor debatt då det kan verka kontraintuitivt och en osäkerhet då uppstår kring hur man ska behandla äldre patienter. Man vet inte säkert vad som förklarar dessa fynd men en teori är att faktorer som påverkar överlevnad på lång sikt så som traditionella riskfaktorer inte fyller samma funktion hos en individ med svårt sviktande hälsa och kortare förväntad överlevnad38. Exempelvis kan i teorin ett extra energilager (hög BMI) vara bra att ha om man drabbas av geriatrisk skörhet och malnutrition, vilket skulle förklara att det förlänger livet för dessa individer. Den
övervägande majoriteten av individer som kommer för hälsosamtal vid 70-års ålder kommer dock inte att tillhöra denna grupp och de kan med fördel tillgodogöra sig
ordinarie rekommendationer. Evidensläget för denna omvända epidemiologi hos äldre är inte heller tillräckligt starkt för generellt rekommendera ändrade rekommendationer för en viss åldersgrupp38.
20
Verktyg och material
För deltagaren
Att hålla sig i form som senior - 1177
Information på 1177 om fysisk aktivitet för äldre.
Råd om bra mat för äldre - Livsmedelsverket Broschyr om råd om bra mat för äldre.
För samtalsledaren
Bra matvanor för äldre – Livsmedelsverket
2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice - European Heart Journal
21
Referenser
1. Rizzuto, D., Orsini, N., Qiu, C., Wang, H.-X. & Fratiglioni, L. Lifestyle, social factors, and survival after age 75: population based study. BMJ 345, e5568 (2012).
2. Ang, G. C., Low, S. L. & How, C. H. Approach to falls among the elderly in the community. Singapore Med. J. 61, 116–121 (2020).
3. Sun, M., Min, L., Xu, N., Huang, L. & Li, X. The Effect of Exercise Intervention on Reducing the Fall Risk in Older Adults: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Int. J. Environ. Res. Public. Health 18, (2021).
4. Dizdar, M., Irdesel, J. F., Dizdar, O. S. & Topsaç, M. Effects of Balance-Coordination, Strengthening, and Aerobic Exercises to Prevent Falls in Postmenopausal Patients With Osteoporosis: A 6-Month Randomized Parallel Prospective Study. J. Aging Phys. Act. 26, 41–51 (2018).
5. Melton, L. J. et al. Epidemiology of sarcopenia. J. Am. Geriatr. Soc. 48, 625–630 (2000).
6. Peterson, M. D., Sen, A. & Gordon, P. M. Influence of resistance exercise on lean body mass in aging adults: a meta-analysis. Med. Sci. Sports Exerc. 43, 249–258 (2011).
7. Cederholm T, Barazzoni R, Austin P, Ballmer P, Biolo G, Bischoff SC, Compher C, Correia I, Higashiguchi T, Holst M, Jensen GL, Malone A, Muscaritoli M, Nyulasi I, Pirlich M, Rothenberg E, Schindler K, Schneider SM, de van der Schueren MA, Sieber C, Valentini L, Yu JC, Van Gossum A, Singer P. ESPEN guidelines on definitions and terminology of clinical nutrition. Clin Nutr. 2017 Feb;36(1):49-64 8. Panza, G. A. et al. Can Exercise Improve Cognitive Symptoms of Alzheimer’s
Disease? J. Am. Geriatr. Soc. 66, 487–495 (2018).
9. Livsmedelsverket. Äldre – råd om bra mat [Internet]. [citerad 2022-08-22]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/aldre---rad-om-bra-mat
10. Churchward-Venne, T. A., Holwerda, A. M., Phillips, S. M. & van Loon, L. J. C. What is the Optimal Amount of Protein to Support Post-Exercise Skeletal Muscle
Reconditioning in the Older Adult? Sports Med. Auckl. NZ 46, 1205–1212 (2016).
11. Moore, D. R. Protein Requirements for Master Athletes: Just Older Versions of Their Younger Selves. Sports Med. Auckl. NZ 51, 13–30 (2021).
12. Kojima, S. et al. Incidence of chronic obstructive pulmonary disease, and the
relationship between age and smoking in a Japanese population. J. Epidemiol. Jpn.
Epidemiol. Assoc. 17, 54–60 (2007).
13. Adamsson, V. et al. What is a healthy Nordic diet? Foods and nutrients in the NORDIET study. Food Nutr. Res. 56, (2012).
22
14. Andreasson S, Chikritzhs T, Dangardt F, Holder H, Naimi T, Stockwell T. Alkoholen och samhället 2019: Alkohol och äldre, Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, CERA & IOGT-NTO (2019).
15. Sinforiani, E. et al. The effects of alcohol on cognition in the elderly: from protection to neurodegeneration. Funct. Neurol. 26, 103–106 (2011).
16. Mons, U., Müezzinler, A., Gellert, C. et al. Impact of smoking and smoking cessation on cardiovascular events and mortality among older adults: meta-analysis of
individual participant data from prospective cohort studies of the CHANCES consortium. BMJ 2015; 350: h1551.
17. Luoto, J. A., Elmståhl, S., Wollmer, P. & Pihlsgård, M. Incidence of airflow limitation in subjects 65–100 years of age. Eur. Respir. J. 47, 461–472 (2016).
18. Luoto, J., Pihlsgård, M., Wollmer, P. & Elmståhl, S. Relative and absolute lung function change in a general population aged 60–102 years. Eur. Respir. J. 1701812 (2018) doi:10.1183/13993003.01812-2017.
19. Marseglia, A., Wang, H.-X., Rizzuto, D., Fratiglioni, L. & Xu, W. Participating in Mental, Social, and Physical Leisure Activities and Having a Rich Social Network Reduce the Incidence of Diabetes-Related Dementia in a Cohort of Swedish Older Adults. Diabetes Care 42, 232–239 (2019).
20. Dekhtyar, S. et al. Genetic risk of dementia mitigated by cognitive reserve: A cohort study. Ann. Neurol. 86, 68–78 (2019).
21. Alexopoulos, G. S. Depression in the elderly. Lancet Lond. Engl. 365, 1961–1970 (2005).
22. Rybarczyk, B., DeMarco, G., DeLaCruz, M. & Lapidos, S. Comparing mind-body wellness interventions for older adults with chronic illness: classroom versus home instruction. Behav. Med. Wash. DC 24, 181–190 (1999).
23. Folkhälsomyndigheten. Statistik om suicid [Internet]. [citerad 2022-08-22]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-forebygga-suicid/statistik-om-suicid/
24. Okolie, C., Dennis, M., Simon Thomas, E., John, A.. A systematic review of interventions to prevent suicidal behaviors and reduce suicidal ideation in older people. Int Psychogeriatr. Nov;29(11):1801-1824 (2017).
25. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser – Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre – Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre (2018).
26. Socialstyrelsen. Att förebygga och behandla undernäring (2020).
27. Vårdhandboken. Riskidentifiering och riskbedömning. [citerad 2022-08-22]. Hämtad från:
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/nutrition/nutrition/riskidentifiering-och-riskbedomning/
28. Flegal, K. M., Kit, B. K., Orpana, H. & Graubard, B. I. Association of all-cause mortality with overweight and obesity using standard body mass index categories: a systematic review and meta-analysis. JAMA 309, 71–82 (2013).
23
29. Peter, R. S., Mayer, B., Concin, H. & Nagel, G. The effect of age on the shape of the BMI-mortality relation and BMI associated with minimum all-cause mortality in a large Austrian cohort. Int. J. Obes. 2005 39, 530–534 (2015).
30. Al Snih, S. et al. The effect of obesity on disability vs mortality in older Americans.
Arch. Intern. Med. 167, 774–780 (2007).
31. Winter, J. E., MacInnis, R. J., Wattanapenpaiboon, N. & Nowson, C. A. BMI and all-cause mortality in older adults: a meta-analysis. Am. J. Clin. Nutr. 99, 875–890 (2014).
32. Newson, R. S. et al. Association between serum cholesterol and noncardiovascular mortality in older age. J. Am. Geriatr. Soc. 59, 1779–1785 (2011).
33. Akerblom, J. L. et al. Relation of plasma lipids to all-cause mortality in Caucasian, African-American and Hispanic elders. Age Ageing 37, 207–213 (2008).
34. Tuikkala, P. et al. Serum total cholesterol levels and all-cause mortality in a home-dwelling elderly population: a six-year follow-up. Scand. J. Prim. Health Care 28, 121–127 (2010).
35. Volpato, S., Leveille, S. G., Corti, M. C., Harris, T. B. & Guralnik, J. M. The value of serum albumin and high-density lipoprotein cholesterol in defining mortality risk in older persons with low serum cholesterol. J. Am. Geriatr. Soc. 49, 1142–1147 (2001).
36. Oates, D. J., Berlowitz, D. R., Glickman, M. E., Silliman, R. A. & Borzecki, A. M. Blood pressure and survival in the oldest old. J. Am. Geriatr. Soc. 55, 383–388 (2007).
37. Gutiérrez-Misis, A. et al. Association between blood pressure and mortality in a Spanish cohort of persons aged 65 years or over: a dynamic model. Rev. Espanola Cardiol. Engl. Ed 66, 464–471 (2013).
38. Ahmadi, S.-F. et al. Reverse Epidemiology of Traditional Cardiovascular Risk Factors in the Geriatric Population. J. Am. Med. Dir. Assoc. 16, 933–939 (2015).